Guide till juristprogrammet [uppdateras kontinuerligt - work in progress]

Jag har skrivit denna guide till juristprogrammet som om den vore riktad till mig själv, men med en öppenhet för att andra kommer läsa den – och förmodligen plocka delar ur den. Jag är en dedikerad student och strävar efter att tillämpa mig på mina studier så bra som möjligt, samtidigt som jag i den mån jag kan försöka skapa en sån grym tid för mig själv och för andra på programmet. Varje period i livet är unik – detta gäller även när du studerar på juristprogrammet. Så fort jag fick mitt antagningsbesked i juli 2020 började min juridiska utbildningsresa på riktigt. Under de första veckorna på programmet insåg jag hur mycket värdefull kunskap av gamla studenter som aldrig förmedlas vidare till nya studenter. Detta är mitt verk försök att fylla de luckorna och bidra till en bestående guide – och som kan bidraga till att ge ännu bättre förutsättningar och kvalitet på utbildningen för alla kommande generationer.

Min ambition med denna guide är att förmedla det jag själv hade velat veta när jag började studera juridik. Målet är att ge främst nya studenter en bättre intorduktion till studierna och juristkulturen – och inte minst att se till att de får en så in i helvetes rolig tid på programmet som möjligt. Vi lever i en tid där juriststudenter kunskapsinlärning, gemenskap och utbildningskvalitet – kan nå helt nya plattåer. Detta är mitt försök att bidra till den kultur och utveckling som jag själv vill se. Om några år, när du som ny student blivit antagen till programmet, har förmodligen en del av det jag skrivit i denna guide blivit en självklar del av den information som delas av juridiska föreningar, kurskamrater eller programmet självt.

Förberedelser inför terminsstart? (frivilligt)

Har du blivit antagen till juristprogrammet och vill förbereda dig inför den första terminen? Då vill jag varmt rekommendera att du läser följande litteratur för att få en så bra start som möjligt på dina juridikstudier. Enligt min erfarenhet är detta de enda böcker du egentligen behöver läsa i förväg inför din första termin på programmet – särskilt Hydéns bok, som ger en bred och lättillgänglig introduktion till juridiken som ämne. Tyvärr ingick inte Hydéns bok i kurslitteraturen under min första termin på juristprogrammet vid Umeå universitet 2020, vilket jag upplevde som en tydlig brist. Den inledande kursen gav enligt min uppfattning en ganska svag introduktion till ämnet juridik, och jag kände redan under den första veckan på programmet ett stort behov av en mer övergripande och vägledande framställning. Som en slump upptäckte jag även senare, när kom i kontakt med Hydéns bok för en andra gång att den t.om. används som introduktionslitteratur i rättssociologi vid Lunds universitet, där jag senare läste en 30 hp valbar kurs i ämnet under programmets gång. Utöver nyss nämnda litteratur rekommenderar jag även Malmströms Civilrätt – en klassisk introduktion till civilrätten som har använts i nästan ett sekel och kontinuerligt uppdaterats. Den är både pedagogiskt upplagd och innehållsligt gedigen, och ger en mycket god överblick över det rättsområde som de flesta juristprogram i Sverige inleder med.

  • Malmströms Civilrätt - Christina Ramberg (ISBN 978-91-47-14384-9)

  • Rättsregler: en introduktion till juridiken - Håkan Hydén, Therese Hydén (ISBN: 9789144131061)

OBS! Om det var länge sedan du studerade, om du vill få en tydligare bild av vad akademiska studier innebär, eller om du vill förbättra din studieteknik inom akademiskt läsande och skrivande, kan jag varmt rekommendera följande bok. Jag önskar själv att jag hade känt till den innan jag påbörjade mina egna studier:

  • Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg (ISBN: 9789144151045).

Som sagt ovan är dessa böcker mina personliga rekommendationer – de är inte nödvändiga för att lyckas med studierna på juristprogrammet, men kan vara till stor hjälp för den som vill förbereda sig inför starten på programmet.

Sidotips: Om du extra utrymme över innan terminsstart kan jag även rekommendera att börja lyssna på Juridikpodden. Det är en lättsam och intressant podd där två rättsvetare diskuterar juridik på ett underhållande och pedagogiskt vis. Du behöver alltså inte ha några förkunskaper i juridik för att förstå och hänga med eller bli underhållen i avsnitten. Detta sätt att lyssna på juriidkpoddar är även ett bra sätt att börja vänja hjärnan vid det juridiska tänkandet (se längre ned för fler alternativ till poddar).

Generellt om utbildningen

Helt ärligt. Beroende på vilken juriststudent du frågar så kommer du att få olika uppfattningar om juristprogrammets utmaningar. Vissa menar att det är en mycket krävande utbildning, medan andra anser att den inte är särskilt svår. Jag kommer att återkomma till denna frågan. Men först och främst vill jag förmelda en del av det dolda syftet med utbidlningen:

“Femtio procent av juristutbildningen är insocialisering i juristrollen.” - Lärare vid juristprogrammet på Uppsala universitet.

Källa: s. 129 i Hartman, Thérèse, Problem eller tillgång? – En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009.

Eller som en användare på Flashback som sammanfattade:

“Man pratar om att stora delar av inlärningen går ut på en slags socialiseringsprocess in i juristvärlden. Man lär sig tänket, språket och problemlösningsmetoderna mycket genom att vaggas in i det av verksamma jurister antingen genom text eller direkt. För vissa går det lättare, för andra är det svårare, men tror någon att han ska få en enkel resa för att han har talang så har han förmodligen missat något. Det handlar om att jobba med det flera timmar varje dag, svälja stora mängder text, förstå och sedan kunna applicera. Bara för att man spenderar 8 timmar om dagen med böckerna så betyder det inte att man har uppnått något. För att kunna hantverket räcker det inte med att kunna läsa om det.”

Sammanfattning: Att gå juristprogrammet är således till stor del en socialiseringsprocess.

En annan aspekt som en generell åtanke om vad som krävs för att nå framgång i dina juridikstudier är som en annan användare på flashback uttrycker det:

Om du börjar läsa juridik kommer du att upptäcka att hur viktigt det är att kunna bearbeta stora mängder information.

Här presenterar jag en en undersökning som studenttidningen Lundagård genomförde år 2009, där man kartlade hur många sidor kurslitteratur studenter förväntas läsa per högskolepoäng inom olika ämnen.

DOCK: Tycker jag man kan man ifrågasätta dessa siffrorna då du på de ordinariekurserna kan klara kurserna utan att läsa någon kurslitteratur (läs om studieteknik nedan).

  • Juridik - 224 s

  • Statsvetenskap - 151 s

  • Psykologi - 150 s

  • Medicin - 142 s

  • Historia - 136 s

  • Svenska - 134 s

  • Praktisk filosofi - 94 s

  • Nationalekonomi - 87 s

  • Teknisk fysik - 44 s

  • Matematik - 39 s

Studieteknik

Juridik är ett hantverk. Jag säger det igen – juridik är ett hantverk. Det är just detta hantverk du ska lära dig under utbildningen. Rent praktiskt innebär det att du ska bemästra den juridiska metoden. Den juridiska metoden är i grunden ett problemlösande tillvägagångssätt – ett sätt att identifiera, analysera och slutligen presentera en lösning på ett juridiskt problem. Epistemologiskt sett är det just detta som juristprogrammet vill att du ska ta med dig efter 4,5 års studier. Det viktigaste att förstå är att utbildningen inte handlar om att memorera paragrafer utantill. Det är inte kärnan i juristprogrammet. Istället ligger fokus på hur du identifierar, löser och presenterar argument för juridiska problem. (s. 128, Thérèse Hartman Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009)

Generellt om studieteknik

Mitt tips är såhär gällande studieteknik: Att du har lyckats att bli antagen på juristprogrammet så är sannolikheten ganska så ska stor att du redan nu har en fungerande studieteknik sedan tidigare. Lita på den förmågan du redan har utvecklat och ha i beaktning att studieteknik inte är någonting statiskt det något som du hela tiden behöver utveckla och förfina. Eftersom studieteknik är så individuellt och varierar från person till person och att studeteknik går bortom min kompetens att förmedlat. Däremot kan jag dela med mig av hur min egen studieteknik har utvecklats under programmet och ge en liten vy till hur andra studenter har gjort.

Att läsa kurslitteraturen?

V. Boström (se ovan), lektor vid Umeå univers rekommenderade under T1:1 att man läser kurslitteraturen två gånger. Det finns de som alltså läser kurslitteratur och de som inte läser den överhuvudtaget. Jag skulle vilja säga att majoriteten läser delar av kurslitteraturen. Men har själv träffat studiekamrater som slutade att läsa nästan all kurslitteratur och var ändå framgångsrika i sina studier. Mårten Schultz i Juridikpodden (S2E2) har själv bevittnat när han själv gick juristlinjen om att det va en student som blev framgångrisk i sina studier utan att han läste någon kurslitteratur – bara lagtext och rättsfall (dock tvivlar jag på om det där stämde fullt ut).

Du kan lyckats med de flesta kurserna på programmet genom att inte läsa kurslitteraturen. Det finns däremot ett stort värde i att läsa kurslitteraturen i en del kurser eller rättsområden för att få en bättre överblick eller fördjupad förståelse. I en intervju på från 2024 med studierektorn på Lunds universietet beskriver det som problematiskt att studenter t.ex. på juristprogrammet inte läser kurslitteraturen längre i lika stor omfattning: “– Studenterna verkar inte läsa böckerna från sida 1 till sida 500. De gör mer av nedslag. Och så läser de i handböcker och lagkommentarer. Det som står där är helt korrekt, men det är en uppdelning av stoffet i mindre bitar. Litteratur som inte lägger fokus på sammanhang, kontext och problematisering, säger studierektor Niklas Selberg. Han beskriver det som att det pågår en slags flykt från kurslitteraturen. – Om det här är en tydlig trend så är det problematiskt. Då måste vi hitta sätt att få studenterna tillbaka till litteraturen, till läsningen. Just för att inte missa de stora sammanhangen internt i lagar och i hela rättsordningen.”

Föreläsningarnas syfte

Personligen försökte jag initialt under första och andra terminen att läsa kurslitteraturen inför föreläsningar men gav upp denna strategi då jag i samtal med andra kurskamrater förstod att de kände att det inte var speciellt effektivt när man ska sätta sig in i ett nytt ämne. Det blev i praktiken mycket mer lättare att läsa kurslitteraturen efter man har fått ta del av föreläsningens innehåll. Jag upplevde att majoriteten studenterna varken har läst på om föreläsningens innehåll i kurslitteraturen eller tagit del av tillgängligt presentationsmaterial, såsom Power-point innan. De kommer alltså till föreläsningen utan att i förväg ha någon inblick om vad det ska föreläsas om. Vad som fungerar bäst för dig får du pröva dig fram till. Nu långt efteråt har jag förstått att föreläsningarna kan ha olika syften men som en generell utgångspunkt är att de kan vara att “förenkla kurslitteraturens innehåll” (s. 23, Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg) eller “kontextualisera kurslitteraturen, och på så sätt underlätta för studenterna vid läsningen”. (s. 24, Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg).

