Guide till juristprogrammet [uppdateras kontinuerligt - work in progress]

Jag har skrivit denna guide till juristprogrammet som om den vore riktad till mig själv, men med en öppenhet för att andra kommer läsa den – och förmodligen plocka delar ur den. Jag är en dedikerad student och strävar efter att tillämpa mig på mina studier så bra som möjligt, samtidigt som jag i den mån jag kan försöka skapa en sån grym tid för mig själv och för andra på programmet. Varje period i livet är unik – så även tiden på juristprogrammet. Så fort jag fick mitt antagningsbesked i juli 2020 började min juridiska utbildningsresa på riktigt. Under de första veckorna på programmet insåg jag hur mycket värdefull kunskap som aldrig förmedlas vidare eller bara föll bort, men som nya studenter ändå undrar över och aktivt försöker ta reda på när de börjar plugga. Denna text är mitt försök att fylla de luckorna och bidra till en guide som speglar juristprogrammet i vår tid – och som kan bidraga till att ge ännu bättre förutsättningar och kvalitet på utbildningen för kommande generationer.

Min ambition med denna guide är att förmedla det jag själv hade velat veta när jag började studera juridik. Målet är att ge studenter verktyg för att nå sin fulla potential – och inte minst att se till att de får en så in i helvetes rolig tid på programmet som möjligt. Vi lever i en tid där kunskapsinlärning, gemenskap och utbildningskvalitet – kan nå helt nya höjder. Detta är mitt försök att bidra till den kultur och utveckling som jag själv vill se. Om några år, när du som ny student blivit antagen till programmet, har förmodligen en del av det jag skrivit i denna guide blivit en självklar del av den information som delas av juridiska föreningar, kurskamrater eller programmet självt.

Förberedelser inför terminsstart? (frivilligt)

Har du blivit antagen till juristprogrammet och vill förbereda dig inför den första terminen? Då vill jag varmt rekommendera att du läser följande litteratur för att få en så bra start som möjligt på dina juridikstudier. Enligt min erfarenhet är detta de enda böcker du egentligen behöver läsa i förväg inför din första termin på programmet – särskilt Hydéns bok, som ger en bred och lättillgänglig introduktion till juridiken som ämne. Tyvärr ingick inte Hydéns bok i kurslitteraturen under min första termin på juristprogrammet vid Umeå universitet, vilket jag upplevde som en tydlig brist. Den inledande kursen gav enligt min uppfattning en ganska svag introduktion till ämnet juridik, och jag kände redan under den första veckan ett stort behov av en mer övergripande och vägledande framställning. Som en slump upptäckte jag även senare, när kom i kontakt med Hydéns bok för en andra gång att den t.om. används som introduktionslitteratur i rättssociologi vid Lunds universitet, där jag senare läste en 30 hp valbar kurs i ämnet. Utöver nyss nämnda litteratur rekommenderar jag även Malmströms Civilrätt – en klassisk introduktion till civilrätten som har använts i nästan ett sekel och kontinuerligt uppdaterats. Den är både pedagogiskt upplagd och innehållsligt gedigen, och ger en mycket god överblick över det rättsområde som de flesta juristprogram i Sverige inleder med.

  • Malmströms Civilrätt - Christina Ramberg (ISBN 978-91-47-14384-9)

  • Rättsregler: en introduktion till juridiken - Håkan Hydén, Therese Hydén (ISBN: 9789144131061)

OBS! Om det var länge sedan du studerade, om du vill få en tydligare bild av vad akademiska studier innebär, eller om du vill förbättra din studieteknik inom akademiskt läsande och skrivande, kan jag varmt rekommendera denna bok. Jag önskar själv att jag hade känt till den innan jag påbörjade mina egna studier.

  • Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg (ISBN: 9789144151045).

Som sagt ovan är dessa böcker mina personliga rekommendationer – de är inte nödvändiga för att lyckas med studierna på juristprogrammet, men kan vara till stor hjälp för den som vill förbereda sig inför starten.

Sidotips: Om du extra utrymme över innan terminsstart kan jag även rekommendera att börja lyssna på Juridikpodden. Det är en lättsam och intressant podd för att bekanta sig med juridik, där två rättsvetare diskuterar juridik på ett underhållande och pedagogiskt vis. Podden är även pedagogisk och du behöver inte ha några förkunskaper i juridik för att förstå och hänga med eller bli road av avsnitten. Detta är även ett bra sätt att börja vänja hjärnan vid det juridiska tänkandet.

Generellt om utbildningen

Beroende på vem du frågar kommer du att få höra olika uppfattningar om juristprogrammets svårighetsgrad. Vissa menar att det är en mycket krävande utbildning, medan andra anser att den inte är särskilt svår. Jag kommer lite längre ner att återkomma till arbetsbördan och senare om hur jag själv och andra har upplevt programmets utmaningar. En bra startpunkt är dock att läsa lite om vilka förväntningar du kan ha på dig själv som student. Först och främst vill jag ge en översiktlig bild av de värden och mål som juristprogrammet syftar till att förmedla:

“Femtio procent av juristutbildningen är insocialisering i juristrollen.” - Lärare vid juristprogrammet på Uppsala universitet. (Källa: s. 129 i Hartman, Thérèse, Problem eller tillgång? – En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009.

Eller som en användare på Flashback som sammanfattade:

“Man pratar om att stora delar av inlärningen går ut på en slags socialiseringsprocess in i juristvärlden. Man lär sig tänket, språket och problemlösningsmetoderna mycket genom att vaggas in i det av verksamma jurister antingen genom text eller direkt. För vissa går det lättare, för andra är det svårare, men tror någon att han ska få en enkel resa för att han har talang så har han förmodligen missat något. Det handlar om att jobba med det flera timmar varje dag, svälja stora mängder text, förstå och sedan kunna applicera. Bara för att man spenderar 8 timmar om dagen med böckerna så betyder det inte att man har uppnått något. För att kunna hantverket räcker det inte med att kunna läsa om det.”

