Detta blogginlägg utgör en undersökning och jämförelse av samtliga svenska juridiska ordböcker som har publicerats.*

Juridikens termer (ca 5800 ord) - T. Andersson m.fl. (2015), ISBN: 978-91-47-11219-7
Norstedts Juridiska Ordbok : Från A till Ö (x ord?) - S. Martinger, (2013), ISBN: 9789139103899
Juridikens begrepp (ca 3500 ord) - S. Melin, (2013), ISBN: 9789176786505
Juridik - ord och begrepp (ca 1000 ord) - K. Lundberg m.fl., (2017), ISBN: 9789152347355
Juridiska ord och begrepp (ca 1900 ord) - A. Rembe m.fl., (1998), ISBN: 9789164801159

[*] Detta inlägg kan komma att bli inaktuellt om några år, då utvecklingen tydligt går mot att fler och mer enhetliga, kostnadsfria juridiska ordlistor blir tillgängliga på nätet – både från myndigheter och företag (som t.ex. här, här och här). Och inte minst kommer AI verktyg att ersätta dessa böckerna (även om sådana verktyg ännu inte finns tillgängliga i skrivande stund) inom en överskådliig framtid. Det nuvarande begränsningarna som finns med de digitala ordlistorna är att dem inte är lika omfattande i mängd av antalet termer och brister i kvalitet av beskrivningar. Därav detta blogg-inlägg med att undersöka de juridiska ordböckerna).

Syfte: Att undersöka och analysera de utgivna svenska juridiska ordböckerna ur ett juridiskt perspektiv samt att rekommendera den bok som är bäst lämpad för juriststudenter (med hänseende till kvalitet, ekonomi och antalet ord).

Urvalskriterier av de fem orden som ska undersökas i varje bok: I denna undersökning har fem juridiska termer valts ut, vilka juriststudenter vanligtvis möter och behandlar under utbildningens gång. Urvalet av termer baseras på följande kriterier: ett typiskt svenskt juridiskt uttryck som förekommer både inom och utanför processrätten; en juridisk princip med olika betydelser beroende på rättsområde; ett ofta använt straffrättsligt begrepp; ett juridiskt latinskt uttryck, ett karakteristiskt avtalsrättsligt och anglosaxiskt juridiskt begrepp.

Metod: De fem utvalda juridiska begreppen har slagits upp i respektive ordbok och därefter jämförts. För varje ord har kommentarer gjorts med utgångspunkt i nedanstående bedömningskriterier. Utifrån dessa kommentarer har en samlad bedömning gjorts, vilket lett fram till en slutsats om vilken ordbok som rekommenderas i första hand.

Bedömningskriterier av ordböckerna för denna recensionen: korrekthet, tydlighet och fullständighet.* **

[‘] En lingvist skulle sannolikt ifrågasätta både metod och kriterier som används ovan. Detta blogginlägg är dock en enkel och översiktlig praktisk undersökning med fokus på juriststudenter.

[**] Det finns ett djupare värde i ordböckerna, nämligen deras pedagogiska funktion som hjälpmedel och verktyg för att inte bara förstå juridiska uttryck, utan också kunna fördjupa sig i dem. Även om dessa ordböcker främst fokuserar på att förklara den juridiska innebörden av ett ord, missar de ofta vikten av att även förstå och behärska ordets användning i det allmänna språkbruket – vilket också är viktigt för en jurist.

Fem juridiska uttryck för ”yrkande” från ovanstående ordböcker som jämförts:

1. Juridikens termer: yrkande = enl. processr. terminologi en av part till rätten riktad framställning, att rätten ska meddela dom av visst innehåll, t.ex. att motparten ska betala en skuld.
2. Norstedts Juridiska Ordbok: yrkande = är en av part framställd begäran av myndighet ska meddela avgörande av visst innehåll. Åklagaren kan t.ex. yrka att domstolen ska döma den tilltalade för bedrägeri till fängelse. Likaså kan i ett tvistemål käranden t.ex. yrka att domstolen ska förplikta svaranden att till den förre utge visst kapitalbelopp jämte ränta, varpå svaranden yrkar att käromålet ska ogillas
3. Juridikens begrepp: yrkande = Parts begäran att *domstolen ska meddela *dom eller *beslut med visst innehåll. I *tvistemål ska en ansökan om *stämning bl.a. innehålla ett bestämt *yrkande. I *svaromålet ska *svaranden ange i vad mån *kärandens yrkande medges eller bestrids – i senare fallet också grunden för detta. Vid *huvudförhandlingen ska sedan *käranden framställa sitt yrkande och svaranden ange om han medger eller bestrider detta. I *brottmål ska *åklagaren framställa sitt yrkande vid huvudförhandlingen. Det vanliga är att detta görs genom att gärningsbeskrivningen i *stämningsansökan läses upp. Av denna framgår även det straffstadgande åklagaren åberopar.
4. Juridik - ord och begrepp: yrkande = Ett tydligt förslag eller fordran som framställs i en beslutande församling, t.ex. domstol, bolagsstämma eller politisk nämnd.
5. Juridiska ord och begrepp: yrkande = begäran av part om att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll.