Jag kan bara redogöra för min egen utveckling av min egen studieteknik och hur den har utvecklats under juristprogrammets gång och kanske kan det fungera som ett perspektiv till din egen studeteknik resa på programmet:

Initialt, innan jag började på juristprogrammet, hade jag en mental inställning om att jag skulle läsa ALL kurslitteratur samt referenslitteraturen minst två gånger (precis som lektorn, här ovan bekräftade min bild) – först en ytlig genomläsning och sedan en djupläsning. Jag tänkte också att jag skulle föra fysiska anteckningar för hand, eftersom jag hade hört att det finns evidens inom pedagogiska studier som pekar på att öga-hand-koordinationen vid skrivande med penna och papper förbättrar inlärningsprocessen. Jag trodde även att jag förmodligen skulle sitta mestadels ensam och plöja material, eftersom det är så min inlärning har fungerat bäst hittills. Det jag däremot har fått lära mig, genom att utvärdera denna initiala mentala inställning, är istället följande:

  • I slutet av termin 2 gjorde jag och en annan en utvärdering, och vi kom fram till att en del av kurslitteraturen vi stötte på bara repeterade det som redan fanns i lagtext och lagkommentarer. Jag märkte också att mycket av den information som lärarna själva tog upp, och som oftast gavs som svar på frågor i seminarier, kunde man hitta i lagkommentarerna. När jag insåg detta förändrades mitt fokus. Istället för att känna pressen att läsa all kurslitteratur, började jag prioritera att läsa lagtexten och lagkommentarerna samt lära mig strukturen i lagen och skapa lathundar utifrån relevanta lagrum. Det ska udnerstrykas att detta gällde inte all kurslitteratur såklart. Viss litteratur var fortfarande mycket värdefull att läsa – till exempel kan det vara värt att nämna att boken Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg under T1:1, eller t.ex. Den svenska miljörätten av Gabriel Michanek och Charlotta Zetterberg under miljrätten i T4, eftersom det hade varit väldigt utmanande att försöka läsa miljöbalken (MB) från 1 kapitel och framåt utan den. Så sammanfattningsvis: Viss kurslitteratur är inte värd att läsa - och viss är väldigt mycket värd att läsa och mer eller mindre nödvändig. Och vilken kurslitteratur som är värd att läsa är omöjligt att veta på förhand - så detta tipset kanske inte är så den poängen jag försöker göra här är kanske inte jättebra. Men det jag vill att du ska ta med dig är att beroende på vad det är för kurs och rättsområde kan du anpassa din studieteknik för att både spara in pengar och vara mer effektiv i ditt pluggande.

  • Under termin 2 och 3 insåg jag också värdet i att också sitta tillsammans med andra kurskamrater, antingen delta i diskussioner eller bara lyssna på hur de resonerar, tänker eller pluggar juridik. Det där gav mig enormt mycket. Vilket också jag vill understyrka med t.ex. läroverk som Umeå som kör på problembaserat lärande (PBL) (mer om detta kommer jag återkomma till).

Studera själv kontra studera i grupp på juristlinjen?

Det korta svaret är att det beror på hur du själv fungerar som student. Vissa föredrar att tillbringa större delen av sin studietid tillsammans med andra, medan andra trivs bäst med att studera på egen hand. Ett exempel är professor Mårten Schultz, som i avsnitt S2E2 av Juridikpodden berättar att han under sin tid på juristprogrammet helst studerade ensam och sällan i grupp. Min egen preferens är att ägna ungefär 85 % av studietiden åt självstudier. Men jag vill verkligen betona vikten av att exponeras inför att studera eller diskutera juridik tillsammans med andra juriststudenter emellanåt. Det finns ett stort värde i att utsätta sig för andras tankesätt, särskilt inom juridiken som bygger på resonemang. Det är både utvecklande och nödvändigt att höra hur andra tolkar, resonerar kring och analyserar juridiska problem.

Hur mycket tid behöver du lägga på studierna per vecka?

Utgångspunkten är att kurserna på universitetsstudier på helftar förväntas att du ska lägga 40 timmar i veckan på studierna. Men detta upplägget stämmer inte praktiskt helt in med verkligheten. Hur mycket tid du behöver tillägna åt studierna på programmet varierar från student till student med faktorer som inlärningsförmåga och ambitionsnivå. Variationen beror även på vilken typ av juridisk kurs det är som du läser. Vissa kurser är helt enkelt mer tidskrävande, svårare och intensivare än andra. I ett avsnitt av Juridikpodden (S2E2) diskuterade Schultz och Lindgren detta. Schultz menade att man rent generellt kan klara juristutbildningen med mindre än 25 timmar i veckan om man är normalbegåvad. Lindgren berättade också att när hon själv gick programmet så lade hon ner cirka 25 timmar i veckan. Schultz berättade att han efter två terminer började studera på 200% med en annan utbildning vid sidan om. Jag kan tillägga att jag även träffat två studenter på juristprogrammet i Umeå som läst i en studietakt på 200% och lyckats klara kurserna.

För att ge lite fler perspektiv, skriver till exempel studenten Ebba på Lunds läroverk i ett blogginlägg att hon behövde lägga cirka 30-35 timmar i veckan på sina juridikstudier. En annan student på Stockholms universitet, som 2018 uppgav att han själv lade ned cirka 40 timmar i veckan på sina juridikstudier, är ett annat exempel. Och visst finns det de (dock mer ovanligt) som lägger betydligt mer än 40 timmar i veckan.

Personligen lade jag själv cirka 35-40 timmar i veckan på juristprogrammet (exklusive tentaperioder) de första två terminerna. Efter dessa två terminer blev det cirka 25 timmar i veckan (inklusive föreläsningar och seminarier, exklusive tentaperioder) eftersom jag kunde förfina min studieteknik.

För att faktiskt ge mer konkret statistik, har jag här saxat materialet från kursutvärderingen på kursen "Konstitutionell rätt och EU-rätt” (15 hp) på T1:2 HT 2020, sammanställd av professor Lindholm. Av 61 juriststudenter från min årskull som svarade på enkäten var medelvärdet för veckotimmar 32 timmar (se bild nedan):

Ytterligare statistik har jag tagit en bild från en enkät som JF (Juridiska Föreningen) och FEMJUR (Feministiska Juriststudenter) i Göteborg lät genomföra bland sina medlemmar under höstterminen 2019. Enkäten besvarades av 372 juriststuderande, och majoriteten av respondenterna uppgav att de pluggade mellan 36-45 timmar per vecka (se bild nedan):

Källa: Juridiska föreningen Göteborg, FEMJUR Göterborg. Enkät om juriststudenters välmående på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet - Sammanställning, 2020, http://juridiskaforeningen.se/wp-content/uploads/2020/04/Enk%C3%A4t-om-juriststudenters-v%C3%A4lm%C3%A5ende-p%C3%A5-Handelsh%C3%B6gskolan-vid-G%C3%B6teborgs-universitet11.pdf

Betyg

Betydelsen av betyg

Betygen som du får på juristprogrammets kurser har betydelse för primärt två saker:

  1. Betygen konverteras till poäng som likt högskoleprovet är de poäng som du ansöker om att få göra notarietjänstgöring (“sitta ting”), samt:

  2. spelar roll för hur vissa arbetsgivare (mestadels gäller det här främst affärsjuridiska advokatbyråer) sorterar inkommande jobbansökningar för att kalla en till en arbetsintervju. (Mer om detta kommer jag att återkomma till).

Notarietjänstgöring

Varje år anställs över 550 notarier vid Sveriges tingsrätter och förvaltningsrätter. Rekryteringsprocessen hanteras av Domstolsverket och genomförs sex gånger per år. Vilka domstolar som är sökbara samt antalet lediga notarieanställningar varierar mellan de olika ansökningsomgångarna.

Om du är nyfiken på vad snittbetygen ligger för dem som ansöker om att få göra notarietjänstgöring så kika på:

Om du vidare är nyfiken på hur man översätter betygen till poäng så kikar du här:

Exempel på fall med lägsta antagningspoäng:

Men för att illustrera utifrån statistiken ovan och ge ett reellt exempel på vad det egentligen är som kan krävas för att göra notarietjänstgöring så har jag letat upp på de två lägsta antagningsstatistiska snittvärden till två typer av domstolar hittills under året 2023.

Notarietjänster med tillträde 1 mars och 1 april 2023:

Lägsta antagningspoäng på förvaltningsrätt: 297,75 poäng / Förvaltningsrätten i Växjö

Lägsta antagningspoäng på tingsrätt: 312,5 poäng / Ångermanlands tingsrätt.

Antalet poäng du får när du har tagit din examen på juristprogrammet är 240 poäng (det innebär att du har klarat minimumkravet till examen och fått B i betyg på alla kurser). Högsta antalet poäng man kan få av sina betyg på juristprogrammet är 480 poäng (vilket innebär AB i betyg på alla kurser). Därtill så kan man utöver dessa 240-480 poäng även få poäng av sidomeriter (vilket höjer max antalet poäng från 480 till 535 poäng dvs. en höjning med max 55 poäng [motsvarande 24 månaders arbetslivserfarenheter]). Det enda sättet att få sidomeritpoäng är att du ska ha jobbat med kvalificerad juridiskt arbete (t.ex. arbetat som jurist på en advokatbyrå, på en juridisk avdelning på en stat eller kommun etc; se länkar ovan för mer info).

Detta innebär att om du har en juristexamen med B i betyg på alla kurser och 24 månader av kvalificerat juridisk arbete så har du per automatik 295 poäng. Utifrån ansökningsstatistiken exempel som belysts här ovan så kan du komma in och få göra notarietjänstgöring på en domstol med endast ett enda BA i betyg. Givetvis varierar statistiken från ansökningsperiod till ansökningsperiod och i detta fallet skulle du få uppoffra att bo och göra ting på en ort som du kanske inte tycker är idealisk. Men det är trots det fullt möjligt att göra notarietjänstgöring med en examen baserad på eländiga betyg förutsatt du under ditt liv jobbat med kvalificerat juridiskt arbete i 24 månader och att du även kanske får vänta med att göra din notarietjänstgöringen tills du har arbetat ihop dessa månaderna (mer om detta kommer jag återkomma till).

 

Betydelsen av betyg när du söker jobb

Ska nämna först att här är det som du kanske kan ana lite svårt att få en översyn till hur mycket betygen spelar roll när man söker jobb eftersom det åtminstone inte går att få någon statistik på hur det faktiskt ser ut på alla arbetsplatser. Eftersom detta kan variera mellan olika arbetsgivare. Däremot så kan man dra ganska så säkra generella slutsatser till hur det ser ut mellan de offentliga anställningarna och de privata. På offentligt sektor är det 4 § Lag (1994:260) om offentlig anställning som gäller och där är det meriter som de går efter. På den privata sektorn kan man dra några generella slutsatser om hur det ser ut på åtminstone advokatbyråer som sysslar med brottmål och kontra advokatbyråer som sysslar med affärsjuridik:

  • Som biträdande jurist:

  • På B-måls byråer: Brottmålsadvokaten Johan Eriksson som blivit framröstad nio år i rad som “advokaternas advokat” berättade i en intervju att han själv inte hade särskilt bra betyg när han gick ut juristprogrammet.

  • På affärsjuridiska byråer: Kan man generelisera att betygskvot är viktigt för att få komma på arbetsintervju. På de stora affärsjuridiska byråerna blir du generellt sätt inte kallad på intervju om du inte når upp till ett visst betygssresultat. [Återkommer med källa här]

  • Som justitieråd:

  • Dagens juridik artikel om hur mycket betygen har spelat roll på juristprogrammet för att bli justitieråd (från 2014): “Högsta domstolens chef Marianne Lundius hade medelmåttiga betyg på juristlinjen. Bäst betyg av HD:s alla justitieråd hade Göran Lambertz och på delad andraplats kommer Lars Edlund och Lena Moore. Därefter är det en fallande skala. Helt klart är i varje fall att man inte behöver vara toppstudent för att bli justitieråd i HD. Här är deras betyg.”

  • [Tyvärr går det inte att se betygen längre efter de hade gjort ett serverbyte, så vi får ta dagens juridik på sina ord här}.

  • DOCK: Ska det sägas att anställningsförfarandet för att bli domare i HD var helt annorlunda på den tiden för de flesta av de justiteråden som de hade granskat i artikeln. På den tiden fick blev man selekterad på förhand och tillfrågad om man vill ta jobbet som justitieråd. Nu så är det en sedvanlig anställningsprocess där domstolsverket utannonserar platsen där den annonssökande får själv skicka in sitt CV, gå på jobbintervju osv.