En annan aspekt som en generell åtanke om vad som krävs för att nå framgång i dina juridikstudier är som en annan användare på flashback uttrycker det:

Om du börjar läsa juridik kommer du att upptäcka att hur viktigt det är att kunna bearbeta stora mängder information.

Här presenterar jag en en undersökning som studenttidningen Lundagård genomförde år 2009, där man kartlade hur många sidor kurslitteratur studenter förväntas läsa per högskolepoäng inom olika ämnen.

DOCK: Tycker jag man kan man ifrågasätta dessa siffrorna då du på de ordinariekurserna kan klara kurserna utan att läsa någon kurslitteratur (läs om studieteknik nedan).

  • Juridik - 224 s

  • Statsvetenskap - 151 s

  • Psykologi - 150 s

  • Medicin - 142 s

  • Historia - 136 s

  • Svenska - 134 s

  • Praktisk filosofi - 94 s

  • Nationalekonomi - 87 s

  • Teknisk fysik - 44 s

  • Matematik - 39 s

Studieteknik

Juridik är ett hantverk. Jag säger det igen – juridik är ett hantverk. Det är just detta hantverk du ska lära dig under utbildningen. Rent praktiskt innebär det att du ska bemästra den juridiska metoden. Den juridiska metoden är i grunden ett problemlösande tillvägagångssätt – ett sätt att identifiera, analysera och slutligen presentera en lösning på ett juridiskt problem. Epistemologiskt sett är det just detta som juristprogrammet vill att du ska ta med dig efter 4,5 års studier. Det viktigaste att förstå är att utbildningen inte handlar om att memorera paragrafer utantill. Det är inte kärnan i juristprogrammet. Istället ligger fokus på hur du identifierar, löser och presenterar argument för juridiska problem. (s. 128, Thérèse Hartman Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009)

Generellt om studieteknik

Mitt tips är såhär gällande studieteknik: Att du har lyckats att bli antagen på juristprogrammet så är sannolikheten ganska så ska stor att du redan nu har en fungerande studieteknik sedan tidigare. Lita på den förmågan du redan har utvecklat och ha i beaktning att studieteknik inte är någonting statiskt det något som du hela tiden behöver utveckla och förfina. Eftersom studieteknik är så individuellt och varierar från person till person och att studeteknik går bortom min kompetens att förmedlat. Däremot kan jag dela med mig av hur min egen studieteknik har utvecklats under programmet och ge en liten vy till hur andra studenter har gjort.

Att läsa kurslitteraturen?

V. Boström (se ovan), lektor vid Umeå univers rekommenderade under T1:1 att man läser kurslitteraturen två gånger. Det finns de som alltså läser kurslitteratur och de som inte läser den överhuvudtaget. Jag skulle vilja säga att majoriteten läser delar av kurslitteraturen. Men har själv träffat studiekamrater som slutade att läsa nästan all kurslitteratur och var ändå framgångsrika i sina studier. Mårten Schultz i Juridikpodden (S2E2) har själv bevittnat när han själv gick juristlinjen om att det va en student som blev framgångrisk i sina studier utan att han läste någon kurslitteratur – bara lagtext och rättsfall (dock tvivlar jag på om det där stämde fullt ut).

Du kan lyckats med de flesta kurserna på programmet genom att inte läsa kurslitteraturen. Det finns däremot ett stort värde i att läsa kurslitteraturen i en del kurser eller rättsområden för att få en bättre överblick eller fördjupad förståelse. I en intervju på från 2024 med studierektorn på Lunds universietet beskriver det som problematiskt att studenter t.ex. på juristprogrammet inte läser kurslitteraturen längre i lika stor omfattning: “– Studenterna verkar inte läsa böckerna från sida 1 till sida 500. De gör mer av nedslag. Och så läser de i handböcker och lagkommentarer. Det som står där är helt korrekt, men det är en uppdelning av stoffet i mindre bitar. Litteratur som inte lägger fokus på sammanhang, kontext och problematisering, säger studierektor Niklas Selberg. Han beskriver det som att det pågår en slags flykt från kurslitteraturen. – Om det här är en tydlig trend så är det problematiskt. Då måste vi hitta sätt att få studenterna tillbaka till litteraturen, till läsningen. Just för att inte missa de stora sammanhangen internt i lagar och i hela rättsordningen.”

Föreläsningarnas syfte

Personligen försökte jag initialt under första och andra terminen att läsa kurslitteraturen inför föreläsningar men gav upp denna strategi då jag i samtal med andra kurskamrater förstod att de kände att det inte var speciellt effektivt när man ska sätta sig in i ett nytt ämne. Det blev i praktiken mycket mer lättare att läsa kurslitteraturen efter man har fått ta del av föreläsningens innehåll. Jag upplevde att majoriteten studenterna varken har läst på om föreläsningens innehåll i kurslitteraturen eller tagit del av tillgängligt presentationsmaterial, såsom Power-point innan. De kommer alltså till föreläsningen utan att i förväg ha någon inblick om vad det ska föreläsas om. Vad som fungerar bäst för dig får du pröva dig fram till. Nu långt efteråt har jag förstått att föreläsningarna kan ha olika syften men som en generell utgångspunkt är att de kan vara att “förenkla kurslitteraturens innehåll” (s. 23, Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg) eller “kontextualisera kurslitteraturen, och på så sätt underlätta för studenterna vid läsningen”. (s. 24, Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg).