Analys:

Juridikens termer:
(+) Definitionen preciserar korrekt att begreppet används inom processrättslig terminologi och återger betydelsen inom denna ram.
(–) Begränsar användningen till processrätten och tar inte hänsyn till att begreppet yrkande även kan förekomma i andra juridiska sammanhang utanför processrätten.
Norstedts Juridiska Ordbok:
(+) Ger två tydliga exempel (från brottmål och tvistemål) av begreppet i typiska juridiska sammanhang.
(–) Anger inte vilket rättsområde definitionen avser.
(–) Det är inte nödvändigt att ett yrkande alltid riktas till en myndighet; ett yrkande även riktas till en skiljedomstol (som är ett privat organ).
Juridikens begrepp:
(+) Bidrar med två processrättsliga exempel som tydligt illustrerar yrkandets funktion i rättsprocessen.
(–) Tar inte hänsyn till att ett yrkande inte enbart behöver avse en begäran om visst innehåll riktad till domstol.
Juridik - ord och begrepp:
(+) Försöker ge en helhetsdefinition genom att även omfatta användningen av begreppet utanför dess traditionella juridiska kontext.
(–) Begränsar sig felaktigt till att yrkande endast kan riktas till en beslutande församling, trots att det även kan riktas till en ensam beslutande person.
Juridiska ord och begrepp:
(–) Brister i samma avseende som angivits ovan (se punkt 2), dvs. den begränsade synen på yrkandets riktning och omfattning.

Fem juridiska uttryck för ”täckningsprincipen” från ovanstående ordböcker som jämförts:

1. täckningsprincipen = 1. grundläggande princip för exekutiv auktion av fast egendom, enl. vilken fastigheten inte får säljas utan att alla fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna får full täckning. Jfr Lägsta budet. 2. Straffr. princip som innebär att gärningsmannens uppsåt/oaktsamhet bör täcka hela den rättsstridiga gärningen, vilket innebär att gärningsmannens verklighetsbild måste överensstämma med den verklighetsbild som styrks i en rättegång. Föremål för täckning, inom ramen för en rättsstridig gärning, är: rekvisit för straffbelagd gärning, att erforderlig gärningskontroll föreligger, att gärningen strider mot svensk lag sam att ingen omständighet som gör gärningen tillåten föreligger.
2. täckningsprincipen = är detsamma som täckningsgrundsatsen.
täckningsgrundsatsen = säger att vid exekutiv försäljning av fast egendom ska skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för fastigheten. Om så inte skulle vara fallet får Kronofogdemyndigheten godta inropet endast om samtliga berörda sakägare medger det.
3. täckningsprincipen = Priset för en *fastighet ska ge alla *sakägare, med bättre rätt än exekutionssökanden, full *betalning (full täckning) vid en *exekutiv försäljning. Täckningsprincipen anger alltså det lägsta pris som fastigheten får säljas för (inklusive förrättningskostnader). Jfr *skyddsbeloppet, *övertagandeprincipen.
täckningsgrundsatsen = *Täckningsprincipen.
4. täckningsprincipen = Vid försäljning av fast egendom på exekutiv auktion får inte fastigheten säljas om inte de panthavare med bättre rätt än den som begär den exekutiva försäljningen får fullt betalt för sina fordringar.
5. täckningsprincipen = vid exekutiv försäljning av en fastighet måste —> skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen.

Analys:

Juridikens termer:
(+) Visar att begreppet har två olika betydelser i två skilda rättsområden: exekutionsrätt och straffrätt.
Norstedts Juridiska Ordbok:
(+) Inkluderar en hänvisning till synonymen täckningsgrundsatsen.
(–) Saknar en korsreferens till synonymen.
(–) Misslyckas med att förmedla att termen även används i straffrättsligt sammanhang.
Juridikens begrepp:
(+) Ger en pedagogisk och utförlig förklaring av begreppets tillämpning och rättsverkningar inom exekutionsrätten.
(–) Samma brister som Norstedts (ovan) – begreppet begränsas till ett rättsområde.
(–) Undviker att ge fullständig korsreferens till täckningsgrundsatsen.
Juridik - ord och begrepp:
(–) Samma begränsning som i Norstedts – endast exekutionsrättslig användning behandlas.
Juridiska ord och begrepp:
(–) Samma begränsning som i Norstedts – endast exekutionsrättslig användning behandlas.