 

Hur brukar ser då betygsresultatet ut bland de som studerar på juristprogrammet?

Självklart varierar ju detta från år till år och kurs till kurs. Men jag kan ta min egen årskull som exempel (start HT 2020) på Umeå universitet:

*[Ska dock poängteras att det finns vissa namn på namnlistan för betygsresultaten som jag personligen inte känner igen. Dvs. det kan röra sig om studenter som man inte kände eller studenter som var med och gjorde omprov från tidigare terminer. Så här är statistiken bara presenterad såsom den är utifrån den resultatlistan som den juridiska institutionen har skickat till mig}.

*[Resultat är inkl. från omtentamen gjorda på andra datum än det första tentamen tillfället].

** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T3 uppsats].

** [Vet att det var 2 stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

*** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T4 uppsats].

*** [Vet att det var ett par stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

 

Bör man skrota betygsystemet på juristprogrammet?

Frågan är återkommande och det finns de som förespråkar en sådan ordning. Själv har jag ingen definitiv uppfattning i frågan, men jag ifrågasätter hur domstolarna i så fall annars bör gå tillväga vid rekrytering av notarier. Att basera urvalet på personliga egenskaper framstår skulle uppstå som underligt.

Förekommer det en betygsfixering inom programmet, och upplevs en generell stämning av konkurrens mellan studenter? I så fall – I vilken utsträckning präglas utbildningen av betygsfixering och upplevd konkurrens?

Det är en utmaning att besvara denna fråga utan stöd av ett större underlag, särskilt då mitt svar utgår från mitt personliga perspektiv som student. Baserat på mina erfarenheter från juristprogrammet vid Umeå universitet, samt mitt intryck av hur det ser ut vid andra lärosäten, är det dock min uppfattning att betygshets är ett utbrett fenomen. Majoriteten av studenterna tycks, enligt min erfarenhet, under någon period av utbildningen känna en påtaglig oro över att prestera höga betyg. Denna betygsfixering förefaller vara som mest framträdande under utbildningens inledande terminer, men tenderar att avta gradvis för många studenter i takt med att de får en tydligare bild av sina egen ambitionsnibå och mentala hälsa. Den främsta orsaken till betygshetsen verkar vara en vilja att hålla alla framtida dörrar öppna – särskilt med tanke på möjligheten att meritera sig för notarietjänst eller ansöka till affärsjuridiska byråer (där höga betyg för att få komma till anställningsintervju oftast är en nödvändig förutsättning).

Trots förekomsten av betygshets har jag alltid upplevt en god och hjälpsam studiemiljö bland studenter. Betygshetsen tycks snarare existera som ett indiriekt tyst, underliggande psykisk press snarare än något som synligt påverkar interaktionen eller stämmningen mellan studenter. Den ofta återkommande myten om att juriststudenter gömmer eller river ut sidor ur kurslitteraturen för att försvåra för andra att ta del av material, stämmer överhuvudtaget inte överens med min erfarenhet. Det rör sig snarare om en seglivad föreställning som reproduceras i olika sammanhang – exempelvis i inlägg #5 i flashback-tråd från 2007 om juristprogrammet:

#5 Dalailama 2007-01-09 “Någonting som kan vara jobbigt (iallafall vet jag att många tycker det) är den mördande konkurrens som finns på jurist-linjen. Det är inte ovanligt att studerande gömmer böcker i biblioteket för att förhindra att andra kommer åt dem, eventuellt river ur hela sidor.”

Denna myten återspeglas även bl.a. i en avhandling av en pedagogisk forskare från 2009. Det är dock oklart vad om studenten själv faktiskt har upplevt detta och om det i stället är något som hon har hört återberättats av någon annan.

“Hets för att få bra betyg. Det är folk som river sidor ur böckerna på biblioteket och gömmer undan böckerna och det är för mycket drama kring alltihopa och man tävlar med varandra och det tycker jag är jättejobbigt”

Källa: s. 130 i Hartman, Thérèse, Problem eller tillgång? – En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009.

Tentaplugg

Hur varje student tentapluggar är också högst individuellt, och här kommer frågan om studieteknik in. Precis som med studietips kan jag bara ge några generella rekommendationer:

Generella tips:

  • Studera hur tidigare studenter har skrivit sina tentor: Begär ut gamla tentor med studentsvar från de som fått AB i betyg från den juridiska institutionen. Det räcker med att du kort och koncist skriver till din juridiska institution och ber om en tidigare tenta med ett tentasvar där någon stuent fick AB. Det ger oftast en väldigt bra uppfattning om hur ett bra tentasvar ser ut och om hur du själv blir bättre på att argumentera för juridiska lösningar.

  • Gör alla gamla tentor. Många studenter förespråkar att när man gör gamla tentor, bör man även öva med ett stoppur för att anpassa tentandet till tidsramen, precis som om det vore en riktig tentamen. Kanske är du en av dem ocksp, troligtvis är du det. Jag var själv tvungen att göra detta många gånger inför högskoleprovet - vilket var essentiellt för att få ett bra resultat. Dock har jag aldrig bedömt att tidsaspekten varit lika viktig för mig när jag skrivit tentamen på juristprogrammet; jag har därför övat på gamla tentor utan tidspress för att i stället foksuera på att lära mig strukturen, lagarna och argumentationen. Sammanfattningsvis: Gör gamla tentor. Helst med tidspress, om det passar. Annars strunta i tidspressen och anpassa efter din egen studieteknik.

  • Om du får lov att ta med gamla tentor in i tentasalen, ta med dem. OBS! Inte alla juristprogram tillåter detta. (Till exempel, Umeås juristprogram tillåter det [senast uppdaterad 2024]). Det kan vara väldigt fördelaktigt eftersom det ofta finns "gratis poäng" att hämta från gamla tentor och lösningsförslag. Jag har personligen sett detta i nästan varje tentasituation på Umeås juristprogram. Där kan gamla tentor är alltid guld värda som kan kan göra att du får ut ett par extra poäng.

  • Använd förkortningar för återkommande uttryck eller lagar i tentasvaret för att hålla texten inom eventuella ordgränser och komprimera informationen.

  • Planera att vara ledig dagen innan tentamen för att fokusera på återhämtning istället. Detta kan vara en tentastrategi för att maximera hjärnanprestationen under skrivandet av tentamen. Jag har personligen anammat denna strategi, inspirerad av elitidrottare, där intensiv träning avslutas några dagar innan tävling för att fokusera på återhämtning. Detta har hjälpt mig att minska stress och oro inför tentan, då jag vet att jag har förberett mig ordentligt. Men det ska också sägas att denna straetgi är helt subjektivt; vissa studenters studieteknik är att plugga hårt dagen innan också, så det handlar om att känna vad som fungerar för dig.

  • Om du har råd och vill testa att pressa ut det där lilla extra: prova nootropics! Kanske ger det en boost, eller så gör det inte. Jag lämnar detta som ett alternativ. Vissa kosttillskott kan ge en kognitiv prestationshöjande effekt, som t.ex. lions mane, l-teanin, alpha brain, omega 3 och bacopa monnieri. Det betyder dock inte att det kommer fungera på dig - så slösa inte pengar i onödan. Kostillskott är inte bara placebo utan för vissa fungerar det helt enkelt inte och för andra gör det. Om det är av intresse så gör egna efterforskningar om möjliga doseringar och använd dessa tillskott med försiktighet.

Att få underkänt på en tenta är inte hela världen

I en artikel i SvD från 2018 berättar juriststudenten D. Aloush (21 år) att 52 % av hans kull fick underkänt på en tenta. Det framgår dock inte vilken termin eller kurs det gällde. Men sådant händer. Kanske var tentan orimligt svår, kanske var studenterna dåligt förberedda – poängen är att du inte är ensam om att misslyckas ibland. Det betyder inte att du är sämst, och att du också kan behöva få lära dig att vara snäll mot dig själv.

Att skriva uppsats

[Återkommer mer om detta]

Att opponera

Här har du två dokument som hjälper dig att förbereda och lägga upp dispositionen inför en opponering.

[1], [2]

Tips för examensarbete

Inspiration till examensuppsats? Varje år publicerar Justitiedepartementet en lista över juridiska uppsatsämnen som de önskar få belysta i form av examensarbeten. Listan kan utgöra en inspirationskälla för dig som söker ett ämne till examensarbetet.

Exempel på intressanta ämnen eller metoder för examensarbete.

Stipendier och uppsatstävlingar

Varje år delar flera institutioner och organisationer ut utmärkelser för de bästa uppsatserna inom sina respektive valda ämnesområden. För dig som vill utmana dig själv och samtidigt ha möjlighet att få ekonomisk ersättning för ditt uppsatsarbete kan det vara värt att utforska följande webbplatser:

Din bakgrund eller ditt förflutna är inte hela världen

Juriststudenter som har lyckats med karriären trots en svår start på livet eller ett kriminellt förflutet:

  • Stefan Olafsson, ursprungligen från Nyköping, levde under tio år i hemlöshet och kämpade med ett heroinmissbruk. Trots dessa betydande livsutmaningar genomgick han en anmärkningsvärd omställning och påbörjade studier i juridik. Han har sedan dess avlagt juristexamen. Han är idag verksam som advokat. Han har tillsammans med en annan författare gett ut en självbiografisk bok om sitt liv. “Uteliggaren som blev advokat” (2025) - Stefan Olafsson, Gustav Gelin (IBSN: 9789137161181)

  • Marko Tuhkanen tidigare dömd för ett par misshandelsfall och nu verksam brottmålsadvokat.

  • Dennis Lavesson avtjänade ett femårigt fängelsestraff men valde under tiden att förändra sitt liv och börja studera juridik i fängelset. Genom målmedvetenhet och hårt arbete tog han juristexamen och är idag verksam som advokat

  • Ottilia Narel som bara var 13 år när hon sålde sex för första gången. Men går just nu termin 6 på juristlinjen (lyssna på p1 dokumentär avsnitt om henne https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ottilias-revansch).

Jurister som har varit framgångsrika i yrket trots personliga utmaningar:

  • Sophie Karlsson är jurist med specialisering inom assistansrätt. Hon lever med en funktionsnedsättning och tar sig fram med en permobil till följd av en reumatisk sjukdom och är beroende av daglig assistans. Trots utmaningen med sin sjukdom har hon processat mycket som ombud genom åren.

Jurister som har lyckats gå färdig programmet trots en sen start

  • Torbjörn Hanzi påbörjade juristutbildningen efter femtio års ålder och tog sin jur.kand vid Umeå universitet strax före sin sextioårsdag.

  • Bo Duvmo som i sitt förord till examensarbetet på juristprogrammet skrev att han började plugga högskolprovet “strax efter min sextioårsdag och började därefter på juristprogrammet”.

Jurister som har lyckats leva ett långt och fullvärdigt liv utan att förlora förståndet på vägen

  • Bertil Bengtsson: Han tog juristexamen 1950 och promoverades till juris doktor 1959 och har således varit en verksam som rättsvetenskapsman i hela 67 år! Den senaste upplagan av Speciell fastighetsrätt (upplaga 14) publicerades så sent som för bara ett par veckor sedan.

Vad för kompetens juristubtildningen erbjuder

En jur.kand ger främst en bred och grundläggande juridisk kompetens samt en generell förståelse för det svenska rättssystemet. Om du är en flitig student kan du dessutom utveckla en viss förståelse eller överblick av andra rättssystem. Utbildningen ger också en översikt över de centrala rättsområdena, samtidigt som vissa moment innehåller inslag av fördjupning. Juristprogrammet är dock inte det enda program som ger juridisk kompetens. Exempelvis erbjuder det affärsjuridiska programmet (180 hp), lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning (180 hp) och det rättsvetenskapliga programmet (180 hp) utbildningar med betydande juridiskt innehåll. Framför allt de två förstnämnda programmen kan inom sina respektive områden ge en mer specialiserad och fördjupad kompetens än vad juristprogrammet erbjuder. Det innebär att juristprogrammet inte automatiskt gör sina studenter till de enda priviligerade individerna med juristprogrammets utbildning i näringslivet med juridisk expertis. Ha det med dig.

