Idag (mini)processade jag för första gången och skickade in en anmälan till advokatsamfundets disciplinämnd.
Jag har förhoppningar om att disciplinnämnden kommer att finna det som framgår i anmälan av principiellt intresse. Denna förhoppning är förstås präglad av en av processjuristens största problem, nämligen konfirmationsbias, som innebär en överdriven tilltro till ens egen förmåga och bedömning av processmaterialet. Oavsett detta är jag ganska säker på att en nyhetsartikel på Dagens Juridik kommer att publiceras i framtiden, eftersom jag anser att sakens omständigheter är av högt värde och är av allmänt och anmärkningsvärt intresse. Hela händelsen väckte stark förargelse hos mig men blev samtidigt en ögonöppnare för hur den deskriptiva sidan av det juridiska livet faktiskt kan se ut i praktiken. Det var som om en ridå föll, och jag fick för första gången en inblick i hur den juridiska rådgivningsbranschen de faktiskt kan gestalta sig. Det gjorde mig uppriktigt indignerad att advokatkåren rymmer ledamöter som blivit så bekväma i sin yrkesroll att de utan betänkligheter kan åberopa sin titel och underteckna med den, samtidigt som de levererar undermålig, felaktig eller onyanserad rådgivning – såsom framgår nedan.
Jag skulle kunna ha lagt ner mer tid och slipat på argumentationen, men min tankegång med detta ärendet var att jag vill att nämnden skulle ska ta del av det inskickade materialet i ett så tidsmässigt relevant och färskt tillstånd som möjligt. Det finns mycket mer som kan bli sagt här. Men jag avstår tills vi fått se vad det leder till eller tills disciplinnämnden har prövat ärendet i sak. Processen kommer i alla fall att dokumenteras och publiceras kronologiskt här nedan (se bilder nedan).
Den händelse som har lätt till disciplinanmälan: (2023-10-11)
Jag skickade in följande disciplinanmälan (2023-10-27):
Uppdatering: 2024-04-08:
Den första disciplinanmälan ledde inte till något resultat, och fick överhuvudtaget inte någon respons alls från Advokatsamfundets disciplinnämnd. Faktum är att jag kontakade advokatsamfundet och frågade om de hade fått in min disciplinanmälan och de svarade att de inte kunde svara på det p.g.a. sekretess. Alltså de var varken i ställning till att kunna bekräfta eller dementera om de ens hade fått in disciplinanmälan rent fysiskt. Ja det är ju uppenbart att det finns ett hål i deras process här. Nu har det gått nästan fem månader sedan jag skickade in den där anmälan och har inte fått någon respons om den överhuvudtaget. Jag konkluderar att den uteblivna responsen således beror på två faktorer: (1) sekretess och, (2) att jag inte ansågs ha saklegitimation enligt 40 § Advokatsamfundets stadga: “För att du ska få göra en anmälan och delta i skriftväxlingen i ett disciplinärende krävs det normalt att du är klient, motpart eller på något annat sätt berörd av saken”). Således har jag ändrat min processtaktik och reviderat min tidigare inlaga och skickade in en helt ny disciplinanmälan den 2024-03-21. Idag fick jag svaret att disciplinnämnden nu kommer att pröva min anmälan (se bild nedan).
Uppdatering 2024-04-17
Jag har nu fått responsen från den anmälde advokaten (se nedan):
Reflektion
Efter att ha läst inlagan från den anmälde advokaten har jag blivit något mer pessimistisk angående mina chanser att få framgång i denna disciplinanmälan. Det verkar som att frågan om saklegitimering är en avgörande faktor – och jag tror att Advokatsamfundets disciplinnämnds regler är så pass strikt formulerade att jag inte kommer att lyckas uppfylla kravet. Om jag däremot skulle anses vara saklegitimerad, tror jag att det skulle kunna gå vägen, men just nu känns det osäkert. Vi får se hur det går helt enkelt.
Uppdatering 2024-04-26
Jag har nu ingivit ett yttrande över advokatens svarsskrift, vilket utgör min slutliga inlaga till disciplinnämnden (se citat nedan):
Uppdatering 2024-05-21:
Fick svar från samfundet av att en sida från en av bilagorna i bevismaterialet hade tagits bort. Den borttagna sidan var en skärmdump som var på advokaten men som även inkluderade bilder på advokatens vänner i hennes Facebook-profil. Jag håller med disciplinnämnden om att bilden inte var relevant för ärendet, eftersom hennes kontos-identitet inte blev en fråga under handläggningen (se bild nedan).
Uppdatering (2025-04-25): Disciplinämnden har nu fattat beslut i det aktuella disciplinärendet - jag fick rätt!
Advokat har gett missvisande rådgivning i en grupp på Facebook. Prövning av om detta agerande står i strid med god advokatsed.
X har riktat anmärkningar rörande hur A har utfört uppdraget som advokat när hon gett juridisk rådgivning i en Facebook-grupp. A har ifrågasatt att X är saklegitimerad. Vidare har hon tillbakavisat anmärkningarna och redogjort för sina överväganden samt sitt handlande.