1. uppsåt = straff. beteckning på en av de två i straffrätten förekommande skuldformerna. U. kan i allmänna termer uttryckas som att gärningsmannen agerar med “vett och vilja”, men den straffr. begreppsbildningen är mer specifik än så. Uppsåtsbegreppet preciseras i svensk rätt numera genom de tre uppsåtsformerna Avsiktsuppsåt, Insiktsuppsåt och Likgiltighetsuppsåt. Jfr Personlig Oaktsamhet
2. uppsåt = förekommer som direkt, indirekt och eventuellt uppsåt. Numera accepteras i praxis också likgiltighetsuppsåt.
3. uppsåt = (*Dolus) Avsikt. Det finns olika uppsåtskrav för *brott. Direkt uppsåt krävs bara undantagsvis för ansvar. För en åklagare bör, beroende på bevisläget, prövningen och argumentationen ske i denna ordning: *direkt uppsåt, *indirekt uppsåt, *insiktsuppsåt och *likgiltighetsuppsåt.
4. uppsåt = En skuldform. T.ex. om någon begår en handling med avsikt att den ska få viss följd handlar personen med uppsåt, dolus. Det gäller att ett brott för att vara straffbart måste ha begåtts uppsåtligen om inte något annat är föreskrivet. Vid vissa brott anges i lagen att även oaktsamhet, culpa, är tillräckligt för straffansvar.
5. uppsåt = dolus, avsikt, inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Sådant föreligger när en gärningsman inser att en gärning kommer att medföra en brottslig effekt, men detta inte hindrar honom från att agera.

Analys:

Juridikens termer: (+) Det står i första meningen att det är beteckningen på två av de förekommande skuldformerna. Vilket sätter uppsåtsbegreppet i sin helhetskontext till att det används för att beskriva en straffrättslig skuldform. (+) Har med det äldre uttrycket “vett och vilja” och försöker beskriva betydelsen av det om det har med gärningsmannens handlande att göra. (-) Se anmärkning (nedan).
Norstedts Juridiska Ordbok: (-) Lyckas inte förmedla vad ordet betyder eller hur det används. (-) Se anmärkning (nedan).
Juridikens begrepp: (+) Det latinska uttrycket och även en allmänspråklig synonym om vad ordet betyder. (+) Försöker förmedla en juridisk metod om hur man traditionellt stegvis prövar uppsåtsformerna. (-) Se anmärkning (nedan).
Juridik - ord och begrepp: (-) Se anmärkning (nedan).
Juridiska ord och begrepp: (+) Det latinska uttrycket och även en allmänspråklig synonym (+) Beskriver att om att begreppet handlar om gärningsmannens insikt för sin gärning kommer få en viss effekt (-) Missar att begreppet ingår i en skuldform (-) Se anmärkning (nedan).

Anmärkningar: Ingen av ordböckerna lyckas förmedla att: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt är de modernare termerna för direkt, indirekt och eventuellt uppsåt.

1. ex officio = på tjänstens vägnar; på eget initiativ (av myndighet).
2. ex officio = kan översättas med på tjänstens vägnar. Ska något av domstol eller myndighet beaktas ex officio betyder det att myndigheten eller domstolen agerar på eget initiativ och något påpekande från par inte är nödvändigt.
3. ex officio = På ämbetets vägnar eller på eget initiativ. Förkortas e.o. När en domstol eller annan myndighet ska beakta något ex officio innebär det att de är skyldiga att agera utan att någon har begärt det.
4. ex officio = En myndighet ska i vissa fall på eget initiativ, om det är nödvändigt, agera utan att någon begär det.
5. ex officio = “å tjänstens vägnar”. Om något ska beaktas ex officio är domstolen eller myndigheten skyldig att agera utan att någon begärt det.

