Jaha då var JUNO AI släppt - ett nytt steg inom paradigmskiftet som sker i juridiken. JUNO:s AI tjänst släpptes den 25:e September i år.

Den affärsjuridiska byrån Vinge sedan Januari i år är en av de första som började använda ett juridiskt AI-verktyg i sin verksamhet. Nyhetsbyren lexnova lanserade även en AI tjänst i April i år. Och jag skulle inte utesluta att en del andra byråer redan nu använder sig av AI-tjänster eller åtminstone kommer att börja göra det kommande året. Man kan i alla fall konstatera att detta året var det året som AI har fått genomslag som ett juridiskt verktyg i Sverige.

Med lanseringen av chatGPT i slutet av November 2022 förstod man att det då bara vara en tidsfråga inom en kort tidsrymd om att det skulle komma en AI som var anpassad för juridisk sökning av material och problemlösning. I ett blogg inlägg från förra sommaren skrev jag om att jag var med och beta-testade ett AI-verktyg. Och förstod redan då att utvecklingen hade gått sprikrakt uppåt.

Man förstod att det bara skulle vara en tidsfråga tills Norstedts Juridik med sin JUNO tjänst (som har tillgång till den mest dominerande och gedigna databasen av rättskällor på den svenska marknaden) skulle utveckla en AI tjänst. Och nu är den tjänsten här (dock inget som vi studenter har tillgång till ännu). Men att den finns innebär ett paradigmskifte skulle jag vilja säga. Nästa paradigmskifte är när företag kommer att lansera juridiska AI-verktyg så att vanligt folk får tillgång till något liknande också öppet på webben. Det kommer att förändra allting för åtminstone privatpersoner och göra juridiken åtminstone tillgängligt till vanligt folk (en form av “access to justice”). Detta är en utveckling som jag som juriststudent välkomnar och det tar bort lite av juristernas kunskapsövertag och makt genom att åtminstone ge en chans åt att göra juridiken och sina rättigheter mer åtkomlig för gemen man. Att jurister ska vara de enda som sitter på detta tydliga maktövertaget (kunskapsövertag) har jag aldrig tyckt varit normalt eller hälsosamt för ett samhälle. Sjukt att vi lever just nu i en tid där man får se och vara med i denna förändringen. Detta i sin tur kommer kunna knyta an till starkare rättsstatligaprinciper, rättssäkerhet och det demokratiska systemet i sin helhet.

Exempel på vad JUNO:s AI tjänst kan göra redan nu (undra då vad den kommer kunna göra när den har vidareutvecklas i framtiden?

Prompt: “Förklara skillnaden mellan taleändringsreglerna i brottmål respektive tvistemål?”