Jag kan bara redogöra för min egen utveckling av min egen studieteknik och hur den har utvecklats under juristprogrammets gång och kanske kan det fungera som ett perspektiv till din egen studeteknik resa på programmet:

Initialt, innan jag började på juristprogrammet, hade jag en mental inställning om att jag skulle läsa ALL kurslitteratur samt referenslitteraturen minst två gånger (precis som lektorn, här ovan bekräftade min bild) – först en ytlig genomläsning och sedan en djupläsning. Jag tänkte också att jag skulle föra fysiska anteckningar för hand, eftersom jag hade hört att det finns evidens inom pedagogiska studier som pekar på att öga-hand-koordinationen vid skrivande med penna och papper förbättrar inlärningsprocessen. Jag trodde även att jag förmodligen skulle sitta mestadels ensam och plöja material, eftersom det är så min inlärning har fungerat bäst hittills. Det jag däremot har fått lära mig, genom att utvärdera denna initiala mentala inställning, är istället följande:

  • I slutet av termin 2 gjorde jag och en annan en utvärdering, och vi kom fram till att en del av kurslitteraturen vi stötte på bara repeterade det som redan fanns i lagtext och lagkommentarer. Jag märkte också att mycket av den information som lärarna själva tog upp, och som oftast gavs som svar på frågor i seminarier, kunde man hitta i lagkommentarerna. När jag insåg detta förändrades mitt fokus. Istället för att känna pressen att läsa all kurslitteratur, började jag prioritera att läsa lagtexten och lagkommentarerna samt lära mig strukturen i lagen och skapa lathundar utifrån relevanta lagrum. Det ska udnerstrykas att detta gällde inte all kurslitteratur såklart. Viss litteratur var fortfarande mycket värdefull att läsa – till exempel kan det vara värt att nämna att boken Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg under T1:1, eller t.ex. Den svenska miljörätten av Gabriel Michanek och Charlotta Zetterberg under miljrätten i T4, eftersom det hade varit väldigt utmanande att försöka läsa miljöbalken (MB) från 1 kapitel och framåt utan den. Så sammanfattningsvis: Viss kurslitteratur är inte värd att läsa - och viss är väldigt mycket värd att läsa och mer eller mindre nödvändig. Och vilken kurslitteratur som är värd att läsa är omöjligt att veta på förhand - så detta tipset kanske inte är så den poängen jag försöker göra här är kanske inte jättebra. Men det jag vill att du ska ta med dig är att beroende på vad det är för kurs och rättsområde kan du anpassa din studieteknik för att både spara in pengar och vara mer effektiv i ditt pluggande.

  • Under termin 2 och 3 insåg jag också värdet i att också sitta tillsammans med andra kurskamrater, antingen delta i diskussioner eller bara lyssna på hur de resonerar, tänker eller pluggar juridik. Det där gav mig enormt mycket. Vilket också jag vill understyrka med t.ex. läroverk som Umeå som kör på problembaserat lärande (PBL) (mer om detta kommer jag återkomma till).

Studera själv kontra studera i grupp på juristlinjen?

Det korta svaret är att det beror på hur du själv fungerar som student. Vissa föredrar att tillbringa större delen av sin studietid tillsammans med andra, medan andra trivs bäst med att studera på egen hand. Ett exempel är professor Mårten Schultz, som i avsnitt S2E2 av Juridikpodden berättar att han under sin tid på juristprogrammet helst studerade ensam och sällan i grupp. Min egen preferens är att ägna ungefär 85 % av studietiden åt självstudier. Men jag vill verkligen betona vikten av att exponeras inför att studera eller diskutera juridik tillsammans med andra juriststudenter emellanåt. Det finns ett stort värde i att utsätta sig för andras tankesätt, särskilt inom juridiken som bygger på resonemang. Det är både utvecklande och nödvändigt att höra hur andra tolkar, resonerar kring och analyserar juridiska problem.

Hur mycket tid behöver du lägga på studierna per vecka?

Utgångspunkten är att kurserna på universitetsstudier på helftar förväntas att du ska lägga 40 timmar i veckan på studierna. Men detta upplägget stämmer inte praktiskt helt in med verkligheten. Hur mycket tid du behöver tillägna åt studierna på programmet varierar från student till student med faktorer som inlärningsförmåga och ambitionsnivå. Variationen beror även på vilken typ av juridisk kurs det är som du läser. Vissa kurser är helt enkelt mer tidskrävande, svårare och intensivare än andra. I ett avsnitt av Juridikpodden (S2E2) diskuterade Schultz och Lindgren detta. Schultz menade att man rent generellt kan klara juristutbildningen med mindre än 25 timmar i veckan om man är normalbegåvad. Lindgren berättade också att när hon själv gick programmet så lade hon ner cirka 25 timmar i veckan. Schultz berättade att han efter två terminer började studera på 200% med en annan utbildning vid sidan om. Jag kan tillägga att jag även träffat två studenter på juristprogrammet i Umeå som läst i en studietakt på 200% och lyckats klara kurserna.

För att ge lite fler perspektiv, skriver till exempel studenten Ebba på Lunds läroverk i ett blogginlägg att hon behövde lägga cirka 30-35 timmar i veckan på sina juridikstudier. En annan student på Stockholms universitet, som 2018 uppgav att han själv lade ned cirka 40 timmar i veckan på sina juridikstudier, är ett annat exempel. Och visst finns det de (dock mer ovanligt) som lägger betydligt mer än 40 timmar i veckan.

Personligen lade jag själv cirka 35-40 timmar i veckan på juristprogrammet (exklusive tentaperioder) de första två terminerna. Efter dessa två terminer blev det cirka 25 timmar i veckan (inklusive föreläsningar och seminarier, exklusive tentaperioder) eftersom jag kunde förfina min studieteknik.

