Boksammanfattning: I rättvisans tjänst (2020) - Johan Eriksson

Allmänt

Är du intresserad av försvararrollen så är den är denna boken värd en genomläsning. Boken skriven av advokaten Johan Eriksson består av ett antal axplock av mestadels hans egna erfarenheter som brottmålsadvokat. Johan skriver att syftet med författandet av boken var att: "berätta från insidan om de människor han mött. Om de skyldiga och oskyldiga. Och om livet som försvarsadvokat och hans tankar och moraliska dilemman. Om att försvara de som lever på livets skuggsida, men också om de som aldrig trott på att de behöver en försvarare.” (s. 7)

Boken skulle jag vilja säga fungerar som en lätt introduktion till ombudsrollen och speciellt försvararrollen. Man får lite glimtar till hur en vardag ur en försvarares liv praktiskt kan se ut. Jag tyckte detta var värdefullt och plockade upp en och annan insikt av advokatrollen som jag inte annars skulle kunna göra på juristutbildningen. Boken är inte perfekt. Den är långt ifrån den bästa boken skriven av en advokat som har blivit skriven eller kommer att bli skriven. I framtiden kommer det har skrivits mycket bättre böcker som kan erbjuda mer insikt - men tills dess att marknaden på sådana typer av böcker har fyllts upp av andra jurister eller försvarare - så har denna boken bra värde i att ge en väldigt lätt introduktionsbild om rollen och om vad yrket innebär. Jag kan därav rekommendera denna boken till de juriststudenter som är intresserade i ombudsrollen.

Boksammanfattning:

  • Hade nog inte kommit in på juristlinjen idag med de betyg han hade då: Han reflekterar att han nog inte hade kommit in på juristlinjen med de betyg som han hade idag då han inte var särskilt road i skolan och hade medelmåttiga betyg. (s. 10).

  • Inre motivation: Det som intresserade han mest var jobbet i domstol var att försöka sätta sig in i klientens situation och kämpa för deras sak. “Jag älskar nerven i rättegångar." (s. 12). Blev först anställd som advokat hos Björn Rosengren. Civilmålen förlorade mer och mer sin charm. Han ville företräda människor och inte företag. Kämpa i mål där enskilda personer ställdes mot staten. “Att stå på den svages sida var helt enkelt min grej”. (s. 12)

  • Inspirerades av andra advokater och studerade dem: Peter Althin, Claes Borgström, Thomas Martinson, Gunnar Falk m.fl. När han jobbade som målsägandebiträde så studerade han noga hur försvarsadvokaterna arbetade i rätten. Studerade deras förhörstekniker. Lyssnade på deras pläderingar. “Jag var som uppslukad av förhandlingarna. Så gott jag bara kunde försökte jag härma deras tekniker, eftersom det jag verkligen ville var att bli försvarare.” (s. 13).

  • Reflektion om arbetet som sådant om vad det ibland krävs och vikten av att axla sitt privatliv md stöd hemifrån: “Livet som brottmålsadvokat har många gånger varit krävande, både ur ett mänskligt perspektiv men också rent arbetsmässigt. Mina arbetsveckor har inneburit mycket lite utrymme för fritid. Ibland har det varit så krävande att all tid gått till arbete eller tankar på arbete. Detta har naturligtvis påverkat min familj. Utan [hans fru] hade det varit omöjligt” (s. 14).

  • Om hur det kan se ut att ha första mötet med sin klient och lite om hans arbetsmetod däri: “Jag frågar vad som hänt. Det är som att öppna en kran. Orden bara väller fram, forcerat och ostrukturerat”. (s. 20). “Jag måste få henne att ta det från början. Försöka hjälpa till att sortera tankarna. Jag vet att en invändning om nödvärn måste vara strukturerad. Detaljerna måste vara rätt. Känslorna begripliga för att försvara handlingen ska vara rimligt. Jag vet också att tidiga förhörsuppgifter i nödvärnsärenden är oerhört viktiga. Felaktiga eller utlämnande fakta kan få allt att framstå som en efterhandskonstruktion. På den tid som återstår innan förhöret börjar måste jag få något slags struktur. Försöka lugna [klienten] så gott det går.” […] “Jag försöker få struktur i berättelsen med hjälp av frågor”. (s. 21). “Vår genomgång verkar ha en lugnande effekt. Det är ofta så. Bara att berätta för en utomstående gör det lättare att berätta en gång till i förhöret. Får orden att flyta på ett annat sätt. Som om det obehagliga blir mindre obehagligt…” (s. 23).