Inledning
Frågan om taleändring är en central och komplex det av processrätten, både i brottmål och tvistemål. Taleändring innebär att en part under pågående rättegång ändrar sitt yrkande eller de omständigheter som åberopas i stöd för yrkandet. Reglerna för taleändring skiljer sig mellan brottmål och tvistemål, och dessa skilinader är viktiga att förstå för att kunna navigera rättsprocessen effektivt.
Taleändring i tvistemål
Huvudregel och undantag
Enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) får en väckt talan i princip inte ändras. Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel. Käranden får ändra sin talan om
1. Omständighet som inträffat under rättegången eller först då blivit känd. Käranden kan kräva annan fuligörelse än den som ursprungligen yrkats, om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden
2. Fastställelseyrkande: Käranden kan yrka fastställeise enligt 13 kap. 2 § andra stycket RB
3. Ränta eller annan tilläggsförpliktelse: Käranden kan kräva ränta eller annan tilläggsförpliktelse som följer av huvudförpliktelsen
4. Nytt yrkande på väsentligen samma grund. Käranden kan framställa ett nytt yrkande om det stöder sig på väsentligen samma grund som det ursprungliga yrkandet
Dessa undantag är dock föremål for vissa begränsningar. Om ett nytt yrkande framtals efter att huvudförhandlingen påbörjats eller målet på annat sätt företagits avgörande, får det nya yrkandet avvisas om det inte utan olägenhet kan provas i målet. Ett yrkande enligt första stycket 2 eller 3 är att tillåtet i högre rätt.
Prejudikat och rättspraxis
I NJA 2016 s. 737 tillät Högsta domstolen (HD) en taleändring i en försäkringstvist där Företag A ändrade sitt yrkande från en fullgörelsetalan till en fastställelsetalan. HD konstaterade att en sådan ändring är tillåten om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden. HD fann att de nya omständigheterna hade ett rättsligt samband med den ändring av yrkandet som Företag A ville göra 2.
I NJA 1990 s. 660 tillät HD en taleändring efter klanderfristens utgång i en arrendetvist. HD bedömde att de nya yrkandena stöder sig på väsentligen samma grund som de ursprungliga yrkandena, vilket är tillåtet enligt 13 kap. 3 § RB. HD betonade att en liberal tillämpning av reglerna om taleändring är lämplig i detta fall.
Litteratur
Litteraturen bekräftar att reglerna om taleändring i tvistemål är komplexa och att de syftar till att balansera behovet av rättssäkerhet och effektivitet i rättsprocessen. Enligt "Processens ram i tvistemål är det viktigt att undvika utdragna och tidsödande processer genom att begränsa möjligheterna till ständiga positionsbyten av parterna. "Rättegång. Andra häftet förklarar att undantagen från huvudregeln i 13 kap. 3 § RB tillåter vissa förändringar av yrkarıdet och grunden för talan, särskilt om en ny omständighet inträffat under rättegången
Taleändring i brottmål
Huvudregel och undantag
I brottmål är reglerna för taleändring mer restriktiva jämfört med tvistemål. Enligt 45 kap. 5 § RB får åklagaren inte ändra åtalet till att avse en annan gärning än den som omfattas av átalet. Åklagaren kan dock justera åtalet genom att precisera eller ändra de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet, så länge det inte innebär att en annan gärning åtalas.
Jämförelse mellan brottmål och tvistemål
Flexibilitet och restriktioner
En av de mest framträdande skillnaderna mellan taleändringsreglema | brottmål och tvistemål är graden av flexibilitet. I tvistemål finns det flera undantag som tillåter käranden att ändra sin talan under vissa förutsättningar, medan reglerna i brottmål är betydligt mer restriktiva. Detta beror på att brottmål ofta involverar allmänna intressen och rättssäkerhetsaspekter som kräver en striktare kontroll över processen.
Nytillkomna omständigheter
Både i brottmål och tvistemål kan nytillkomna omständigheter utgöra grund för taleändring. I tvistemål kan käranden ändra sitt yrkande om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden. I brottmål kan åklagaren justera åtalet genom att precisera eller ändra de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet, så länge det intè innebär att en annan gärning åtalas.
Rättspraxis
Rättspraxis visar att domstolarna i vissa fall tillåter taleändring även i högre rätt, särskilt om det finns nytillkomna omständigheter som motiverar ändringen. I NJA 2019 s. 600 tillät HD en målsägande att höja sitt skadeståndsyrkande i högre rätt på grund, av en justering av åtalet. I NJA 2016 s. 737 tillät HD en taleändring i en försäkringstvist där nya omständigheter hade ett rättsligt samband med den ändring av yrkandet som käranden ville göra.
Slutsats
Sammanfattningsvis är reglerna för taleändring i brottmål och tvistemål utformade för att balansera behovet av rättssäkerhet och effektivitet i rättsprocessen. I tvistemål finns det flera undantag som tillåter käranden att ändra sin talan under vissa förutsättningar, medan reglerna i brottmål är mer restriktiva och fokuserar på att upprätthålla en strikt kontroll över processen. Rättspraxis visar att domstolarna i vissa fall tillåter taleändring även i högre rätt, särskilt om det finns nytillkomna omständigheter som motiverar ändringen.