Kommentar:

Juridikens termer: (-) Förmedlar inte om det innefattar en skyldighet för myndigheten att agera eller inte.
Norstedts Juridiska Ordbok: (+) Pedagogiskt och tydligt hur begreppet översätts samt vad det betyder och på vilket sätt det används.
Juridikens begrepp: (+) Har två olika översättningar samt en förkortning. (+) Pedagogiskt och tydligt vad uttrycket betyder och hur det används.
Juridik - ord och begrepp:
Juridiska ord och begrepp:

1. letter of intent = (avsiktsförklaring), förklaring vari någon säger sig ha en viss avsikt, exempelvis att ingå ett avtal el. att vid behov fullgöra en annans förpliktelse. Den som avger ett L. eftersträvar ofta en sådan utformning att L. å ena sidan är så förtroendeingivande sm möjligt men å andra sidan inte ålägger den förklarande någon förpliktelse.
2. letter of intent = är ett begrepp vilket alltmer används i avtalsrättsliga sammanhang och som kan översättas med avsiktsförklaringar. Dylika förklaringar brukar ofta utgöras steg på vägen till ett slutligt avtal. För det fall avtal inte kommer till stånd uppkommer frågan om eventuella rättsverkningar, företrädesvis i form av skadestånd, kan drabba den part som avgett någon typ av avsiktsförklaring. Något säkert svar kan inte ges enligt svensk rätt och praxis på området är fortfarande ytterst mager.
3. letter of intent = En förklaring av någon att någon har viss avsikt. Förklaringen är ämnad att inge förtroende angående ett förhållande utan att samtidigt vara förpliktande för förklaringsgivaren. Emellertid har dylika förklaringar blivit allt vanligare och ofta kommit att betraktas som ett förberedande avtalsskede, dvs. innan slutligt avtal ingås. Det har därför diskuterats om inte förklaringen kan få vissa rättsverkningar om avtal uteblir. Rättsläget är ännu så länge oklart.
4. letter of intent = Inför större affärer mellan näringsidkare upprättas ibland ett dokument där en eller flera av parterna gör en avsiktsförklaring att ingå avtal.
5. letter of intent = avsiktsförklaring, ett dokument där parter som förhandlar bekräftar sin avsikt att vid ett senare tillfälle sluta ett avtal med varandra.

Kommentar:

Juridikens termer: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det typiskt används. (-) Förmedlar inte en bild om hur rättsläget ser ut på det avtalsrättsliga området.
Norstedts Juridiska Ordbok: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det används i sin juridiska kontext. (+) Pedagogiskt uttryckt (+) Förmedlar en bild av rättsläget.
Juridikens begrepp: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det används i sin juridiska kontext. (+) Förmedlar en bild av rättsläget.
Juridik - ord och begrepp: (+) Förklarar en typisk kontext begreppet används i (-) Förmedlar inte en bild av rättsläget. (-) Förklara inte de typiska rättsverkningarna som är associerade med ett sådant avtal.
Juridiska ord och begrepp:

Analys, diskussion och slutsats:

Undersökningen visar tydligt att den som vill förstå ett juridiskt begrepp på djupet har goda skäl att konsultera flera ordböcker. Ingen enskild bok uppfyller nämligen samtliga kriterier för korrekthet, tydlighet och fullständighet – kriterier som bör kunna ställas på en ordbok över juridiska termer. Därtill varierar kvaliteten inom varje bok från begrepp till begrepp. Det som därmed återstår är en relativ helhetsbedömning av vilken av böckerna som är mest ändamålsenlig för juriststudenter.

Ett exempel som tydligt illustrerar detta är att Norstedts Juridiska Ordbok varken lyckades – eller ens försökte – förklara innebörden av begreppet “uppsåt”. Detta får anses vara ett minimikrav på en juridisk ordbok, särskilt när det rör sig om ett så gammalt, centralt och frekvent använt juridiskt uttryck inom straffrätten. Av det skälet kan jag inte rekommendera boken, även om den i vissa fall – såsom vid förklaringen av begreppet “letter of intent” – överträffade de övriga ordböckerna. Detta belyser den övergripande utmaningen i analysen: ingen av ordböckerna är ensamt exemplarisk

Ser man till antalet uppslagsord innehåller Juridikens termer överlägset flest – cirka 5 800, att jämföra med 3 500, 1 900 respektive 1 000 i de övriga böckerna. Eftersom Juridikens termer dessutom inte uppvisade några större brister i innehållet, är det den bok jag kan rekommendera.*

OBS! Vill jag poängtera att du som student skulle ha nytta av att äga åtminstone en av dessa ordböcker snarare än ingen alls. Det är därför min rekommendation att du införlivar en sådan i dina studier. Även om denna undersökning endast resulterat i en specifik bok, utesluter det inte att även de övriga böckerna ocskp kan fungera som ett hjälpmedel i studierna.

[*] Denna undersökning har dock inte tagit hänsyn till kostnaden för de ovan nämnda böckerna.