  • Om hur han psykologiskt ger råd till sina klienter och om balansgången om att ge klienten förhoppningar och hur man allmänt kommunicerar detta:

    • Ex 1: “Ställ in dig på att det blir häktning imorgon. Det är mycket bättre att förbereda sig på det värsta. […] Under inga omständigheter vill jag i vart fall inge klienten falska förhoppningar.” (s. 25).

    • Ex 2: “‘Kommer jag bli dömd, Johan? Svar ärligt.’ [Klienten] tittar på mig med orolig blick. ‘Det hänger på kontrollantens vittnesmål, tror jag’. ‘Jag snurrade till det. Jag skulle aldrig ta något i en affär. Jag snattade inte ens när jag var ung. Det känns hemskt. Hemskt att vara åtalad’.  ‘Du får koncentrera dig på din berättelse, så sköter jag förhöret med kontrollanten’. Jag tittar honom stint i ögonen. Försöker skapa trygghet.” (s. 60).

    • Ex 3: “Jag tittar [klienten] rakt i ögonen. Talar långsamt. Vill att orden ska sjunka in. ‘Du måste försöka ställa in dig på det värsta. Det krävs inte så mycket för att bli häktad. Däremot krävs det stark bevisning för att du ska bli dömd. Är du oskyldig kommer det att visa sig.’ […] ‘Jag kan bara inte förstå hur man kan bli inlåst för något man inte gjort’. ‘Jag förstår det, men jag vill bara vara rak med dig. Förbered dig på det värsta’”. (s. 180).

    • Ex 4: “Jag slår en snabb signal till [klienten] och berättar om samtalet med åklagaren. Förklarar att läget trots allt ser bra ut och att det kanske finns en chans att han får ge hem på måndag. Efteråt hoppas jag att jag inte skänkt honom för mycket. Sådant kan slå tillbaks på psyket om han häktas.” (s. 183).

  • Har en princip om att inte bli en del av sina klienters privatliv. Men han har funderat på om han vid något tillfälle inte borde gå på sin klients begravning för att hedra klientens bortgång. Vid ett tillf’lle valde han i alla fall att skicka en bukett blommor i stället med texten “vila i frid min vän”. (s. 28).

  • Om att rollen som försvarsadvokat innebär även praktiskt mycket läsning: “Som försvarsadvokat läser jag väldigt mycket. De stora målen omfattar tusentals sidor med utredningsmaterial som måste gås igenom”. (s. 44).

  • Om att jobbet kan innebära arbete på helgerna också som förberedelse inför kommande arbetsdag inför en huvudförhandling: “Det är Söndag. Redan vid nio bestämmer jag mig för att gå till kontoret och förbereda måndagens mål. Egentligen hade jag tänkt göra det under veckan men som vanligt blev tiden knapp. [...] Det har gått några veckor sedan jag träffade mina klienter för att förbereda dem inför rättegången och nu det dags att fräscha upp mitt minne och genomföra de sista förberedelserna." (s. 44). 

  • Om hur hans arbetsmetod ser ut: “Som förberedelse försöker jag se det han [klienten] beskriver framför mig”. (s. 50). Dvs. Han målar en bild i sitt huvud om hur händelseförloppet har gått till.