Du behöver dock inte ens ha gått juristprogrammet för att kunna betraktas som och anlitas som juridisk sakkunnig eller expert.

Faktum är att det finns flera verksamma juridiska experter som inte har genomgått någon formellt juridiskt inriktad utbildning.

  • Stefan Wahlberg, tidigare chefsredaktör på Dagens Juridik och numera verksam som juridisk konsult, betraktas ofta som en expert inom parkeringsrätt och har även drivit ett flertal processer i domstol. När man hör honom diskutera juridiska frågor i Dagens Juridik-podden som rättslig kommentator framstår det som närmast otänkbart att han faktiskt inte har genomgått en formell juridisk utbildning.

  • Åsa Åslund är universitetslektor och docent i affärsrätt. Hon undervisar i och forskar om offentlig rätt och arbetsrätt i vid mening, och är även programansvarig för det affärsjuridiska masterprogrammet vid Linköpings universitet. Trots att hon i egentlig mening är utbildad filosof. Hon disputerade på en avhandling om allemansrätten vid den filosofiska institutionenm därefter arbetat med juridik i olika former och anses nu som expert inom sina rättsområden.

  • Eric Norén är en “Teknologie doktor i fastighetsvetenskap” vid Lunds universietet. Där han är anställd som universitetsadjunkt och undervisar i ämnena fastighetsteknik, värdering och ersättning, plan- och bygglagen m.m.. Han utbildningsbakgrund är civilingenjör i lantmäteri och har sedermera jobbat som lantmätare. Och anses nu som expert i speciell fastighetsrätt.

Generella tips som ny student på programmet

  • Sträck ut din hand och våga fråga någon i din årskull om de vill plugga eller skriva ner föreläsningsanteckningar tillsammans med dig och andra. De allra flesta i början på programmet känner sig osäkra och kanske t.om. lite ensamma. Var inte rädd att ta initiativ och anordna pluggträff som ett sätt att lära känna dina kamrater och strategiskt lägga upp ett sätt att tackla de kommande årens studiebörda. Är även ett bra sätt att utveckla ditt antecknande på.

  • Alternativt använd en AI-app för att låta datorn föra anteckningarna åt dig t.ex. (OBS finns bara på engelska än så länge - men sök upp ifall det har kommit ut någon version på svenska).

  • Registrera ett studentkonto för 29/kr mån på dagensjuridik. Att läsa juridikrelaterade nyheter under studietiden är direkt kompletterande för utbildningen och kommer gör så att ditt sinne för juridik mognar snabbare. Till exempel hör jag ofta ombud, advokater och åklagare diskutera aktuella nyheter sinsemellan utanför rättssalarna när jag besöker domstolar. Dessa nyheter ger också bra samtalsämnen med andra kursare och kan öppna upp för diskussioner om aktuella juridiska problem, vilket i sin tur kan ge idéer till framtida uppsatsämnen. Jag kan inte rekommendera starkt nog att bli en daglig läsare av Dagens Juridik.

  • Registrera ett gratis studentkonto på https://www.lexnova.se/student för att ta del av dagliga nyheter med referat av domar av mål. Väldigt få studenter känner till denna möjlighet. Här får du tillgång till ett stort flöde av referat från alla domstolarna.

  • Skapa en egen Facebookgrupp för just din kull på programmet så att ni och era kursare lättare kan komma i kontakt med varandra, bygga och upprätthålla en gemenskap samt dela information och evenemang under utbildningens gång. Detta är även ett utmärkt sätt att, efter att ni har avslutat programmet, behålla kontakten och ha ett professionellt nätverk.

  • Se hur andra studenter har strukturerat och skrivit sina tentapärmar och anteckningar och inkorporera det i din egen tentapärm på https://www.studocu.com/sv

  • På jakt efter en billig lagbok? Hör med din närmsta tingsrätt eller hovrätt och se om de säljer ut förra årets upplagor för en billig peng.

  • Behov av en alternativ studieplattform än juristprogrammets material? Kolla då in https://www.lexcampus.se/ där du kanske kan dra nytta av att få alternativ material till den kurs du läser för att du kanske har svårt att förstå eller sammanställa det materialet du redan har - eller inte! Är som sagt ett alternativ som finns för juriststudenter.

  • Införskaffa en juridisk ordbok som t.ex. “Juridikens termer” av Torbjörn Andersson m.fl. Det är en juridisk ordbok som kommer att underlätta otroligt mycket för dig när du behöver slå upp ord under utbildningens gång. Jag ångrar att jag inte tillät mig att köpa in min utgåva förrän på termin 4. För du kommer behöva slå upp en hel del termer och ord under utbildningen där svenska akademins ordlista och synonymer.se inte är lika tillräckliga källor längre. Dock kommer utvecklingen med AI sannerligen göra en sådan bok obsolet nu inom en kort framtid.

  • Är du en person som använder överstrykningspennor så kan jag rekommendera att köpa pennor av märket FABER-CASTELL. De är av den dyrare sorten men så mycket mer värt pengarna. De håller helt enkelt längre och torkar inte ut lika snabbt som alla andra överstrykningspennor.

  • Kan vara värta att kolla in (även om ai-tekniken just nu är i sin linda) om du har användning av AI-hjälpmedel när du pluggar såsom Google NotebookLM (se video nedan):

  • Gå med i facebookgrupper inriktade på juridik:

  • Övriga aktörer som är av intresse att följa i de juridiska debatterna:

  • Oisín Cantwell: Journalist på aftonbladet som är vass på att uppmärksamma domar och som faktiskt är med och skapar opinion med sina artiklar i den kriminalpolitiska debatten.

  • Lova Nyqvist Sköld: Journalist på Tredje Statsmakten Media AB som är aktiv i att skapa relevanta och intressanta kriminalreportage.

  • Jens Näsström: Arbetspsykolog som har specialiserat sig på jurister och inte minst advokaters psyken och arbetsmiljö.

Podcasts och youtubekanaler om juridik

  • Juridikpodden (Betyg 5 av 5) Den solklaraste av alla juridikpoddar med Tove Lindgren (lärare på SU) och Mårten Schultz (professor i civilrätt på SU). Podden är både pedagogisk och underhållande och pratet har attraherat lyssnare även för de som inte studerat eller jobbar med juridiska frågor.

  • Öppet fall (Betyg 5 av 5) En podcast från Lunds universitet. Så här beskriver podden sig själv på deras hemsida “Forskare från Juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt. Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett fall ur svensk rättshistoria.” Väldigt pedgagogisk, utbildande, underhållande podd med hög kvalitet om kända rättsfall helt enkelt.

  • Juridikens värld (Betyg 5 av 5) En podd skapad av Norstedts juridik med väldigt hög kvalitet på. Faktiskt en extremt bra podd och ett måste för en juriststudent då de oftast diskuterar saker som ligger i framkant vad det gäller juridikvärlden.

  • Advokatsamfundspodden (Betyg 5 av 5) En podd från advokatsamfundet där varje avsnitt har ett specifikt ämne som diskuteras. Tendens utifall bara advokater diskuterar brukar göra saker väldigt ensidigt och subjekivt. Men tack vare att podden öppnar upp för deltagare som inte endast består av advokater utan även av andra intressanta jurister gör att podden blir mer balanserad. Ibland ställs lite tuffa frågor av poddledaren vilket gör att denna podden i stundtals är en väldigt bra podd att lyssna på.

  • Prime Crime (Betyg 5 av 5) Är egentligen ingen podd utan en youtube kanal som ägnar sig åt att ladda upp hela förhör från huvudförhandlingar (oftast om B-mål). Är verkligen värd sin vikt i guld för en juriststudent som inte alltid har möjlighet att närvara i en rättssal.

  • Rättegångsappen (Betyg 5 av 5) Likadant upplägg som Prime Crime (se här ovan).

  • Krimofon (Betyg 5 av 5) Samma som Prime Crime och röttegångsappen (se ovan)

  • Livet som åklagare (Betyg 5 av 5) Podcast startad av åklagarmyndigheten som handlar just precis som namnet ger en antydan om hur det är att arbeta som åklagare.

  • Vittnesmålet (Betyg 5 av 5) En podd av dagensjuridik där kända jurister och chefer svarar på frågor om sina karriärresor.

  • Dagens juridik podden (Betyg 4 av 5) Sammanfattning av nyhetsveckan på dagensjuridik.se. Oftast mer ingående diskussioner av de nyhetsartiklar som publicerats under den aktuella veckan. Kan varmt rekommendera juriststudenter att lyssna på dels för att den breddar din juridiska allmänkunskap och dels lär dig att vänja dig vid det juridiska problemtänkande och språket. Anledningen till att denna podden bara får 4 i betyg av 5 är att alla ämnen som diskuteras kanske inte alltid är jätteintressanta (där kanske den rättspolitiska frågan är ganska så självklar eller inte så spännande) att lyssna på.

  • Rättsfallet inifrån (Betyg 4 av 5): En podcast där det man intervjuar och diskuterar ett aktuellt rättsfall med ett ombud, domare eller sakkunnig som har insikt i rättsfallet. Precis som med dagens juridik podden är inte alla avsnitt sådär jätteintressanta då det kanske berör ett fall eller rättsområde som man helt enkelt inte är personligt så intresserad.

  • Juridisk publikation (Betyg 4 av 5) En podd av studenter i form av intervjuer med alla möjliga typer av jurister. Har fått väldigt mycket ut som juriststuderande att lyssna på denna podden där alla olika vinklar och ämnen om juridik diskuteras. Hade det inte varit för den stundvis väldigt dåliga ljudkvaliteten (som gör det svårt att lyssna på när man springer på det löpande bandet i gymmet) så hade denna podden fått en 5:a av mig i betyg.

  • Kriminalsamtal (Betyg 4 av 5): En podd av forskare i straffrätt vid Lunds universietet Tova Bennet och Sverker Jönsson. Där de öppet och mer filosofiskt diskuterar på ett reflekterande sätt om straffrättens roll i samhället och straffrättens juridiska förutsättningar och begränsningar. Hade önskat att de var lite mer stringenta och nära sina källor när de diskuterade.

  • Skyldig? (Betyg 4 av 5) En podd med två stjärnadvokater som har en brottmålsbyrå tillsammans diskuterar rättsfall och sina erfarenheter. Ibland har de besök och snack med utomstående aktörer i rättskedjan för att prata om sina perspektiv. De summerar rättsfall i brottmål och du får även oftast en liten inblick i hur de jobbar och tänker.

  • KRIMpodden (Betyg 4 av 5) Precis som podden “Skyldig"?” Är det här också en podcasts gjord av två advokater (kvinnliga) som driver en B-måls byrå där de pratar om sina erfarenheter om jobbet och rollen.

  • Säkerhetssalen (Betyg 4 av 5) En kriminalreporter bestämmer sig för att besöka säkerthetssalarna på Stockholms tingsrätt under ett års tid - där hon med inspelningar dokumenterar och ger reflektioner till sina iaktagelser, upplevelser och funderningar. Jag kände igen mig extremt mycket i de erfarenheter som hon får som en åhörare eftersom många av de erfarenheter också speglat mina egna när jag gått och tittat på huvudförhandlingar. För de som gillar att gå på hvudförhandlingar och få ett åhörare perspektiv så detta en väldigt bra podd. Anledningen till att denna podden inte får en 5:a i betyg är precis som ovanstående skäl (att den inte behandlar andra typer av mål.

  • Domstolspodden (Betyg 4 av 5) Domstolverkets egenproducerade podd (åren 2017-2019). Har trots att podden har legat död ett antal år ändå ganska bra avsnitt som legt ute, där varje avsnitt har ett specifikt tema.