Nämnden har först att ta ställning till om X är saklegitimerad. Av utredningen framkommer att X nåtts av den juridiska rådgivningen som riktats bland annat till honom i hans egenskap av medlem i en privat Facebook-grupp där rådgivningen lämnats. Om X inte skulle anses vara saklegitimerad, skulle inte någon som nåtts av den aktuella rådgivningen i gruppen vara det. Nämnden finner att X är saklegitimerad och att ärendet kan prövas.
Av utredningen framkommer att A i en privat Facebook-grupp [] lämnat svar på en juridisk fråga som X ställt. Hon har därvid signerat sitt svar med ”Advokat”. Genom att A framhävt att hon svarat på frågan i sin egenskap av advokat, finner nämnden att As rådgivning får anses utgöra advokatverksamhet.
Frågan är då om A genom vad som förevarit har åsidosatt god advokatsed.
En advokat får inte anta ett uppdrag om det föreligger en intressekonflikt eller beaktansvärd risk för sådan. I det ligger att advokaten även måste överväga om en intressekonflikt kan uppstå i framtiden. En intressekonflikt kan även föreligga om advokaten biträder eller tidigare har biträtt motparten i annan sak. Såvida inte klientens och, i förekommande fall, motpartens identitet är kända kan advokaten därför vid rådgivning av aktuellt slag enbart lämna mer allmänt hållna svar utan koppling till några faktiska förhållanden. I avsaknad av sådan information, borde A inte på det sätt som skett ha riktat sitt svar direkt till frågeställaren, utan formulerat det på annat sätt.
En advokat ska utföra ett uppdrag med omsorg och noggrannhet. Juridiska råd ska vara grundade på erforderliga undersökningar av gällande rätt. Av utredningen framgår att As rådgivning varit ofullständig. A borde i den aktuella situationen antingen avstått från att svara på ett sätt som kunde tolkas som ett fullständigt svar eller, efter ytterligare överväganden, lämnat ett mer uttömmande svar.
Utöver dessa uttalanden föranleder Xs anmärkning ingen ytterligare åtgärd.
Reflektion och kommentarer:
Det här har varit en smått roande, intressant, men framförallt en lärorik resa. Det som har varit särskilt givande i att driva en process i en nämnd (som är av domstols karaktär) är de strategiska överväganden som man har att klura på och utfört under processens, speciellt de två momenten från min sida som har rör sig om anmälan och yttrande exempelvis att jag i redan det första momentet med disciplinanmälan undvikit att skicka in bevisning som skulle styrka själva händelsen. Detta för att jag var intresserad av att se hennes respons först utifall det skulle vara så att hon skulle förneka att det ens hände eller att det som påstås inte skulle vara sant. Eftersom disciplinärende processen har följande processuella steg: 1) Disciplinanmälan ärendet har beviljats att prövas och således har disciplinanmälan skickas till motparten som får lov att yttra sig om saken 2) Motparten får yttra sig 3) Jag får nytt tillfälle att yttra mig och blir därmed den sista som får lov att säga något i processen, därefter blir skriftväxlingen slut. Detta innebär att jag får sista ordet i förfarandet vilket är en processrättslig fördel som anmälare då jag kan anpassa mig efter vad hon har sagt och skicka in en ny bevisning medan hon inte får en chans att försvara sig på det sista jag skickat in. Det var just i det sista momentet efter hennes respons som jag valde att skicka in bevisningen för att styrka själva händelsen.
Under processen har jag även lärt mig ett par saker om advokatsamfundet och advokater, att advokater och advokatsamfundet kan vara väldigt prydliga. Nu säger jag att inte alla är det. Men jag har sett en tendens till detta. Ett tips till er som i framtiden kan komma att ha att göra med Advokatsamfunde (oavsett disciplinärende eller ej): var medveten om att de tendensen är att de har en högaktad självbild och ofta uppträder med en viss självhävdande elegans. Det betyder att somliga kan vara vana att bli behandlade som högstatus objekt, vilket innebär enligt retorikens regler att man som enskild behöver formulera sig på ett sätt som tilltalar deras fina ram och traditionsbundna förhållningssätt för att få bättre gehör.
Rent generellt finns det fem typer av beslut disciplinnämnden kan ta (vissa av dessa besluten kan även kombineras):
Inga åtgärder.
Uttalanden.
Erinran.
Varning (som kan kombineras med straffavgift upp till 250 000 kr)
Uteslutning
I mitt disciplinärende blev nämndens utslag en kombination av punkt 1 och 2. Dvs. advokaten blev inte tilldelad några åtgärder men nämnden gjorde ändå ett principiellt uttalande om att hon hade handlat fel. Det är i sig märkligt på något sätt. Att disciplinnämnden instämde i min argumentation, och uttryckte att advokaten agerat felaktigt och borde ha handlat annorlunda, men ändå valde inga åtgärder och därmed inte fann skäl att besluta om erinran. Kanske ligger det i linje med deras praxis (kan inte uttala mig hur den ser ut eftersom jag i min efterforskning av det lilla jag kunde konkludera var att den är svåröverskådlig).