För att faktiskt ge mer konkret statistik, har jag här saxat materialet från kursutvärderingen på kursen "Konstitutionell rätt och EU-rätt” (15 hp) på T1:2 HT 2020, sammanställd av professor Lindholm. Av 61 juriststudenter från min årskull som svarade på enkäten var medelvärdet för veckotimmar 32 timmar (se bild nedan):

Ytterligare statistik har jag tagit en bild från en enkät som JF (Juridiska Föreningen) och FEMJUR (Feministiska Juriststudenter) i Göteborg lät genomföra bland sina medlemmar under höstterminen 2019. Enkäten besvarades av 372 juriststuderande, och majoriteten av respondenterna uppgav att de pluggade mellan 36-45 timmar per vecka (se bild nedan):

Källa: Juridiska föreningen Göteborg, FEMJUR Göterborg. Enkät om juriststudenters välmående på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet - Sammanställning, 2020, http://juridiskaforeningen.se/wp-content/uploads/2020/04/Enk%C3%A4t-om-juriststudenters-v%C3%A4lm%C3%A5ende-p%C3%A5-Handelsh%C3%B6gskolan-vid-G%C3%B6teborgs-universitet11.pdf

Betyg

Betydelsen av betyg

Betygen som du får på juristprogrammets kurser har betydelse för primärt två saker:

  1. Betygen konverteras till poäng som likt högskoleprovet är de poäng som du ansöker om att få göra notarietjänstgöring (“sitta ting”), samt:

  2. spelar roll för hur vissa arbetsgivare (mestadels gäller det här främst affärsjuridiska advokatbyråer) sorterar inkommande jobbansökningar för att kalla en till en arbetsintervju. (Mer om detta kommer jag att återkomma till).

Notarietjänstgöring

Om du är nyfiken på vad snittbetygen ligger för dem som ansöker om att få göra notarietjänstgöring så kika på:

Om du vidare är nyfiken på hur man översätter betygen till poäng så kikar du här:

Men för att illustrera utifrån statistiken ovan och ge ett reellt exempel på vad det egentligen är som kan krävas för att göra notarietjänstgöring så har jag letat upp på de två lägsta antagningsstatistiska snittvärden till två typer av domstolar hittills under året 2023.

Notarietjänster med tillträde 1 mars och 1 april 2023:

Lägsta antagningspoäng på förvaltningsrätt: 297,75 poäng / Förvaltningsrätten i Växjöä

Lägsta antagningspoäng på tingsrätt: 312,5 poäng / Ångermanlands tingsrätt.

Antalet poäng du får när du har tagit din examen på juristprogrammet är 240 poäng (det innebär att du har klarat minimumkravet till examen och fått B i betyg på alla kurser). Högsta antalet poäng man kan få av sina betyg på juristprogrammet är 480 poäng (vilket innebär AB i betyg på alla kurser). Därtill så kan man utöver dessa 240-480 poäng även få poäng av sidomeriter (vilket höjer max antalet poäng från 480 till 535 poäng dvs. en höjning med max 55 poäng [motsvarande 24 månaders arbetslivserfarenheter]). Det enda sättet att få sidomeritpoäng är att du ska ha jobbat med kvalificerad juridiskt arbete (t.ex. arbetat som jurist på en advokatbyrå, på en juridisk avdelning på en stat eller kommun etc; se länkar ovan för mer info).

Detta innebär att om du har en juristexamen med B i betyg på alla kurser och 24 månader av kvalificerat juridisk arbete så har du per automatik 295 poäng. Utifrån ansökningsstatistiken exempel som belysts här ovan så kan du komma in och få göra notarietjänstgöring på en domstol med endast ett enda BA i betyg. Givetvis varierar statistiken från ansökningsperiod till ansökningsperiod och i detta fallet skulle du få uppoffra att bo och göra ting på en ort som du kanske inte tycker är idealisk. Men det är trots det fullt möjligt att göra notarietjänstgöring med en examen baserad på eländiga betyg förutsatt du under ditt liv jobbat med kvalificerat juridiskt arbete i 24 månader och att du även kanske får vänta med att göra din notarietjänstgöringen tills du har arbetat ihop dessa månaderna (mer om detta kommer jag återkomma till).

 

Betydelsen av betyg när du söker jobb

Ska nämna först att här är det som du kanske kan ana lite svårt att få en översyn till hur mycket betygen spelar roll när man söker jobb eftersom det åtminstone inte går att få någon statistik på hur det faktiskt ser ut på alla arbetsplatser. Eftersom detta kan variera mellan olika arbetsgivare. Däremot så kan man dra ganska så säkra generella slutsatser till hur det ser ut mellan de offentliga anställningarna och de privata. På offentligt sektor är det 4 § Lag (1994:260) om offentlig anställning som gäller och där är det meriter som de går efter. På den privata sektorn kan man dra några generella slutsatser om hur det ser ut på åtminstone advokatbyråer som sysslar med brottmål och kontra advokatbyråer som sysslar med affärsjuridik:

  • Som biträdande jurist:

  • På B-måls byråer: Brottmålsadvokaten Johan Eriksson som blivit framröstad nio år i rad som “advokaternas advokat” berättade i en intervju att han själv inte hade särskilt bra betyg när han gick ut juristprogrammet.

  • På affärsjuridiska byråer: Kan man generelisera att betygskvot är viktigt för att få komma på arbetsintervju. På de stora affärsjuridiska byråerna blir du generellt sätt inte kallad på intervju om du inte når upp till ett visst betygssresultat. [Återkommer med källa här]

  • Som justitieråd:

  • Dagens juridik artikel om hur mycket betygen har spelat roll på juristprogrammet för att bli justitieråd (från 2014): “Högsta domstolens chef Marianne Lundius hade medelmåttiga betyg på juristlinjen. Bäst betyg av HD:s alla justitieråd hade Göran Lambertz och på delad andraplats kommer Lars Edlund och Lena Moore. Därefter är det en fallande skala. Helt klart är i varje fall att man inte behöver vara toppstudent för att bli justitieråd i HD. Här är deras betyg.”