  • Rättegångspodden (Betyg 4 av 5) För de som är “true crime” eller brottmål intresserade så är detta en fenomenal podd. Hög kvalitet på berättaren. Anledningen till att den endast får en 4:a och inte en 5:a av mig i betyg för att den inte innehåller annat än B-mål. Men älskar du B-mål så är detta en given 5:a,

  • Advokatsnack (Betyg 3.5 av 5) Tror att ingen eller väldigt få som har läst en juridisk kurs på gymnasiet har passerat att ens medvetande att se advokat David Massis youtubekanal. Den är väldigt pedagogiskt upplagd och oftast korta avsnitt som behandlar en eller några enstaka frågeställningar. Kanske är avsnitten ibland lite för simpla och anpassade för en yngre tittarkrets. Men trots det finns det även intressanta episoder. Han har bl.a. avsnitt med tips till juriststudenter, frågestunder, reaktionviddeos utifrån en försvarares perspektiv och ger även inblickar i hur en advokats vardag kan se ut.

  • Advokatpodden (Betyg 3 av 5)

  • I lagens namn podcast (3 av 5)

  • Juridik för alla (Betyg 3 av 5)

  • Folkets domstol (Betyg 3 av 5)

  • T1 podcast (Betyg 3 av 5)

  • Juristpodden (Betyg 3 av 5)

  • Rättsakuten (Betyg 3 av 5)

  • Förhandlingspodden (Betyg 3 av 5) Programledare advokaten Carl Fhager “som ägnat halva sitt liv åt att skriva och förhandla olika avtal” där han i podden gör intervjuer med entreprenörer, investerare, affärsmän, forskare, polischefer försöker få fram tips och trix till vad som gör bra och dåliga förhandlingar. Är inte strikt juridisk men angränsar juridiken och podden men är angränsande till affärsjuridik och avtalsförhandlingar. Hade annars fått ett högre betyg. Är du intresserad av att bli ombud eller advokat är det här ändå en väldigt bra podcast.

  • Mellan § paragraferna (Betyg 2.5 av 5) Podd skapad av två juriststudenter som går juristprogrammet i Lund.

  • We need to talk about the Rule of Law (Betyg 2.5 av 5) En podd i diskussionsform (på engelska) centrerad kring den europeiska konstituionella rätten.

  • Människorättsadvokaterna

Amerikanska youtubers om juridik

  • Legaleagle: Den mest kända youtube kanalen om amerikansk juridik.

  • CLRBruceRivers: En amerikansk brottmålsadvokat som brukar göra kommentarer på aktuella amerikanska juridiska B-måls processer.

Länkar

Insparkens avslut HT 2020 och min samlade bedömning om programmet så här långt

Insparkens avslutning

Middag till faddrarna

Då var insparken slut och vi studenter firade med att förbereda och tillaga en middag till våra faddrar på insparken. Jag kom med ett förslaget att vi kunde laga en typ guacamole/salsa hamburgare´tillhörande med pommes och dip. Min liga nappade på det och jag hjälpte till med planering angående maten, inköp och tillagning under dagen. Det blev en lyckad och rolig tillställning hemma hos en i våran insparksliga. Något jag hört efteråt från andra insparksgrupper är att tacos och hamnburgare brukar en ganska vanlig middag som man väljer att laga på dessa tillställningar.

Det finns lite av en tradition med själva denna middagen när insparksgrupperna bjuder sina insparksfaddrar på middag, en av dessa traditionerna är att både faddrar och junisar ska skriva ett träffande och humoristiskt rim på en papperstallrik för var och en fadder och sedan läsa upp dem under kvällen. Vi i vår insparksgrupp hade dock inte gjort detta till våra insparksfaddrar eftersom vi fick höra om denna tradition precis innan middagen så det blev försent för oss att skriva ihop något - vilket var lite synd, men våra insparksfaddrarna hade i alla fall skrivit ihop varsitt rim till oss. Så här såg det rimmet ut om mig (se bild nedan):

Min tallrik från faddrar

*[“Dammen” här ovan är en referens till den dammen som ligger på campus och som vi under insparken fick uppdrag att någon i ligan skulle hoppa i för att plocka poäng i tvälingen mot de andra ligorna. Jag körde ett smakprov på att göra det där två gånger.]

Avhopp på juristprogrammet

Vid kursstart fanns det 127 studenter registrerade på kursen. Efter tre veckor på juristprogrammet har 12 personer än så länge hoppat av utbildningen. Känner inte till orsakerna för alla men har hört om två personers avhopp än så länge: Ena var en tjej (från Stockholm) som hade stått på reservlistan på juristprogrammet i Stockholms universitet. Hon hade till sina förhoppningar fått bekräftelse av att ha kommit in genom reservantagningen nu (eftersom hon är från Stockholm tyckte hon nog det var mer lämpligare att gå där). Den andra var en tjej (som jag ej vet vem det är) som bara yttrade som om att hon hade fått “ändrade livsförhållanden” där hon mer eller mindre packade ihop och stack i från Umeå. Jag har läst sammanfattningen av en rapport från 2017 att ca 29 % av juriststudenterna vid Lunds universitet hoppar av programmet mellan T1 och T6 (UKÄ rapport 2017:17, Tidiga avhopp från högskolan, s. 37).

Åldersvariationen i vår ”klass”  är mellan 18-37 år med en medelålder som jag skulle uppskatta till på ca 21 års ålder. Jag tillhör dem som äldre studenterna eftersom är över 30 år.


Mitt intryck av vad som krävs för att klara studierna så här långt

Det är en väldigt läs-intensiv kurs så det krävs disciplin för att man ska klara den. Men jag tror också det är nog där gränsen går för att kunna klara programmet. Min första bedömning så här tre veckor in är att man inte måste vara vara särskilt begåvad eller smart för att komma in eller klara programmet (själv fick jag bara 1.25 på HP) och det verkar gå bra.

En annan sak som jag också är förvånad över så här med min första termin att plugga på ett universitet är den pedagogiska förmågan bland olika föreläsare men även seminarium-handledare kan vara av så varierande kvalitet. Fast jag borde inte bli förvånad för detta var någonting som man märkte av på gymnasiet också att förmågan att lära ut bland lärare var även starkt varierande från lärare till lärare.

IMG_0737.jpeg

Mitt intryck är i alla fall att utbildningen till jurist på det stora hela verkar vara en lätt utbildning om: Du är normalbegåvad och du inte har problem med det svenska språket, några bakomliggande inlärnings problem, kan hålla dig till en någorlunda disciplin och det kanske viktigaste att du inte känner dig totalt omotiverad när du läser eller blädrar i lagtext. Det där sistnämnda viktigast tror jag för får du en total avsmak av att läsa lagrum så kommer detta programmet vara en helvetes uppförsbacke för den personen.

Logiken av det juridiska problemlösningarna ligger i språket. Rent intellektuellt är det inte speciellt svårare eller djupare än att använda det förmågor i språket som du redan förvärvat och kultiverat från din tid i grundskola och gymnasietid (speciellt svenska 1-3 kurserna). Många av dessa färdigheter såsom läsförståelse och att skriva uppsats har vi också vidare tränats i under gymnasietiden. En fråga som jag är intresserad i att försöka få svar på är dock är om det då är möjligt att plugga till jurist på egen hand? Hur skulle det vara om man släppte hela utbildningen fri i stället och låta allt material vara tillgängligt på nätet?

[Uppdatering] Under insparken var det två tjejer i min insparksliga som ifrågasatte varför jag satt och pluggade inför kommande föreläsningar på UB. I bedömning av deras reaktion var det föbryllande uttryck som de gav yttring för ”Va, Pluggar du!? Varför det!?”. Så här i efterhand tror jag de inte riktigt landat i studietillvaron än och eftersom det sades under insparken i en insparkskontext så opererade de fortfarande på ett “insparks-schema”. Jag skrev på ett olämpligt sätt om min reaktion till det uttrycket på denna bloggen som när det kom till min vetskap hade uppfattats av dessa snälla tjejerna insåg jag mitt eget klander. Ångrade att jag skrev det där och till de som kände sig träffade har jag bett om ursäkt till.

Första veckan på juridiska programmet avklarad

Så då var första veckan på juristprogrammet avklarad

Det har varit en intensiv vecka skulle jag och många andra på programmet nog vilja påstå. Inte i den mån att man helt blir bombad med jättemycket plugg på en gång (dock kan det på denna punkten nog är det där relativt till de som ä bättre anpassad och duktigare på att studera) men intensiv för det är så mycket nytt som man ska lära sig, förhålla sig till och så många nya omkringliggande saker man fått att göra. Ett par faktorer till detta, tror jag är:

  • Insparken: Det är väldigt mycket aktiviteter runt insparken som som pågår vid sidan om studiernas schema. Det är ca 120 personer i en årskull här i Umeå som man börjar kretsa runt. Det tar en del resurser att vara social aktivt och lära känna nytt folk.

  • Ny stad (och nytt liv): För många så är det en ny stad och ett nytt liv och det är många nya saker som fortfarande måste göras och fixas t.ex. fia med lägenheten, möbler, ingå avtal, orientera dig i staden, till din nya livssituation, inför och under första veckan (vad jag märkt så är det många som flyttade hit veckan innan eller ett par dagar innan studierna började).

  • Nytt sätt att förhålla sig till ett nytt ämne: Vad jag observerat är att majoriteten som börjat på juristlinjen inte har studerat eller plockat några poäng på ett universitet tidigare. Jag får intrycket av att majoriteten i min kull så är det första gången som studerar juridik och för den delen öppnat och försökt läsa i en lagbok. Givetvis finns det undantag till detta och det finns de som har gått JIK:en och JÖK:en. Några verkar också ha en eller två kurser av juridikstudier i bagaget från gymnasiet. Men för de allra flesta är det något helt nytt - ni som har studerat tidigare vet ju att det allra svåraste med studera är ett ämne du aldrig befattat dig med tidigare. Det judiska språket är också ett helt nytt språk att hantera. Har märkt att det är lite svårt att bara hoppa in i de juridiska terminologier sådär. Här behövs det mycket vana tror jag.

Tips för att överleva juristprogrammets första veckan i Umeå.

Eftersom programmet endast har historia och samhälle som behörighetskraven finns det inga kvalifikationer på förkunskaper att börja programmet med. Detta tycker jag är synd och illa - jag förstår att det även skulle kanske begäras för mycket av att man skulle behöva tvinga människor till att avklara juridiska kurser på komvux bara för att vara behörig till juristprogrammet. Men samtidigt tycker jag att studenterna hade gynnats rejält om de hade behövt läsa 100p civilrätt på gymnasiet tidigare. Kanske är intresset av att lägga till en ytterligare kurs är för resurskrävande inte i proportion till den nytta det skulle ge. Men rent pedagogiskt så skulle det gynna studenterna väldigt mycket.

Läs en introduktionsbok till juridik. Jag skulle vilja rekommendera: “Malmströms Civilrätt”, dels för att boken är nästan 100 år gammal och därmed att den har blivit omarbetat så många gånger att den gör boken väldigt lätt att förstå. Dels för att den är skriven som en kort introduktion till juridik (åtminstone civilrätt). En annan bok jag skulle rekommendera är “Rättsregler “av makarna Hydén. Detta är för att det är ungefär det som står i den boken som man kommer att få lära sig på programmet den första veckan. Jag känner att jag förlorade en hel effektiv studievecka av för att jag kände mig helt och hållet tvungen att försöka få mig ett begrepp av att börja från steg 0 av juridik så att jag ens skulle kunna greppa det material som vi skulle studera på denna första veckan av programmet. Hade jag vetat det tidigare hade jag läst ut denna boken innan jag började. Boken ger en överblickbar och överskådlig introduktion till juridiken. För det är just det som du behöver i början om du inte har läst juridik förr när du ska försöka orientera dig i ett nytt ämne. Introduktionen på första veckan av juristprogrammet är undermålig om fan.