  • Om hur han tänker när han en prognos inför en kommande huvudförhandlingen: “Jag försöker räkna ut hur rättegången kommer gestalta sig, vad det egentligen kommer att handla om. Eftersupningsutredningen är det allt det kommer att kretsa kring? Hur säkert är resultatet? Grannen vittnesmål får sannolikt ingen betydelse alls. Åklagaren har kallat honom främst för att förhindra att [klienten] plötsligt förnekar att det var han som körde. Åklagaren har dessutom kallat en eftersupningsexperten att vittna via länk. Jag gissar att klienten kommer att blid dömd för rattfylleri till dagsböter”. (s. 48).

  • Om rollen om att vara uppmärksam i en förhandling och hantverket om att bygga sympati inför rätten: “[klienten] är så inne i sin roll att han inte ser de ogillande blickarna från ordföranden. När det väl är min tur att ställa frågor inser jag att jag måste trycka på känsloknappen. Be [klienten] berätta hur det kändes när han blev stoppad på väg ut ur butiken. Det fungerar. [...] Några frågor senare framstår [klienten] som mer mänsklig.” (s. 61)

  • Hur det kan fungera med kommunikationen med sin sekreterare och att ibland finna sig i navet av aktuella händelser: “När jag väl fått en liten asiatisk buffé på tallriken plockar jag fram min mobil. Trettiosex mejl i inkorgen. Snabbt raderar jag ett tjugotal reklammejl. Återstår ett femtontal med verklig innehåll. Jag börjar med mejlen från [hans sekreterare]. Det första har rubriken ‘förhandlingen i eftermiddag inställd.’ [...] Nästa mejl från [hans sekreterare] ändrar förutsättningarna: ‘Ring så snart du kan. Nytt ärende’. Jag tittar på klockan. Kvart i ett. Kontoret är lunchstängt till klockan ett, så jag kan lugn i ro äta upp min mat. Som sällskap öppnar jag Expressen hemsida ‘EXTRA: Känd journalist anhållen för mordbrand.’ Två timmar senare stiger jag ur bilen utanför häktet i Sollentuna. Ett nytt människoöde att hantera. [...] Det lilla jag vet om mål har jag läst i Expressen.” (s. 66-67 och 69).

  • Hur ett telefonsamtal med en åklagare kan se ut: “Plötsligt piper det till i mobilen. ‘Johan’. ‘Hej, åklagare X här. Du hade sökt mig. Jag antar att det gäller [klienten]. Hon låter tjänstemannamässig. ‘Ja, jag ville ha lite information inför förhöret. Nu har vi redan haft det, men jag vill ändå gärna ha grunderna för anhållandet. Du kanske redan har hört att förhöret blev lite annorlunda’ ‘Jo, jag pratade med utredarna. Hon vill tydligen försvara sig själv.’ ‘Precis.’ ‘Grunden för anhållandet är att hon greps i sin chef trapphus med en preparerad tygväska. Jag påstår att hon planerat att sätta eld på chefens lägenhet. Enligt förhör med chefen har han haft en relation med [din klient] som hon inte accepterar att han vill avsluta. Därför är hon misstänkt för försök till grov mordbrand alternativt förberedelse till samma brott.’ ‘Okej.’ ‘Jag kommer att gå in med en häktningsframställning redan i morgon förmiddag. Jag tycker inte att det finns någon anledning att vänta med tanke på hennes inställning. Det verkar inte som om hon vill lämna någon förklaring.’ ‘Tack, då vet jag. ‘'Jag skulle gärna ha häktningen på eftermiddagen om det funkar för dig, jag är upptagen på förmiddagen.’ ‘Absolut, då lämnar jag in häktningsframställningen vid elvatiden’ ‘Toppen, ses i morgon.’ Jag lägger på. (s. 73-74).