  • [Tyvärr går det inte att se betygen längre efter de hade gjort ett serverbyte, så vi får ta dagens juridik på sina ord här}.

  • DOCK: Ska det sägas att anställningsförfarandet för att bli domare i HD var helt annorlunda på den tiden för de flesta av de justiteråden som de hade granskat i artikeln. På den tiden fick blev man selekterad på förhand och tillfrågad om man vill ta jobbet som justitieråd. Nu så är det en sedvanlig anställningsprocess där domstolsverket utannonserar platsen där den annonssökande får själv skicka in sitt CV, gå på jobbintervju osv.

 

Hur brukar ser då betygsresultatet ut bland de som studerar på juristprogrammet?

Självklart varierar ju detta från år till år och kurs till kurs. Men jag kan ta min egen årskull som exempel (start HT 2020) på Umeå universitet:

  • Antal studenter som fått AB: 30 st

  • Antal studenter som fått BA: 43 st

  • Antal studenter som fått B: 12 st

  • Antal studenter som fått U/ej lämnat in: 4 st.

*[Ska dock poängteras att det finns vissa namn på namnlistan för betygsresultaten som jag personligen inte känner igen. Dvs. det kan röra sig om studenter som man inte kände eller studenter som var med och gjorde omprov från tidigare terminer. Så här är statistiken bara presenterad såsom den är utifrån den resultatlistan som den juridiska institutionen har skickat till mig}.

*[Resultat är inkl. från omtentamen gjorda på andra datum än det första tentamen tillfället].

** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T3 uppsats].

** [Vet att det var 2 stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

*** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T4 uppsats].

*** [Vet att det var ett par stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

 

Bör man skrota betygsystemet på juristprogrammet?

Frågan är återkommande och det finns de som förespråkar en sådan ordning. Själv har jag ingen definitiv uppfattning i frågan, men jag ifrågasätter hur domstolarna i så fall annars bör gå tillväga vid rekrytering av notarier. Att basera urvalet på personliga egenskaper framstår skulle uppstå som underligt.

Förekommer det en betygsfixering inom programmet, och upplevs en generell stämning av konkurrens mellan studenter? I så fall – I vilken utsträckning präglas utbildningen av betygsfixering och upplevd konkurrens?

Det är en utmaning att besvara denna fråga utan stöd av ett större underlag, särskilt då mitt svar utgår från mitt personliga perspektiv som student. Baserat på mina erfarenheter från juristprogrammet vid Umeå universitet, samt mitt intryck av hur det ser ut vid andra lärosäten, är det dock min uppfattning att betygshets är ett utbrett fenomen. Majoriteten av studenterna tycks, enligt min erfarenhet, under någon period av utbildningen känna en påtaglig oro över att prestera höga betyg. Denna betygsfixering förefaller vara som mest framträdande under utbildningens inledande terminer, men tenderar att avta gradvis för många studenter i takt med att de får en tydligare bild av sina egen ambitionsnibå och mentala hälsa. Den främsta orsaken till betygshetsen verkar vara en vilja att hålla alla framtida dörrar öppna – särskilt med tanke på möjligheten att meritera sig för notarietjänst eller ansöka till affärsjuridiska byråer (där höga betyg för att få komma till anställningsintervju oftast är en nödvändig förutsättning).

Trots förekomsten av betygshets har jag alltid upplevt en god och hjälpsam studiemiljö bland studenter. Betygshetsen tycks snarare existera som ett indiriekt tyst, underliggande psykisk press snarare än något som synligt påverkar interaktionen eller stämmningen mellan studenter. Den ofta återkommande myten om att juriststudenter gömmer eller river ut sidor ur kurslitteraturen för att försvåra för andra att ta del av material, stämmer överhuvudtaget inte överens med min erfarenhet. Det rör sig snarare om en seglivad föreställning som reproduceras i olika sammanhang – exempelvis i inlägg #5 i flashback-tråd från 2007 om juristprogrammet:

#5 Dalailama 2007-01-09 “Någonting som kan vara jobbigt (iallafall vet jag att många tycker det) är den mördande konkurrens som finns på jurist-linjen. Det är inte ovanligt att studerande gömmer böcker i biblioteket för att förhindra att andra kommer åt dem, eventuellt river ur hela sidor.”

Denna myten återspeglas även bl.a. i en avhandling av en pedagogisk forskare från 2009. Det är dock oklart vad om studenten själv faktiskt har upplevt detta och om det i stället är något som hon har hört återberättats av någon annan.

“Hets för att få bra betyg. Det är folk som river sidor ur böckerna på biblioteket och gömmer undan böckerna och det är för mycket drama kring alltihopa och man tävlar med varandra och det tycker jag är jättejobbigt”

Källa: s. 130 i Hartman, Thérèse, Problem eller tillgång? – En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009.

Tentaplugg

Hur varje student tentapluggar är också högst individuellt, och här kommer frågan om studieteknik in. Precis som med studietips kan jag bara ge några generella rekommendationer:

Generella tips:

  • Studera hur tidigare studenter har skrivit sina tentor: Begär ut gamla tentor med studentsvar från de som fått AB i betyg från den juridiska institutionen. Det räcker med att du skriver till isnuttionen och ber om en tidigare tenta med ett tentasvar där någon stuent fick AB. Det ger oftast en väldigt bra uppfattning om hur ett bra tentasvar ser ut och om hur du själv blir bättre på att argumentera för lösningar.