Nå väl - Fokus den första veckan på juristprogrammet har varit

Den första veckan så får man även höra ges lite introduktion på juristens yrkesroll och vad de kan tänkas arbeta med. Samtidigt har vi även fått lära oss:

  • Hur man praktiskt arbetar med en lagbok och söker i den juridiska databasen JUNO.

  • Hur man på ett korrekt sätt refererar till lagar i brödtext.

  • Rent generellt vad det finns för olika typer av lagar och skillnader mellan dem.

  • Hur det svenska juridiska systemet är uppbyggt. 

  • Hur lagar skapas och hur man hierarkiskt värderar olika rättskällor.

  • Praktiska case-övningar om hur man löser enkla juridiska frågor och fall.

Jag tror att rent effektiv pluggtid denna veckan varit runt 35 timmar för mig. Jag hade sparat en hel del timmar om jag inte hade behövt slösa tid på att läsa litteratur utanför kursplanen.

Första dagen på juristprogrammet

Dagen på campus började med att generalerna (arrangörerna) för årets inspark hade bjudit in för att möta upp oss nya studenter (som de kallar “junisar”) på första dagen för att visa oss vägen till föreläsningsssalen. Detta tycker jag var väldigt fint gjort och nog något andra studentkamrater uppskattat också. Eftersom insparkens kultur och regler är att man ska ha på sig sin insparks t-shirt hela veckan mötte nästan allihopa upp med sina t-shirtar på sig. Nerklottrade och besudlade som de är. Jag har redan hunnit hoppa i universitetets damm två gånger med min t-shirt så den börjar lukta riktigt jävla äckligt nu.

Introduktionsföreläsningen

I och med covid-19 pandemin är fullt igång så var introduktionsföreläsningen uppdelad i tre olika grupper (dvs. programmets ca 120 studenter uppdelat på 40 personer) för att minska smittspridningen. Introduktionsföreläsningen var mestadels information om vad programmet innehåller, kursens upplägg, olika förhållningsregler och generell information om terminen och universitetet. 

Så här ser vårat upplägg ut för T1:1:

Termin 1: 1 - Introduktion till juridiken 

  • Metod

  • Civilrätt (Fokus på avtalsrätt)

  • Processrätt

  • Problematisering av juristyrket (vad som förväntas av en praktiserande jurist)

  • Rätten med ett utifrån perspektiv (Genus, mångfald, likhet)

  • Muntlig presentation 

Kursen bygger på seminarium, redovisning, diskussion, övande på muntligt anförande. Seminarierna är obligatoriska då de ingår som en del i examinationerna. Kritikerna är att man måste vara förbered och skriv för att få godkänt.

  • 3 minuters muntlig presentation till läraren enskilt

  • 3 minuters muntligt framträdande inför två basgrupp (ca 12 personer)

Efter föreläsningen fick vi T1:or som ville, få en rundtur på universitet av representanter från den juridiska föreningen. Under rundturen så gjorde vi små stopp på vägen där det blev som en liten mini-mässa med mini-presentationer längst vägen med representanter som t.ex. Femjur (feministiska juriststudenternas förening) eller ELSA (Europeiska jurist förbundet) samt ett par olika bord med fackförbund (bl.a. Akavia, STS) som gav ut varsin goodiebag med saker om man tecknade gratis medlemskap under studietiden. Alla var ju gamar och plockade givetivs på sig alla de gratis prylar som man kunde ta av: t-shirtar, godis, anteckningsblock, pennor, flaskor och post-it lappar. Tror de flesta uppskattade att känna sig uppvaktade på detta viset. Jag vet att jag var en av dem som vet jag föll för detta smickret.

Efter rundturen var den planerade dagen slut. Jag satte mig i UB för att plugga inför morgondagens föreläsning som är planerad att släppas på vår digitala plattform (Canvas) som en förinspelad föreläsning om den juridiska metoden. Alltså den första lektionen kan man säga ska inte handla om det juridiska systemet eller någon större definition om vad juridik är eller hur rättssystemet är uppbyggt eller hur rättssamhället fungerar utan det första vi ska lära oss är om hur man praktiskt börjar använda den juridiska metoden (vad det nu detta egentligen faktiskt innebär - tjiii vet jag?).

En annan galen sak som också hände mig idag: En påminnelse om att världen trots allt är liten även här uppe i Umeå.

Jag tycker om att spendera min tid på bibliotek för att studera. I detta fallet har det fått bli universitetsbiblioteket (UB) som blivit mitt givna val. När jag var på väg till toaletten på andra plan i UB:s lokaler tyckte jag i min ögonvrå skymta en bekant figur sitta i en av stolarna och läsa en bok. Jag tyckte det inte första anblick såg ut som min engelska 6 lärare som jag hade på komvux för ca två terminer. När jag stannade upp och blickade över för att närma mig för att dubbelkolla så tittar han plötsligt upp från boken han läser ur och säger genast ”Hej [mitt namn]”. Han var minst sagt lika förvånad som mig att se varandra där.. Tydligen hade han nu tagit studieuppehållet från att vara engelsklärare till att hoppa på ett års studier i litteraturhistoria här uppe. Världen är liten!

Insparken HT 2020 dag 2-6

Uppropet börjar imorgon!

Eftersom det råder en Covid-19 pandemi har vår årskull på ca 120 antagna studenter blivit indelade i tre föreläsningsgrupper (ca 40 personer i varje grupp). Det betyder att en stor del av våran undervisning kommer att istället ske på distans genom att se föreläsningarna på live-stream.

Första lektionen kommer handla om juridisk metod. Och jag har förberett mig genom att ha läst de första 50 sidor ur ”Praktisk juridisk metod” skriven av professor Bert Lehrberg.

För er som är nyfikna på upplägg av litteraturen så ser den ut såhär med tillhörande litteraturhänvisning som publicerats på vår studieplatform canvas:

8.2 Litteratur

Den obligatoriska kurslitteraturen finns tillgänglig via ditt välkomstbrev. Gå in på rubriken som heter ”Programmets upplägg” och klicka på första kursen. Där finns en rubrik som heter ”börja kursen”, klicka på kursplanen så finns till höger i bild en länk som heter ”Kurslitteratur”. Utgångspunkten på alla kurser är att ni ska läsa all kurslitteratur från början till slut. Det kan förekomma att lärare anger att ni kan läsa vissa avsnitt mer översiktligt eller t.o.m. hoppa över något avsnitt. Nedan följer några specifika råd om litteraturen till den här kursen. För introduktionen till studier i juridik har vi valt en bok med fokus på juridisk metod: Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg. Av erfarenhet vet vi att detta är det viktigaste som studenterna kan lära sig under sin studietid och desto bättre ni kan detta desto bättre jurister kommer ni att bli.

Förslagsvis inleder ni kursen med att läsa denna bok. Vi vill även tipsa om två andra böcker vilka kan användas som referensböcker: Finna rätt av Ulf Bernitz m.fl. samt Tolkning och tillämpning av Samuelsson & Melander (den senare har dock några år på nacken och kan ibland hänvisa till inaktuell lagstiftning). Tänk på att ni direkt vid kursstart behöver lagbok.

För undervisningen i civilrätt med huvudinriktningen allmän avtalsrätt, kursens största moment, används fyra böcker; Malmströms Civilrätt, Avtalsrätt I av Axel Adlercreutz m.fl., Avtalstolkning av Bert Lehrberg och Standardavtalsrätt av Ulf Bernitz.

Vi rekommenderar att ni börjar med att läsa Civilrätt, särskilt kapitel 2-3 (Civilrättens begrepp och problemlösning och Personrätt), kapitel 4 (Allmän förmögenhetsrätt) samt kapitel 5 (Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer). Om ni har en annan upplaga kan det hända att kapitlen har andra nummer. Boken ger en enkel introduktion till dessa frågor. Sedan rekommenderar vi att ni fortsätter med Avtalsrätt I som behandlar de centrala frågorna inom den allmänna avtalsrätten med fokus på rättshandlingars tillkomst och ogiltighet samt Standardavtalsrätt. Därefter bör ni läsa Mellqvists bok i processrätt eftersom detta moment följer efter de inledande delarna i allmän avtalsrätt. Efter momentet i processrätt läser ni Avtalstolkning. Allmänt ser vi helst att ni använder er av den senaste upplagan av kurslitteraturen.

Om ni väljer att använda er av en äldre upplaga är det ert ansvar att kontrollera skillnader jämfört med den senaste upplagan. UB brukar ha några exemplar av kurslitteraturen, men tänk på att det kan vara väldigt lång kötid på dessa böcker. I samhällsvetarhuset på campus finns en bokhandel för begagnad kurslitteratur. Ofta finns också en möjlighet att köpa litteratur av äldre studenter. Sedan kurslitteraturen för kursen fastställdes har några böcker utkommit i nyare upplagor. Som konstaterats ser vi helst att ni använder er av senaste upplagan, men just beträffande dessa böcker har det inte sket några större förändringar varför även tidigare upplagor går bra.

När det gäller lagboken bör denna vara så aktuell som möjligt. Helst bör den vara av den senaste utgåvan, dvs. 2020 års utgåva. Ni kommer inse att lagtext många gånger är en färskvara och att en lagbok som var aktuell i januari kan innehålla en del inaktuell lagstiftning efter några månader. Under den första kursen kan dock påpekas att lagstiftningen inom allmän avtalsrätt – när sådan finns – ändras väldigt sällan och att rättsutvecklingen primärt sker genom rättspraxis. Inte heller lagstiftningen inom civilprocessrätt ändras särskilt ofta. Under T1:2 kommer ni att studera konstitutionell rätt och där ligger det i sakens natur att lagstiftningen inte ska ändras så ofta. Det är därför möjligt att köpa en något äldre lagbok för den första terminen och sedan köpa en ny lagbok under början av 2021 när de nya lagböckerna kommer. Denna första termin är dock ett undantag i fråga om lagtext, inom många rättsområden kommer ständigt ny lagstiftning vilket kräver att ni alltid har aktuell lagtext.”

Välkomnande samtal från umeås juridiska förening och höstens schema till insparken släppt

Igår fick jag ett samtal ungefär vid ungefär 18-tiden från min fadder (som nu ska börja T3) som välkomnade mig som medlem och som deltagare till höstens Inspark. Det är tydligen standard att dagens nyblivande studenter får ett samtal ifrån en representant ifrån den juridiska föreningen i syfte att få studenter att känna sig välkomna och inkluderade på programmet.

Jag är förvånad på hur en sådan fin gest och tradition i välkomnande och bemötande jag har fått än så länge - det är verkligen guld.

Igår släpptes även schemat för insparken där aktiviteter kommer pågå från 24/8 till den 10/10 under 2020. Själva undervisningen börjar den 31/8 med upprop. Så insparkens aktiviteter sträcker sig i ca 6 veckor där den mest intensiva perioden av aktiviteter håller i sig i ca 3 veckor.

Jag har även hittat en ny podd som jag börjat lyssna på i förberedelser inför mina studier, advokatpodden och kan även rekommendera den. Även om det rör sig mer om en specifik nisch inom juridiken så är den ändå intressant. Podden spelas in av juridiststudenter på Stockholms universitet.

Insparkens schema för juristprogrammet i Umeå HT 2020 nedan:

JAKTEN PÅ INSPARKSLIGAN – JURISTINSPARKEN 2020

Måndag 24/8 Första dagen!!!

Tid: runt 14.00, mer specifik tid får ni av era faddrar.

Plats: Dammen, utanför Lindellhallen Första dagen är äntligen här! Vi ses utanför Lindellhallen för att hitta sin liga, få tröjor och köpa kårleg som är essentiellt för att delta i insparken. Ni kommer även få träffa styrelsen i Juridiska Föreningen <3. Efter vi hittat varandra är det dags att se om det bor en tävlingsdjävul i någon av er, vi går tillsammans mot ängarna för insparkens första utmaning – en kubbturnering! 25/8

Tisdag. Ligorna på styva linan

Tid: 11:00

Plats: Dammen Är era ligor tillräckligt starka för att klara av en utmaning? Insparkens andra tävling är igång gäller det att plocka poäng - vi ses vid dammen för att se hur lagandan är. Förfest med faddrarna Häng på era lig-ledare för en grym start på kvällen!