  • Hur ett telefonsamtal kan se ut med en ordförande: “Efter ett par minuten dikterande ringer det i telefonen. ‘Rådman Y här, du ville tala med mig om [din klient].’ Rösten bestämd. ‘Ja hej. Jag träffade henne igår. Hon vill sköta sitt eget försvar.’ ‘Jaså, ja, det kommer jag inte att gå med på. Tror du att det hjälper om hon får någon annan?’ Hon skrattar lite, som om frågan är känslig. ‘Nej, hon vill inte ha någon försvarare. Ville inte ens tala med mig när jag försökte ringa nyss. Jag tänkte att du skulle veta det inför häktningsförhandlingen. Du får såklart gärna kolla igen om hon vill ha någon annan.’ ‘Jag förstår. Jag tar upp frågan med en gång vid förhandlingen. Jag kommer inte att acceptera att hon sköter sitt eget försvar.’ ‘Utmärkt. Då vet du att det kan bli lite annorlunda idag.’ ‘Ja, tack för att du informerade mig. Vi ses klockan tre.’ ‘Det gör vi. Hej då.’ Jag lägger på och tittar på klockan.” (s. 76)

  • Hur en häktningsförhandling kan gå till bakom stängda dörrar (s. 80-82).

  • Om att jobbet kan innebära mycket resande och att hotellen kan bli ens kontorsrum. “Värmen slår emot mig när jag går igenom den cigarrliknande gången ut ur flygplanet på Malmö Airport. [...] Tvåtusen femhundra sidor förundersökningsmaterial i en resväska och ytterligare en väska med kläder för den vecka i domstol som väntar. [...] Vid sextiden på kvällen är jag incheckad på mitt hotellrum. Jag pysslar så gott jag kan för att få ordning på det rum som en vecka framåt ska vara både mitt kontor och min bostad.” (s. 89)

  • Trick att få klienten att sluta oroa inför en kommande huvudförhandling. “Besöken så här nära inpå en rättegång är annorlunda, mer fokuserade. Allvaret gör sig påmint. Under den del av häktningstiden då inget egentligen händer har vi ofta spelat Yatzy. Jag har märkt att enkla sällskapsspel ofta göra de häktade på bättre humör. Under tärningskastandet blir stämningen vardaglig. De oroliga tankarna skjuts åt sidan för en stund och det får en närmast terapeutisk effekt.” (s. 91).

  • Om perspektivet att det kan väga extra tungt att försvara oskyldiga personer: “Trots att jag deltagit i många mordrättegångar vilar ansvaret varje gång tungt. Dessutom börjar jag på allvar undra om åklagaren har rätt. Något, som jag inte riktigt kan ta på, får mig att tänka att [klienten] är oskyldig. […] Jag har naturligtvis fått skyldiga människor frikända, säkert fått mördare frikända […] Men jag har lika säkert varit en del i att oskyldiga människor fällts för brott de inte begått. För mig är något sådant det värsta som kan hända. Tankarna på att jag skulle ha lagt upp målet på ett annat sätt, förberett mig lite till […] är svåra att bära.” (s.93)

  • Första intrycket i en huvudförhandling är det viktigaste: “Dörren öppnas till rättssalen. [...] Alla försöker få en skymt av honom, de misstänkta mördaren. […] Snabbtesta skuldfrågan genom att titta hur han ser ut när han kommer in. Det finns en del tidningskrönikörer som verkar ha gjort detta till en sport. Både klädval och hur de misstänkta beter sig när de kommer in i rätten läggs till bevisningen i skuldfrågan.” (s. 97)

  • Om de retoriska avvägningarna försvarare hela tiden laborerar med: “‘Herr ordförande. Detta är ett rent indiciemål. Som jag sa inledningsvis är [klientens] inställning den att han inte är den person som skjutit. [...] Han saknar helt motiv och var dessutom barndomsvän till Ibrahim. Jag tvekade något om jag skulle använda förnamnet eller om det blev för personligt”. (s. 100)