Frågan är: När kommer AI bli ett verktyg för juriststudenter? Och hur kommer juristutbildningen behöva anpassa sig efter juridiska AI-verlktyg? För det är oundvikligt att utbildningen kommer behöva behöva tänka om ordentligt här - tänker insitutionerna rätt så kan de lyfta utbildningsnivån på en helt annan höjd här än tidigare. Men det kräver en helomvändning med vad de får fokusera på i utbildningen. Detta är åtminstone min förhoppning till framtidens blivande jurister.

Källor: [1], [2], [3], [4], [5]

Uppdatering: 2025-10-15: Hur går det med AI-utvecklingen och access to justice?

Såsom tidigare påpekat så går utvecklingen med AI i rasande fart. Men i det nuvarande skicket gäller att kunna hantera det korrekt och dessutom rätt verktyg.

Artikeln ”More people are using ChatGPT like a lawyer in court. Some are starting to win” av Jared Perlo (NBC News, 8 oktober 2025) handlar om hur allt fler människor i USA använder AI-verktyg som ChatGPT och Perplexity för att representera sig själva i rättsprocesser — ibland med framgång, men ofta med riskfyllda konsekvenser.

Ett exempel som lyfts fram är Lynn White från Kalifornien, som använde ChatGPT för att överklaga ett beslut om vräkning. Genom att låta AI analysera domstolsdokument, identifiera juridiska fel och utforma inlagor lyckades hon vinna överklagandet och undvika både vräkning och skulder på över 70 000 dollar. Hon underströk att “I can’t overemphasize the usefulness of AI in my case […] I never, ever, ever, ever could have won this appeal without AI.” En annan person i artikeln, Staci Dennett från New Mexico, hade blivit stämd för en företagsskuld och använde ChatGPT genom att be AI ”agera som en Harvard Law-professor” och kritisera hennes argument tills de var perfekta, lyckades hon nå en förlikning som sparade henne 2 000 dollar.

Men vi har även sett fall där både privatpersonr och jurister har verkligen förstört för sig själva också i processen genom att använda AI-verktyg. Forskaren Damien Charlotin har på sin hemsida dokumenterat över 280 amerikanska fall där AI använts felaktigt i domstol, ofta med fabricerad eller misstolkad rättspraxis.

Exempelvis Jack Owoc, energidrycksmiljardär för Bang energidrycker, fick böter och samhällstjänst efter att ha lämnat in rättsdokument med 11 påhittade rättsfall som ChatGPT fabricerat.

Ett tidigt och uppmärksammat fall är i processen Mata v. Avianca, Inc. inträffade i New York den 27e Maj 2023, där en advokat (Peter LoDuc) stod inför en domstolsförhandling efter att ha lämnat in en inlaga som innehöll sex påhittade rättsfall. Inlagan hade gjorts av hans advokatkollega (Steven A. Schwartz,) med hjälp av AI-verktyget ChatGPT. Domaren Castel i målet skrev i ett beslut att “6 of the submitted cases appear to be bogus judicial decisions with bogus quotes and bogus internal citations,", där han krävde att kärandens juridiska ombud skulle förklara sig. Schwartz, med över trettio års yrkeserfarenhet, erkände att han hade använt ChatGPT för att söka efter tidigare avgöranden men att han var ovetande att “its content could be false". Han uttryckte djup ånger över händelsen. De både advokaterna samt deras advokatbyrå blev sedermerade dsiciplinerade att betala 5 000 dollar vardera i böter. De beordrades dessutom att informera varje domare som felaktigt hade angivits som författare till de påhittade domarna om sanktionen.

Fenomenet har dykt upp lite var och där globalt. T.ex. Kanada 2024.

Även i Sverige skedde det första hittills kända fallet där en advokat å sin klientsvägnar lämnade i en inlaga med tio fabricerade HD-avgöranden. I domen stod att läsa att advokaten under huvudförhandlingen, lämnat in en handling med rubriken ”Rättspraxis som stöder [klientens] yrkande om skadestånd för lidande”. Advokaten tilldelades en varning av disciplinämnden för detta.