  • Gör alla gamla tentor. Många studenter förespråkar att när man gör gamla tentor, bör man även öva med ett stoppur för att anpassa tentandet till tidsramen, precis som om det vore en riktig tentamen. Kanske är du en av dem ocksp, troligtvis är du det. Jag var själv tvungen att göra detta många gånger inför högskoleprovet - vilket var essentiellt för att få ett bra resultat. Dock har jag aldrig bedömt att tidsaspekten varit lika viktig för mig när jag skrivit tentamen på juristprogrammet; jag har därför övat på gamla tentor utan tidspress för att i stället foksuera på att lära mig strukturen, lagarna och argumentationen. Sammanfattningsvis: Gör gamla tentor. Helst med tidspress, om det passar. Annars strunta i tidspressen och anpassa efter din egen studieteknik.

  • Om du får lov att ta med gamla tentor in i tentasalen, ta med dem. OBS! Inte alla juristprogram tillåter detta. (Till exempel, Umeås juristprogram tillåter det [senast uppdaterad 2024]). Det kan vara väldigt fördelaktigt eftersom det ofta finns "gratis poäng" att hämta från gamla tentor och lösningsförslag. Jag har personligen sett detta i nästan varje tentasituation på Umeås juristprogram. Där kan gamla tentor är alltid guld värda som kan kan göra att du får ut ett par extra poäng.

  • Använd förkortningar för återkommande uttryck eller lagar i tentasvaret för att hålla texten inom eventuella ordgränser och komprimera informationen.

  • Planera att vara ledig dagen innan tentamen för att fokusera på återhämtning istället. Detta kan vara en tentastrategi för att maximera hjärnanprestationen under skrivandet av tentamen. Jag har personligen anammat denna strategi, inspirerad av elitidrottare, där intensiv träning avslutas några dagar innan tävling för att fokusera på återhämtning. Detta har hjälpt mig att minska stress och oro inför tentan, då jag vet att jag har förberett mig ordentligt. Men det ska också sägas att denna straetgi är helt subjektivt; vissa studenters studieteknik är att plugga hårt dagen innan också, så det handlar om att känna vad som fungerar för dig.

  • Om du har råd och vill testa att pressa ut det där lilla extra: prova nootropics! Kanske ger det en boost, eller så gör det inte. Jag lämnar detta som ett alternativ. Vissa kosttillskott kan ge en kognitiv prestationshöjande effekt, som t.ex. lions mane, l-teanin, alpha brain, omega 3 och bacopa monnieri. Det betyder dock inte att det kommer fungera på dig - så slösa inte pengar i onödan. Kostillskott är inte bara placebo utan för vissa fungerar det helt enkelt inte och för andra gör det. Om det är av intresse så gör egna efterforskningar om möjliga doseringar och använd dessa tillskott med försiktighet.

Att få underkänt på en tenta är inte hela världen

I en artikel i SvD från 2018 berättar juriststudenten D. Aloush (21 år) att 52 % av hans kull fick underkänt på en tenta. Det framgår dock inte vilken termin eller kurs det gällde. Men sådant händer. Kanske var tentan orimligt svår, kanske var studenterna dåligt förberedda – poängen är att du inte är ensam om att misslyckas ibland. Det betyder inte att du är sämst, och att du också kan behöva få lära dig att vara snäll mot dig själv.

Att skriva uppsats

[Återkommer mer om detta]

Att opponera

Här har du två dokument som hjälper dig att förbereda och lägga upp dispositionen inför en opponering.

[1], [2]

Tips för examensarbete

Inspiration till examensuppsats? Varje år gör justittiedepartemetnet en lista på juridiska frågeställningar som de vill ha utreda.

Stipendier och uppsatstävlingar

Varje år delar flera institutioner och organisationer ut utmärkelser för de bästa uppsatserna inom sina respektive valda ämnesområden. För dig som vill utmana dig själv och samtidigt ha möjlighet att få ekonomisk ersättning för ditt uppsatsarbete kan det vara värt att utforska följande webbplatser:

Ditt förflutna är inte hela världen

Juriststudenter som har lyckats med karriären trots ett kriminellt förflutet:

  • Stefan Olafsson från Nyköping som var missbrukare och hemlös under 10 år och lyckades emellelrtid ta en juristexamen och bli advokat.

  • Marko Tuhkanen tidigare dömd för ett par misshandelsfall och nu advokat.

  • Dennis Lavesson som efter att ha suttit av ett fem års fängelsestraff kom ut och började läs på juristprogrammet och sedermera blev advokat.

Generella tips som ny student på programmet

  • Sträck ut din hand och våga fråga någon i din årskull om de vill plugga eller skriva ner föreläsningsanteckningar tillsammans med dig och andra. De allra flesta i början på programmet känner sig osäkra och kanske t.om. lite ensamma. Var inte rädd att ta initiativ och anordna pluggträff som ett sätt att lära känna dina kamrater och strategiskt lägga upp ett sätt att tackla de kommande årens studiebörda. Är även ett bra sätt att utveckla ditt antecknande på.

  • Alternativt använd en AI-app för att låta datorn föra anteckningarna åt dig t.ex. (OBS finns bara på engelska än så länge - men sök upp ifall det har kommit ut någon version på svenska).

  • Registrera ett studentkonto för 29/kr mån på dagensjuridik. Att läsa juridikrelaterade nyheter under studietiden är direkt kompletterande för utbildningen och kommer gör så att ditt sinne för juridik mognar snabbare. Till exempel hör jag ofta ombud, advokater och åklagare diskutera aktuella nyheter sinsemellan utanför rättssalarna när jag besöker domstolar. Dessa nyheter ger också bra samtalsämnen med andra kursare och kan öppna upp för diskussioner om aktuella juridiska problem, vilket i sin tur kan ge idéer till framtida uppsatsämnen. Jag kan inte rekommendera starkt nog att bli en daglig läsare av Dagens Juridik.