  • Om hur det kan vara att försvara en känd terrorist en av Sveriges mest hatade män: Om att han får samtal från ordföranden om han skulle vilja vara beredd att försvara en känd terrorist och så snart han tagit sig an uppdraget och lagt på luren så börjar det ringa i hans mobiltelefon. “Telefonen får ett eget liv. Jag trycker bort samtalen, som rinner in i en strid ström. […] Så snart jag tryckt bort ett samtal kommer det omedelbart ett nytt. Det är helt galet. […] [och de bestämmer tid] för förhör på Kronoberg om en timme. Telefonen fortsätter att ringa på samma sätt hela tiden. […] På väg till Kronobergshäktet börjar jag svara på inkommande samtal. Jag inser att allt annat är omöjligt. Det kommer inte att fungera att avstå från att svara. Jag måste hantera media. […] Redan när jag svänger in på Bergsgatan ser jag samlingen av journalister utanför ingången till Kronobergshäktet. […] Så fort jag kommer in på Ica ropar en av de anställda som jag känner sedan många år: ‘Terroradvokaten’. Tilltalet är skämtsamt men får mig att inse att alla vet. […] För mig handlar det nu om att planera, att tänka igenom hur kalendern ska skötas och att skapa tid för att hantera den oceanångare som målet helt säkert kommer att bli. Jag förstår omedelbart att jag inte kommer att klara av att sköta allt ensam. Jag måste få en medförsvarare. Både som avlastning men också som bollplank. Valt faller på Z […] ‘Johan du har fått en massa mail om [klienten] […] Jag tittar över hennes axel och förstår när jag ser rubriken i meddelandefältet: ‘Till den muslimälskande landsförrädaren Johan Eriksson’. […] En bit in i juni ringer en av utredarna och meddelar att [klienten] ska vallas. […] Hela projektet är extremt riskfyllt. Under inga förhållanden får det läcka ut att vallning ska ske. Att plocka ut Sveriges mest hatade man ur häktet och köra runt med honom i Stockholm är av naturliga skäl ett vanskligt projekt. […] Det enda jag och Z på förhand får veta är att vi ska befinna oss utanför infarten på polishusgaraget klockan 05.00. Z och jag är så försiktiga att vi inte ens skriver in i våra almanackor vad vi ska göra. Istället lägger vi in en helt påhittad bokning för att minimera risken för läckor.” (s. 216-217, 223, 225 och 236).

  • Om att förhålla sig ödmjuk om rollen som advokat och sitt kändisskap: “Jag vet att vissa nu uppfattar mig som stjärnadvokat. Att det finns unga jurister som, liksom jag kände inför Henning Sjöström, är blyga för att träffa mig. Men det är fel att tänka så. Jag är nämligen precis densamma som den unga jurist som för mer än trettio år sedan klev in på Björn Rosengrens kontor - om än något mer erfaren” (s. 248).

Information: Rättshaverister

Allmänt

Syftet med detta blogginlägg är inte att ge en heltäckande beskrivning av rättshaveristiskt beteende. Ambitionen är snarare att erbjuda en introduktion till ett välkänt beteende- och känslomönster som de flesta jurister förr eller senare kommer att möta i sin yrkesutövning. Samtidigt vill jag väcka en medvetenhet om vikten av att också kunna identifiera rättshaveristiska tendenser hos sig själv. För som två av de böcker som nämns nedan påpekar och som är viktigt att påpeka – vi bär alla på sådana tendenser.

Rättshaverister är något som man på juristprogrammet inte får några föreläsningar om. Fenomenet är ändå någonting som man tidigt som student tidigt har förstått som ett mänskligt fenomen. Trots att det saknas en entydig definition av begreppet, är karaktärsdragen hos en rättshaverist ofta något man känner igen. Min ambition är, som tidigare nämnts, att ge en introducerande översikt över vad detta beteende innebär – genom att lyfta fram hur personer med yrkeserfarenhet beskriver det och illustrera hur det kan ta sig uttryck i praktiken genom konkreta exempel.