TISDAGSREX!

Tid: Tidig kväll

Plats: REX Juristerna ska självklart visa vart skåpet ska stå på sommarens sista tisdagsrex. Kom i tid – annars kan vi inte garantera att alla kommer in!

26/8 Onsdag Tvistemålet

Tid: 12:00

Plats: TVISTE såklart? Det blev tydligen dålig stämning under tisdagskvällen så generalerna kallar till förhandling. Här gäller fullt fokus, allt krävs för att vinna! Bästa JF grillar och bjuder på mat!

Galej hemma hos valfri fadder

Tid: ca 19:00

Plats: Faddrarnas val <3 Ligan ska äntligen få festa till det tillsammans för första gången! Faddrarna meddelar exakt tid och plats, juniorernas uppgift är att ta med ett gott humör <3

27/8 Torsdag Ligorna på rymmen

Tid: 12:00

Plats: Samling vid fontänen Ligorna har tröttnat på Campus och är på rymmen över hela stan! Idag gäller det att samla på er så många poäng som möjligt för att inte halka efter i tävlingen... Karaoke

Tid: Kvällen, exakt tid meddelas senare

Plats: Rouge Äntligen är det dags sjunga ut! Vi ses på Rouge med rösterna i behåll, och förhoppningsvis lämnar vi utan ;)

28/8 Fredag En svettig förmiddag

Tid: 11:00

Plats: Mariehemsängarna Snöra på er era snabbaste skor, ta på er era smidigaste kläder – det är dags att tävla!

Faddermiddag

Tid: 16:30-17 ungefär

Plats: Hos en fadder Ligorna är utsvultna efter så många dagar på rymmen – faddrarna fixar kvällens käk!

En kul kväll på båten

Tid: ca 20:00

Plats: Båten Efter en brakmiddag håller vi tummarna för att båten håller öppet så vi kan ha en riktig pangkväll, men vi reserverar oss för eventuella ändringar!

29/9 Lördag Förfest innan middagssittning

Tid: Ca 16:00

Plats: Hos en fadder Äntligen får ligorna komma ut på lite galej! Gör er fina och möt upp era faddrar för att tagga igång till den första middagssittningen tillsammans!

Insparksligorna på semester

Tid: kvällen

Plats: Orangeriet Boule & Bistro Det är dags för den första sittningen! Den kommer verkligen att vara sittande och bordsservering kommer att tillämpas! Tillsammans kommer vi få njuta av en härlig middag tillsammans, mer information om plats kommer ju mer vi närmar oss! Packa ner solskyddet, ta på er bästa flip -flops och glöm absolut inte handspriten!

30/8 Söndag Vilodag

Laga matlådor, ladda dator och vässa pennor, imorgon är det dags för första dagen på universitetet! Vi alla tar en vilodag och är tillbaka imorgon med nya starka krafter!

31/8 Måndag Första dagen på uni!

Rundvandring med JF Första dagen i stor skrämmande byggnad, vad passar bättre än att JF guidar er igenom de stora lokalerna? Detta sker direkt efter uppropet och efter det är det ingen mer aktiviteter idag. I samband med rundvandringen grillar JF <3.

1/9 Tisdag Brännbollsturnering

Tid: Efter skolan

Plats: Campusängarna Första riktiga skoldagen är avklarad – dags att fira med Umeås stolthet i sportväg – Brännboll! Vi möts på Campusängarna efter skolan för att se vilken av ligorna som är bäst på plan! En kul kväll Villan! Efter brännboll kommer firande – ikväll ser vi vad medicinarna går för och besöker deras anrika kårhus!

2/9 Onsdag Pubrunda

Tid: 18:00

Plats: Samling på Rådhustorget Äntligen är det dags att få dricka lite fina drinkar och mysa (på avstånd såklart ;) på Umeås mysiga barer! Vi möts på stan och går runt i våra ligor.

3/9 Torsdag Grillning vid Nydala

Tid: 18:00 ish

Plats: Nydalasjön Ta med er middagen ut i skogen ikväll så grillar vi och har en myskväll ihop! Ni tar med er egen mat så ordnar generalerna elden.

4/9 Fredag Filmkväll

Tid: 18:30

Plats: Hos en fadder Ladda upp med snacks, kryp upp i soffan och sätt på en bra film. Ikväll handlar det om att ladda batterierna, och ta gärna inspiration inför er kommande filmproduktion... <3

5/9 Lördag Äng-häng <3

Tid: 14:00

Plats: Campusängarna Vem behöver yrans dagsfest när man kan ha insparkens egna? Vi håller tummarna för att vi får grymt väder och ses på ängarna för en grym dag <3 6/9 Söndag Återhämtning – ladda upp inför en ny vecka!

7/9 Måndag JF-sport

Tid: Efter skolan Plats: Meddelas senare Nu när universitetslivet dragit igång på riktigt är det dags att introducera JF- sport! Sportmästare Lukas anordnar en kul, sportig aktivitet efter skolan som alla kan vara med på!

9/9 Onsdag Eftermiddagsaktivitet Mer info kommer senare!

10/9 Fredag Beer Pong-turnering

Tid: Kvällskvisten

Plats: Rouge Dags att värma upp kastarmen igen och häll upp en kall valfri dryck, det är dags för beer pong - turnering på Rouge!

12/9 Lördag Förfest med faddrarna innan middagssittning

Tid: 16ish

Plats: Hos en fadder Ladda upp inför insparkens andra middagssittning tillsammans med ligan! Ligorna på disco!

Tid: Tidig kväll

Plats: Rouge Dagen är här för insparkens andra och sista sittning. Nu är det dags att lokalisera er musikaliska ådra för en kul kväll i musikens tecken!

13/9 Söndag Brunch med Campusbokhandeln

Tid: Meddelas senare

Plats: Meddelas senare Dagen efter en sittning förtjänar en riktigt bra lunch, särskilt nu när ligorna har varit på rymmen så länge! Campusbokhandeln bjuder alla ligor på en GRYM brunch <3

14/9 Måndag JF-sport

Tid: Efter skolan

Plats: Meddelas senare Sportmästare Lukas anordnar även denna vecka JF sport, perfekta sättet att starta den nya veckan på!

18/9 Fredag Juniormiddag

Tid: middagstid

Plats: juniorerna bestämmer Det är pay back time, dags för juniorerna att bjuda faddrarna på en middag i världsklass!

En avslutande kväll på Cinco!

Tid: efter juniormiddag

Plats: Cinco Insparken börjar lida mot sitt slut, njut av er sista kväll med er insparkströja, för ikväll ryker dom!

10/10 Lördag En elegant middagssittning

Tid: Tidig kväll till sen natt

Plats: Hemligt Insparken ska självklart avslutas på bästa sätt. Under kvällen tillfångatas äntligen alla ligor och är fast som riktiga juriststudenter i 4,5 år!

En svensk juriststudents blogg

Varför vill du blogga om dina juridik studier?

För att backa ett steg ytterligare. Vem är jag och varför har jag sökt mig till juridiken?

Jag är en konstnärssjäl som sökt mig till juridiken för främst två syften: 1) att utveckla mitt juridiska tänkande och 2) att förhoppningsvis på det kunna skapa mig en karriär att åtminstone överleva på längre fram längs juridikens bana. Jag identifierar mig som en tomahawk helikopter. Nej, skämt åsido. Men utan att vara för specifik identifierar jag mig som en man i dryga 30 års åldern.

Jag har under de tre senaste åren som jag läste på komvux gått omkring och drömt samt undrat över hur studentlivet egentligen ser ut och hur det är att plugga någonting som juridik. Hur kan det komma sig med all den konstanta uppkoppling och tillgänglighet till sociala medier som vi har här i Sverige att det finns väldigt lite renodlade dokumentationer om folks utbildningsresor med detalj och djup? Hur ser en vanlig dag ut för en juriststudent på ett universitet? Hur är det att studera på denna med brist på uttryck “högsta nivå” av kunskapsinhämtning och vad är det man reellt egentligen lär sig på juristprogrammet? Varför måste man gå ett program för det - kan man inte bara plugga juridik på egen hand och kräva sin rätt? Eftersom jag är en oerhört samhällsintresserad person med många timmar i bagaget av att ta del av människors olika livsöden, livsvillkor i upprepade försök sätta mig in människors liv med ett stort antal dokumentärer och realityserier i bagaget så vill med denna bloggen kunna bidraga till att kunna ge ett självbiografiskt fönster in i min värld som juriststudent. Kanske kan denna bloggen besvara frågor eller funderingar som andra juriststudenter före har haft eller de som kommer efter mig kommer att ha.

En av de fundamentala frågorna jag har nu som blivande juriststudent är hur mycket min syn på rättvisa och min inneboende rättskänsla kommer att förändras efter mina 4.5 år i studier? Det är nog den största frågan jag har nu såhär inför min kommande första termin på Umeå Universitet nu till hösten. Kommer min känsla för rättvisa att få sig en törn efter dessa år når sitt slut? Kommer mitt hjärta att krossas när jag jag lär mig att se det svenska rättsväsendet ovan men också under yttan som juridiken bygger upp en bild om hur det ska vara? Kommer jag att vilja bli ett kugghjul i det juridiska maskineriet eller kommer jag åtminstone på något sätt göra min dygd i att upplysa om luckorna och hålen i juridiken? Kommer jag istället bara bli en såndär ansiktslös förbipasserande användare och utnyttjare av det juridiska systemet för mina egoistiska drifter eller kommer jag vilja stanna upp och ge någonting tillbaka på något sätt? Kommer jag också tröttna på juridiken, lägga ner den och göra någonting annat i stället? Eller kommer det vara svårt att sluta att tänka i om och på de juridiska tankesätten? Och hur mycket kommer det att färga mitt synsätt i vardagslivet och min privata språkanvändning? Hur mycket kommer juridiken bli en del av mig som person och sättet som jag både lever, uppför mig och om hur jag förhåller mig till mitt eget medvetande och min omvärld?

Hur komplicerat kan juridik bli egentligen?

Min enda riktiga erfarenhet av juridikstudier är en halvfärdig gjord kurs av civilrätt (100p) på Komvux. När jag säger halvfärdig så menar jag att endast hade ett slutprov kvar att göra innan jag hoppade av kursen p.g.a. tidsbrist för att hinna med andra kurser som jag läste parallellt. Men det jag åtminstone lärde mig på den kursen var att den lärare som jag hade var intresse för juridik var något för henne som var roligt och spännande. För mig var det tidigare bara en riktigt komplicerad, svårbegriplig och oändlig mängd tråkig ren lagtext. Men det där intresset som hon hade väckte ett liknande intresse i mig och den där entusiasmen färgade av sig på mig och ledde till att en dörr till juridik som en konstform öppnades upp inom mig - ett konstverk i att genom lagtext har en förmåga att styra mänskliga, ja, inte bara mänskliga utan samhällets beteenden ur en beteendeprocess i avkodning och kodning. Bakom de juridiska texterna ligger ett komplicerat nätverk av mänskliga rationella (eller irrationella) beteenden som ska låta sig styras. Vad är t.ex. de psykosociala omständigheter till att man kan bli friad genom att skjuta någon med pistol i tron om inbillat nödvärn?