  • Registrera ett gratis studentkonto på https://www.lexnova.se/student för att ta del av dagliga nyheter med referat av domar av mål. Väldigt få studenter känner till denna möjlighet. Här får du tillgång till ett stort flöde av referat från alla domstolarna.

  • Skapa en egen Facebookgrupp för just din kull på programmet så att ni och era kursare lättare kan komma i kontakt med varandra, bygga och upprätthålla en gemenskap samt dela information och evenemang under utbildningens gång. Detta är även ett utmärkt sätt att, efter att ni har avslutat programmet, behålla kontakten och ha ett professionellt nätverk.

  • Se hur andra studenter har strukturerat och skrivit sina tentapärmar och anteckningar och inkorporera det i din egen tentapärm på https://www.studocu.com/sv

  • På jakt efter en billig lagbok? Hör med din närmsta tingsrätt eller hovrätt och se om de säljer ut förra årets upplagor för en billig peng.

  • Behov av en alternativ studieplattform än juristprogrammets material? Kolla då in https://www.lexcampus.se/ där du kanske kan dra nytta av att få alternativ material till den kurs du läser för att du kanske har svårt att förstå eller sammanställa det materialet du redan har - eller inte! Är som sagt ett alternativ som finns för juriststudenter.

  • Införskaffa en juridisk ordbok som t.ex. “Juridikens termer” av Torbjörn Andersson m.fl. Det är en juridisk ordbok som kommer att underlätta otroligt mycket för dig när du behöver slå upp ord under utbildningens gång. Jag ångrar att jag inte tillät mig att köpa in min utgåva förrän på termin 4. För du kommer behöva slå upp en hel del termer och ord under utbildningen där svenska akademins ordlista och synonymer.se inte är lika tillräckliga källor längre. Dock kommer utvecklingen med AI sannerligen göra en sådan bok obsolet i framtiden.

  • Är du en person som använder överstrykningspennor så kan jag rekommendera att köpa pennor av märket FABER-CASTELL. De är av den dyrare sorten men så mycket mer värt pengarna. De håller helt enkelt längre och torkar inte ut lika snabbt som alla andra överstrykningspennor.

  • Kan vara värta att kolla in (även om ai-tekniken just nu är i sin linda) om du har användning av AI-hjälpmedel när du pluggar såsom Google NotebookLM (se video nedan):

  • Att börja följa jurister på plattformar som X (tidigare Twitter) kan vara ett värdefullt steg i din utveckling. Precis som att regelbundet läsa juridiska nyhetssajter som dagensjuridik.se, ger det dig möjlighet att följa aktuella diskussioner, rättsutveckling och olika perspektiv inom juridiken. Det som särskilt är bra med sociala medier är möjligheten till direkt interaktion. Du kan ställa frågor, delta i debatter och bygga nätverk med både yrkesverksamma jurister och andra studenter. Att läsa sociala medier flödet av jurister kommer fördjupa din förståelse för juridiken och påskyndar din mognad.

  • Gå med i facebookgrupper inriktade på juridik:

  • Övriga aktörer som är av intresse att följa i de juridiska debatterna:

  • Oisín Cantwell: Journalist på aftonbladet som är vass på att uppmärksamma domar och som faktiskt är med och skapar opinion med sina artiklar i den kriminalpolitiska debatten.

  • Lova Nyqvist Sköld: Journalist på Tredje Statsmakten Media AB som är aktiv i att skapa relevanta och intressanta kriminalreportage.

  • Jens Näsström: Arbetspsykolog som har specialiserat sig på jurister och inte minst advokaters psyken och arbetsmiljö.

Podcasts och youtubekanaler om juridik

  • Juridikpodden (Betyg 5 av 5) Den solklaraste av alla juridikpoddar med Tove Lindgren (lärare på SU) och Mårten Schultz (professor i civilrätt på SU). Podden är både pedagogisk och underhållande och pratet har attraherat lyssnare även för de som inte studerat eller jobbar med juridiska frågor.

  • Öppet fall (Betyg 5 av 5) En podcast från Lunds universitet. Så här beskriver podden sig själv på deras hemsida “Forskare från Juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt. Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett fall ur svensk rättshistoria.” Väldigt pedgagogisk, utbildande, underhållande podd med hög kvalitet om kända rättsfall helt enkelt.

  • Juridikens värld (Betyg 5 av 5) En podd skapad av Norstedts juridik med väldigt hög kvalitet på. Faktiskt en extremt bra podd och ett måste för en juriststudent då de oftast diskuterar saker som ligger i framkant vad det gäller juridikvärlden.

  • Advokatsamfundspodden (Betyg 5 av 5) En podd från advokatsamfundet där varje avsnitt har ett specifikt ämne som diskuteras. Tendens utifall bara advokater diskuterar brukar göra saker väldigt ensidigt och subjekivt. Men tack vare att podden öppnar upp för deltagare som inte endast består av advokater utan även av andra intressanta jurister gör att podden blir mer balanserad. Ibland ställs lite tuffa frågor av poddledaren vilket gör att denna podden i stundtals är en väldigt bra podd att lyssna på.

  • Prime Crime (Betyg 5 av 5) Är egentligen ingen podd utan en youtube kanal som ägnar sig åt att ladda upp hela förhör från huvudförhandlingar (oftast om B-mål). Är verkligen värd sin vikt i guld för en juriststudent som inte alltid har möjlighet att närvara i en rättssal.

  • Rättegångsappen (Betyg 5 av 5) Likadant upplägg som Prime Crime (se här ovan).

  • Krimofon (Betyg 5 av 5) Samma som Prime Crime och röttegångsappen (se ovan)

  • Livet som åklagare (Betyg 5 av 5) Podcast startad av åklagarmyndigheten som handlar just precis som namnet ger en antydan om hur det är att arbeta som åklagare.