Det är anmärkningsvärt att de i deras beslut kunde ge en advokat som beskrivs enligt deras egen term för “missvisande rådgivning” – vilket är ett central del i en advokats yrkesutövning – utan att det får konsekvenser som en erinran av nämnden. Självklart är jag färgad och partisk i min åsikt här men jag tycker det är en konstig signal. De säger “visst, agerandet var fel – advokaten borde inte ha gjort så, men det är inte tillräckligt fel.” Det skapar oklarheter.
Vad som nu kan hända är att Justitiekanslern, som får samtliga beslut från disciplinnämnden, väljer att överklaga – men chansen för detta är, enligt min bedömning, liten. Jag hade innan allt det här en förhoppning om att fallet kunde komma att bli ett vägledande beslut (som prövas av nämnden i plenum), eftersom jag då som nu menar att det berör ett oklart rättsläge kring rådgivning via sociala medier som aldrig tidigare har behandlats förr och att det därmed finns enligt ett stort behov av tydlighet och vägledning i frågeställningarna det medför.
Jag överväger om jag bör kontakta Dagens Juridik och göra en större grej av det hela, dels för att klämma åt henne lite extra så att hon faktiskt lär sig en läxa. Inte pga av elakhet eller missaktning - jag vill advokaten inte något illa, men för att hon inte i princip kan fortsätta med samma sak utan att det sker något, nämnden har ju uppenbarligen inte gett henne någon konsekvens för detta. De säger att hon kan fortsätta med samma sak eftersom hon inte en erinran och jag personligen tror att hon inte har lärt sig någonting om hur hon bör förhålla sig med nyanserat i sin rådgivning även bakom stängda dörrar. Detta baserar jag på hennes svarsinlaga där man får en känsla av hennes karaktär. Så jag överväger detta - men den främsta anledning är för att också skapa en större diskussion kring samfundets ansvar att tydliggöra sina normer för rådgivning på sociala medier.
Extra kommentarer:
Jag lade till överflödig argumentation kring hennes erfarenhet och specialistkompetens i min anmälan för att ge en chans att disciplinnämnden att omvärdera sin ställning i frågan om man bör se skillnad mellan advokater som marknadsför sig som specialist i ett område utan att leva upp till den standarden kan anses vara en försvårande omständigheter mot sig. Läser man disciplinnämndens praxis så ser de ingen skillnad mellan advokater sinsemellan, oavsett om du jobbat i 50 år inom ett speciellt ämne eller bara 1 år inom en massa olika ämnen. Är du advokat så föregår du med samma kvalitetsstämpel som alla andra advokater. Trots att beslutet inte resulterade i någon erinran tror jag åtminstone att den överflödiga argumentationen ändå ha haft en viss demoraliserande effekt på advokaten, jag tror att min reprimand och disciplinnämndens var pinsamt för henne och att det nu bidragit till att hon blivit lite återhållsam i sina uttalanden på sociala medier. Däremot tror jag inte personligen på att hennes juridiska rådgivning i övrigt präglas av samma försiktighet. Detta har jag inget fog för utan är endast någonting jag tror på baserat på hennes uttalanden i hennes yttrande och min bedömning av hennes karaktär.
Att argumentera utifrån det allmänna rättsmedvetandet är egentligen ett fult trick. Jag använde det som ett retoriskt verktyg i min anmälan. Termen har funnits med i juridiken och rättssociologin sedan 1800-talet. Det var ett medvetet val att anspela på att det finns ett allmänt rättsmedvetande trots att termen och vad man menar med den är oklar. Begreppet i detta sammanhang syftar åtminstone till människors allmänna uppfattning om lag i detta sammanhang vilket advokatsamfundet medlemmar förmodligen inte är särskilt medvetna om.
Nu, efter att processen är avslutad, inser jag att jag hade kunnat använda bättre juridiska källor för att stärka min argumentation. I efterhand ångrar jag att jag inte närmare undersökte rättsläget kring psykiskt våld. Hade jag gjort det, hade jag kunnat föra en mer uttömmande, välgrundad, slagkraftigare och precisare argumentation. Exempelvis finns Ds 2022:18 Straffansvar för psykiskt våld, där en utförlig genomgång av gällande rätt av läget psykisk våld görs. Jag är övertygad om jag hade gjort det så hade nämnden givit henne en erinran i stället. Jag beklagar att jag vid tillfället inte hade insikt nog att ha ens tänkt på en sådan källa, jag utgick helt enkelt bara från de förvärvade kunskaper om straffrätten som jag redan hade.
Uppdatering: 2025-05-22. Dagens juridik skrev en artikel om beslutet:
“Advokat gav ofullständig rådgivning i Facebookgrupp
En advokat lämnade ofullständig rådgivning i en Facebookgrupp – rådgivning som hon senare raderade. Advokatsamfundets disciplinnämnd anser att hon borde formulerat sig annorlunda – eller avstått från att svara – men väljer att inte straffa henne med någon disciplinpåföljd.”
Källa: William Eriksson, “Advokat gav ofullständig rådgivning i Facebookgrupp”, 2025-05-22, https://www.dagensjuridik.se/nyheter/advokat-gav-ofullstandig-radgivning-i-facebookgrupp/