Vad det gäller min tidigare direkta erfarenhet av juridikens verkan i rättssystemet kom det först när jag var 16 år och jag och mina kompisar blev överfallna och rånade när vi hängde på det lokala centrumet på den ort jag bodde. Jag minns av den händelsen att som målsägande att min kompis mamma valde att vi skulle välja en specifik försvarare i stället för att bara ta en advokat som domstolen förordnad efter turordnings lista. Det visade sig vara vara ett klokt val som jag vid den tiden initialt sätt kanske tyckte var lite “overkill”. Jag minns inte så mycket av själva rättsprocessen då allting verkade ganska så självgående efter man hade gjort en anmälan till polisen och kommit in på förhör för att berätta sin historia och identifiera den misstänkte på ett fotografi bland andra fotografier. Att sedan i mitt möte med målsägandebiträdet få ta en iskall burk coca cola ur hans advokatbyrås kylskåp och slurpa på medans jag berättade min historia till det att det var dags för rättegång att sitta och berätta min historia.

I samband med mötet av målsägandebiträdet fick min kompis mamma tipset av advokaten att i grupp kollektivt söka psykologhjälp för att således kunna dokumentera psykologisk skada för att kunna göra ett mer välgrundat skadeståndsanspråk. Och vi fick om jag inte minns helt fel gå dit till dessa psykologer för att prata två gånger för att i en timme åt gången tillsammans med våra föräldrar närvarande och prata om hur mycket det hade påverkat oss.

Jag kommer ihåg att jag tänkte i min då ganska så begränsade hjärna om det första möte med den juridiska processen att: ”Detta är på ett sätt bara ett spel för kulisserna nu och det handlar bara nu att i processen efter att ha blivit utsatt för brott om att för oss att maximera vår känsla av upprättelse. Han hade som rånare tagit sin roll som rånare och nu handlar det om att vi ska ta våran roll som offer”. Jag minns då att det här med hämnd och rättvisa kunde ses som ett mynt av två olika sidor. Han rånade oss men nu rånar vi honom legalt på något sätt. Processen i sig slutade med att rånaren erkände sin gärning och blev dömd för misshandel samt att betala ut skadeståndsanspråket till mig och mina kompisar.

Så vad är sensmoralen av denna juridiska upplevelse ?… Det finns ingen. Han spelade rånare och vi spelade sedan offer. Vi båda spelade våra endera roller. Resultatet var förhoppningsvis för honom en lärdom som han kan använda med personlig historiskt revisionism att det skapade ett totalt onödigt handlande.

Men hur tänker jurister ? 

Denna frågan ligger väl också till grund i mina kommande studier av juridik. Det är nog faktiskt den fråga som (utöver de djupa personliga funderingar som jag har om mina framtida yrkesval) som jag vill kunna ge ett utförligt svar på. Och bl.a. ett av av syftena som jag vill beskriva genom skapandet med mina bloggtexter.

Så hur har mina förberedelser till min första termin sett ut så här än så länge?


Läste i juristprogrammet tråden på flashback där de flesta mer eller mindre säger att man inte kan förberda sig inför sin första termin. Det är inte så jag fungerar som människa och det går raka emot den inställningen som jag har Jag har redan nu sedan antagningsbeskedet kom börjat internet söka information om själva programmet, läst lite i forumtrådar om juridikstudier för att försöka bilda mig en uppfattning om programmet och mina kommande studier.

En av de första förberedelser jag har gjort är att jag gjorde jag en sökning på min IOS podcaster app med order ”jurist” och ”juridik” i sökrutorna hittade bl.a. juridikpodden. Just nu är jag inne på säsong 4 och kan verkligen rekommendera den som ett tips av förberedelser till juriststudenter.

Jag har även i förberedelse tittat på en del videos på youtubekanalen med advokat David Massis ”advokatsnack”. Särskilt de videorna som advokat Massi beskriver sina erfarenheter som försvarare. Hans målgrupp verkar mest inrikta sig till 16-19 åringar. Vilket gör hans kommunikation lite väl för enkel för min smak men trots det har jag ändå tyckts att han har gett ut en del intressanta videos. Speciellt dem om hur det är att arbeta som advokat.

Så man kan säga att jag håller just nu på att försöka bilda mig en uppfattning om juridiken som ämne, juristprogrammet, lära mig och vänja mig vid juristspråket, försöka leta efter tips och trix inför studierna samt utforska de olika juristrollerna.

Men framtiden då? Vart kommer juridiken att leda mig någonstans?

Hjärtat så här innan studierna ligger nämligen närmst mänskliga rättigheter och fall där man för den enskilda mot företagen eller David vs. Goliat scenario. Vart detta kommer leda mig vet jag inte.

Kommer framtida karriärval låta sig ledas för ekonomins skull eller kommer jag välja något som stimulerar min nyfikenhet och utveckling? Kommer jag att ta ett rutinerat arbete eller kommer jag välja att öppna mitt eget företag och bli konsult? Kommer jag vilja jobba med varierande arbetsuppgifter eller kommer jag att vilja göra monotona utredningar?

Min resa så här långt

15 Juli 2020: Antagningsbeskedet som startskottet och bostadssökandet börjar.

Jag får runt klockan 12:00 lunchtid reda på genom antagningen.se att jag blivit beviljad en plats på juristlinjen på Umeå Universitet. Detta var mitt förstahandsval men min första reaktion är: ”Wow! Fan vad galet”, jag hade liksom inte riktigt internaliserat att jag sökt i Umeå eller ens att juristprogrammet nu smällde mig i ansiktet och blev en realitet. Min initiala respons kom även med ett skratt av glädje samtidigt med en mängd blandade känslor som häpnad, förvåning, glädje och tvivel … allt på en och samma gång. Jag visste inte om jag skulle acceptera min plats på direkten eller ge det lite tid och försöka tänka igenom antagningsbeskedet lite. Umeå som jag första gången googlade geografiskt tittade upp på kartan skulle ligga väldigt långt bort ifrån min familj och min flickvän. Men medan jag skulle ta lite tid tills jag accepterar min antagningsplats så började jag i alla fall ta saken i egna händer och göra lite pro-aktiva val genom att registrera mig som medlem på bostadssbolagens hemsidor för att ställa mig i bostadskö.

Två veckor efter antagningsbeskdet kom jag med från ”hemestern” (covid-19 pandemi semester där de flesta svenskarna hade semstern i landet). Då tog jag även och registrerade mig på blocket i samma veva började att göra en profil för att använda i sökandet av lägenhetsannonser på blocket.se. Efter 56 st utskickade ansökningar där ledde 2 stycken till ömsesidigt intresse varav en erbjöd mig ett rum. Men eftersom den personen erbjöd mig ett rum vidare inte kunde svara på mina frågor om boendet så gav jag helt upp på att söka lägehet eller rum på den sidan något mer. Detta är trots att jag är verifierad genom deras verifieringstjänst med personummer och liknande, innehar inga betalningsanmärkningar, har en god ekonomi, snus- rökfri, djurfri, har bevis på att jag har en antagning på 4.5 års studieprogram, tidigare erfarenheter av att ha bott inneboende och en helt okej normal icke weird profilbild på mig själv.

Under tiden som jag sökte rum och lägenhet hade jag även kolla upp plan B: Iall allt skulle skita sig. Ifall det var så att jag inte skulle fixa någonstans att bo innan terminsstart så fanns det ju alltid en utväg att hyra in sig på Umeå STF vandrarhem för 225 kr / natten. Visserligen en nödlösning meeen… en lösning om det behövdes.

Jag hade också under denna tiden fått rådet av både faddrar och vänner till bekanta samt äst på internet forum om att söka lägenhet på balticgruppen.se - och efter att ha spenderat sammanlagt ca 40 timmar där på att sitta och uppdatera deras hemsida frenteiskt och kommit på andra plats hela två gånger så verkade i alla fall inte som jag skulle få en lägenhet där till terminsstart. Det kan hända att i framtiden behöver jag återgå till att söka lägenhet där. Det är med lite blandade känslor där å ena sidan ger denna fastighetsvärd vem som helst en ganska så ärlig chans att hitta en bostad direkt men där å andra sidan att en person med enkla programmeringskunskaper, snabb uppkoppling med en snabb dator lätt kan skriva ett script till att fuska sig till förstaplatsen. Då handlar det inte om först till kvarn utan dem med resurser och kapital som kan snopa hem sig första platsen till en lägenhet. Trots det tror jag säkert att majoriteten av de som fått sina lägenheter därifrån har gjort det efter att ha suttit med stenhårt fokus och uppdaterat deras lägenhetsannonser.

21 Juli 2020: Medlemsavgiften till JF betald.

Betalat medlemsavgift till den juridiska föreningen i Umeå, pris: 230 kr / termin.

25 Juli 2020: Fått hem min första lagbok som jag även börjat högläsa i.

Fick hem förra årets (2019 års) upplaga av den svarta lagboken som jag köpt begagnat på studentapan.se i alldeles prima skick för en peng på 299 riksdaler inklusive frakt. Ett riktigt kap! Spännande! Alltså det är något mäktigt med att äga en sådan här tung och stor artefakt, känns seriöst och stort på något sätt. Tydligen så behöver man inte den aktuella årets lagbok för T1 på juristprogrammet i Umeå. Detta faktum kan dock tydligen variera från termin till termin beroende på vilka lagar som ändrats. Jag valde den svarta lagboken efter lite enkel research eftersom den tydligen var användarvänlig men också billigare (jävligt billig nu efter att ha fått detta jäkla fyndet!). Hur detta nu stämmer med att den är användarvänligt det vet jag inte. Men har nu som den stolta nyblivna juridik-nörd gjort en session i högljudläsning av de första kapitlen ur regeringsformen med min flickvän vid sidan om medan hon spelade mobilspel.

2019 års version - köpt för 299kr

6 Augusti 2020: Fått ett förstahandskontrakt på en korridorslägenhet.


Förrigår fick jag ett oväntat samtal ifrån ett nummer som jag inte kände igen först. Jag googlade upp namnet och såg att det gick till en A. Berg på Heimstaden. När jag fick kontakt med henne igen senare samma dag på telefon så berättade hon att de hade ett rum ledigt i en korridorslägenhet till mig om jag var intresserad. Jag hade helt och hållet glömt bort att jag hade registrerat mig som lägenhets- och korridor sökare tre veckor tidigare på deras webportal! Av en ren förvåning och med glädje tackade jag direkt ja till studentrummet belägen i en studentkorridor på Mariehemsvägen 17 C med en hyra på 3030kr i månaden (inkl. el och varmvatten samt gratis hyra under juni och juli månad). FY fan vilken helvetes jävla tur jag har! Det där tänkte jag, hade aldrig hänt i de flesta av de andra städerna som har juristprogrammet såsom Uppsala, Stockholm eller Lund. Att gå från att acceptera en plats på programmet och få ett förstahandskontrakt på tre veckor är inget annat än en sjuhelvetes j’kla galet OCH, TUR!!!! Fan i helvete vad jag nu är glad för för detta. Och detta leder också till en av de attraktiva poängerna om varför jag sökte till juristprogrammet på Umeå Universitet möjligheten att hitta bostad här är inte lika körd som i många orter där de andra läroverken ligger. Den ångest att inte ha något ställe där man kan kalla ett hem (Mazlows behovshierarki) är totalt borta nu. Jag är så jäkla glad - och taggad!!!

Adjustments.jpeg

1 Augusti 2020: Inbjudan till Insparken

Får via SMS en inbjudan till årets inspark juristinspark i Umeå.

Adjustments.jpeg

Vilka risker har jag som person längst vägen då?

Samtidigt som jag tycker om den kreativa processen så tycker jag även om att lära mig nya saker och jag placerar mig i den psykologiska kategorin som en nyfiken och primärt en kunskapssökande människa. Jag är helt enkelt en sådan typ av person som på ett eller annat sätt måste stimuleras mentalt genom att lära mig nya saker… egentligen… oavsett vad de än är kvittar om det är konst, kampsport, historia, filosofi, myror… glassbil, ja… you name it! Med det sagt så vet jag med mig att risken är stor att jag längre fram även fastnar i den akademiska banan och att min resa som student på universitet kanske inte slutar med en juristexamen.