  • Vittnesmålet (Betyg 5 av 5) En podd av dagensjuridik där kända jurister och chefer svarar på frågor om sina karriärresor.

  • Dagens juridik podden (Betyg 4 av 5) Sammanfattning av nyhetsveckan på dagensjuridik.se. Oftast mer ingående diskussioner av de nyhetsartiklar som publicerats under den aktuella veckan. Kan varmt rekommendera juriststudenter att lyssna på dels för att den breddar din juridiska allmänkunskap och dels lär dig att vänja dig vid det juridiska problemtänkande och språket. Anledningen till att denna podden bara får 4 i betyg av 5 är att alla ämnen som diskuteras kanske inte alltid är jätteintressanta (där kanske den rättspolitiska frågan är ganska så självklar eller inte så spännande) att lyssna på.

  • Rättsfallet inifrån (Betyg 4 av 5): En podcast där det man intervjuar och diskuterar ett aktuellt rättsfall med ett ombud, domare eller sakkunnig som har insikt i rättsfallet. Precis som med dagens juridik podden är inte alla avsnitt sådär jätteintressanta då det kanske berör ett fall eller rättsområde som man helt enkelt inte är personligt så intresserad.

  • Juridisk publikation (Betyg 4 av 5) En podd av studenter i form av intervjuer med alla möjliga typer av jurister. Har fått väldigt mycket ut som juriststuderande att lyssna på denna podden där alla olika vinklar och ämnen om juridik diskuteras. Hade det inte varit för den stundvis väldigt dåliga ljudkvaliteten (som gör det svårt att lyssna på när man springer på det löpande bandet i gymmet) så hade denna podden fått en 5:a av mig i betyg.

  • Skyldig? (Betyg 4 av 5) En podd med två stjärnadvokater som har en brottmålsbyrå tillsammans diskuterar rättsfall och sina erfarenheter. Ibland har de besök och snack med utomstående aktörer i rättskedjan för att prata om sina perspektiv. De summerar rättsfall i brottmål och du får även oftast en liten inblick i hur de jobbar och tänker.

  • KRIMpodden (Betyg 4 av 5) Precis som podden “Skyldig"?” Är det här också en podcasts gjord av två advokater (kvinnliga) som driver en B-måls byrå där de pratar om sina erfarenheter om jobbet och rollen.

  • Säkerhetssalen (Betyg 4 av 5) En kriminalreporter bestämmer sig för att besöka säkerthetssalarna på Stockholms tingsrätt under ett års tid - där hon med inspelningar dokumenterar och ger reflektioner till sina iaktagelser, upplevelser och funderningar. Jag kände igen mig extremt mycket i de erfarenheter som hon får som en åhörare eftersom många av de erfarenheter också speglat mina egna när jag gått och tittat på huvudförhandlingar. För de som gillar att gå på hvudförhandlingar och få ett åhörare perspektiv så detta en väldigt bra podd. Anledningen till att denna podden inte får en 5:a i betyg är precis som ovanstående skäl (att den inte behandlar andra typer av mål.

  • Domstolspodden (Betyg 4 av 5) Domstolverkets egenproducerade podd (åren 2017-2019). Har trots att podden har legat död ett antal år ändå ganska bra avsnitt som legt ute, där varje avsnitt har ett specifikt tema.

  • Rättegångspodden (Betyg 4 av 5) För de som är “true crime” eller brottmål intresserade så är detta en fenomenal podd. Hög kvalitet på berättaren. Anledningen till att den endast får en 4:a och inte en 5:a av mig i betyg för att den inte innehåller annat än B-mål. Men älskar du B-mål så är detta en given 5:a,

  • Advokatsnack (Betyg 3.5 av 5) Tror att ingen eller väldigt få som har läst en juridisk kurs på gymnasiet har passerat att ens medvetande att se advokat David Massis youtubekanal. Den är väldigt pedagogiskt upplagd och oftast korta avsnitt som behandlar en eller några enstaka frågeställningar. Kanske är avsnitten ibland lite för simpla och anpassade för en yngre tittarkrets. Men trots det finns det även intressanta episoder. Han har bl.a. avsnitt med tips till juriststudenter, frågestunder, reaktionviddeos utifrån en försvarares perspektiv och ger även inblickar i hur en advokats vardag kan se ut.

  • Advokatpodden (Betyg 3 av 5)

  • I lagens namn podcast (3 av 5)

  • Juridik för alla (Betyg 3 av 5)

  • Folkets domstol (Betyg 3 av 5)

  • T1 podcast (Betyg 3 av 5)

  • Juristpodden (Betyg 3 av 5)

  • Rättsakuten (Betyg 3 av 5)

  • Förhandlingspodden (Betyg 3 av 5) Programledare advokaten Carl Fhager “som ägnat halva sitt liv åt att skriva och förhandla olika avtal” där han i podden gör intervjuer med entreprenörer, investerare, affärsmän, forskare, polischefer försöker få fram tips och trix till vad som gör bra och dåliga förhandlingar. Är inte strikt juridisk men angränsar juridiken och podden men är angränsande till affärsjuridik och avtalsförhandlingar. Hade annars fått ett högre betyg. Är du intresserad av att bli ombud eller advokat är det här ändå en väldigt bra podcast.

  • Mellan § paragraferna (Betyg 2.5 av 5) Podd skapad av två juriststudenter som går juristprogrammet i Lund.

  • We need to talk about the Rule of Law (Betyg 2.5 av 5) En podd i diskussionsform (på engelska) centrerad kring den europeiska konstituionella rätten.

  • Människorättsadvokaterna

Amerikanska youtubers om juridik

  • Legaleagle: Den mest kända youtube kanalen om amerikansk juridik.

  • CLRBruceRivers: En amerikansk brottmålsadvokat som brukar göra kommentarer på aktuella amerikanska juridiska B-måls processer.

Länkar