Forskare vid Stanford University och Yale University har i en artikel från i år undesökt tillförlitligheten hos moderna juridiska Ai-verktyg — såsom Lexis+ AI, Westlaw AI-Assisted Research, och Ask Practical Law AI — som marknadsförs som “hallucination-free” att de hallucinerar mellan 17 % och 33 % av gångerna. De betonar att AI kan vara ett bra hjälpmedel men kräver mänsklig kontroll och granskning men att jurister måste kontrollera källorna noggrant, eftersom vissa fel är subtila men allvarliga.

Källa: Magesh, Varun, Surani, Faiz, Dahl, Matthew, Suzgun, Mirac, Manning, Christopher D. och Ho, Daniel E. Hallucination-Free? Assessing the Reliability of Leading AI Legal Research Tools, Journal of Empirical Legal Studies, 2025, s. 1–27.

Uppdatering: 2025-09-01: “AI-fusket ökar vid Umeå universitet – lärare inför fler muntliga prov”

“Det var 2024 som de första fyra AI-fuskarna åkte dit vid Umeå universitet. […] Under hela förra året var det tio som stängdes av. Men redan innan höstterminen 2025 dragit igång står det klart att årets siffra blir högre. Hittills i år har 13 studenter stängts av.”

Jag vill understryka att AI naturligtvis också medför enorma utmaningar – och detta är bara ett av många exempel. Även om jag ovan har lyft fram dess potential, står samhället inför betydande svårigheter kopplade till teknologins utveckling, sett ur flera olika perspektiv och områden.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ai-fusket-okar-vid-umea-universitet-larare-infor-fler-muntliga-prov

Uppdatering 2025-10-22 – Kuriosa: Hur ser det ut med AI-verktyg för studenter?

Jag behövde nyligen resa till Lund för att ta del av två litteraturverk som inte fanns tillgängliga på något annat bibliotek i Sverige. I samband med det passade jag på att besöka Juridicum för att få in några timmars studier – och det slog mig hur många juriststudenter som använde ChatGPT som pedagogiskt hjälpmedel under sitt pluggande. Även om jag inte kunde kvantifiera det där och då, gav intrycket jag fick av de skärmar jag såg att ungefär var tredje juriststudent använde ChatGPT i sitt arbete. Studenten som satt bredvid mig läste till exempel en HFD-dom och ställde frågor om den till AI-verktyget.

Uppdatering: 2025-11-20 “Ett verktyg vi inte vill vara utan” – Så förändrade JUNO AI arbetet på Advokatbyrån Kaiding”

Dagens juridk har idag släppt en intervju med en delägare på advokatbyrån Kaiding om varför de valde att implementera AI-verktyget JUNO som en juridisk resurs. Avgörande för valet var inte enbart funktionaliteten, utan framför allt kvaliteten på det underlag som verktyget bygger på. “Inom juridiken är kvaliteten på källmaterialet helt central för att säkerställa korrekta och tillförlitliga resultat. […] fungerar som ett kraftfullt stöd i rättsutredningar”. En av de avgörande fördelarna är också möjligheten att ställa frågor baserade på anonymiserade fallbeskrivningar utan att riskera att bryta mot tystnadsplikten eller klientsekretessen. Dessutom är JUNO AI specifikt tränad på svenska rättskällor. När JUNO AI väl togs i bruk på byrån märktes effekten omedelbart. Verktyget integrerades snabbt i medarbetarnas dagliga arbetsflöden, inte minst inom rättsutredningar och kvalificerad juridisk analys. “Redan efter kort tid blev det en naturlig del av vardagen. Ser jag på min egen användarhistorik använder jag JUNO AI i princip dagligen – ofta flera gånger per dag”, berättar delägaren. Vilket har lett till både tidsbesparing och kvalitetsförbättring. Han säger också avstå från ett verktyg som JUNO AI skulle kännas som att frivilligt gå tillbaka till en tid då man fick slå i fysiska böcker istället för att göra avancerade sökningar i databaser och däri som ett sätt att möta framtidens krav på juridska tjänster.

Källa: https://www.dagensjuridik.se/native/ett-verktyg-vi-inte-vill-vara-utan-sa-forandrade-juno-ai-arbetet-pa-advokatbyran-kaiding/