Allmän framtidsprognos

Trots allt som har sagts och skrivits om rättshaverister har fenomenet fortfarande aldrig varit föremål för en systematisk genomlysning. Det har ännu inte tillsatts någon statlig offentlig utredning (SOU) med särskilt fokus på rättshaveristiskt beteende och dess påverkan på det svenska samhället. Däremot har ämnet berörts i periferin av ett antal SOU:er, till exempel:

  • SOU 2024:1 Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier :”I granskningsrapporten anges att trakasserier och hot är vanligt, främst från personer med rättshaveristiskt beteende, personer som är i affekt eller personer i en desperat situation”

  • SOU 2003:41 Förstärkt granskning av polis och åklagare: “Enheten i Linköping är av den uppfattningen att en tredjedel av anmälningarna görs av s.k. rättshaverister”

  • SOU 1999:69 Individen och arbetslivet: “Konsekvenserna av kränkande särbehandling, eller mobbning, kan i allvarliga fall leda till att någon får skulden och stöts ut från arbetsplatsen, ofta med långvarig sjukskrivning och förtidspension som följd. I vissa fall slutar den mobbade som rättshaverist i sitt försök att få upprättelse”

Det finns dock en riksdagsmotion från 1991 som föreslog att en utredning om rättshaveristiskt beteende skulle genomföras. Motionen (1990/91:Ju838) lades fram av Carl Frick (MP) med följande formulering: "... att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de s.k. rättshaveristernas situation i syfte att klarlägga problemets art och omfattning samt föreslå åtgärder." Motionen avslogs dock och ledde inte till någon vidare utredning.

Prognos: Förr eller senare är jag övertygad om att det kommer att tillsättas en utredning för att kartlägga och analysera omfattningen av rättshaveristiskt beteende i samhället. Jag är också övertygad om att vi i framtiden kommer att ha utvecklat mer detaljerade och precisa modeller för att definiera detta beteende – med tydliga typologier och välgrundade psykologiska ramverk samt vägledning för hur individer med sådana tendenser bör bemötas.

Boksammanfattning: 69 tecken på att du är en rättshaverist (2013) - Mårten Schultz

Det är först och främst ingen bra bok. Jag rekommenderar ingen att läsa den. Det är en kort bok. Man läser igenom den på ca 20 minuter. Jag upplever att författaren kan ha varit något överambitiös och inte fullt ut tänkt igenom bokens upplägg – eller så missbedömde han helt enkelt formen och därmed den genomslagskraft verket skulle kunna ha. Det är svårt att föreställa sig att boken har lånats eller sålts i någon större omfattning. Den ursprungliga tanken bakom boken tycks dock ha varit god – en vilja att skriva något upplysande och informativt. Schultz uttrycker helt enkelt att hans syfte med att skriva boken var att bidra med ett upplysande och ett underhållande värde. “Rättshaverister är en av rättssamhällets ständiga samtalsämnen, men det finns förvånansvärt litet skrivet om dem.” […] “…är att också underhålla” (s. 5-6). Boken är byggd på egenupplevda och andra människors erfarenheter om rättshaverister. “Nedanstående 69 tecken på att du har blivit en rättshaverist är alla tecken som jag själv eller personer i min närhet påträffat i verkliga livet…” (s. 8).

  • Författarens allmänna kring psykologisk typologi och risken för begreppsmissbruk i mötet med rättshaverister: “Rättshaveristen kan dyka upp i alla möjliga juridiska sammanhang. [...] Många rättshaverister är trasiga människor, inte sällan ömkansvärda, fastnaglade i ett offertillstånd som de är oförmögna att ta sig ur. De förtjänar vår empati och framför allt förtjänar de att, precis som alla andra, att bemötas med respekt och värdighet. De flesta rättshaverister som jag själv har kommit i kontakt med är ingalunda några dumma eller onda människor. De är produkter av omständigheterna. Det sägs ibland att vem som helst kan bli en rättshaverist, under “rätt” omständigheter”  Det är möjligen en överdrift men nog ändå nära sanningen. Vidare är det inte sällan som rättshaverister framstår som obehagliga och hotfulla. Deras beteende får andra människor att känna olust och oro. [...] Rättshaverism är ett samhällsproblem. [...] Det förekommer [...] att rättshaveriststämpel missbrukas. Den trycks på människor med legitima anspråk och klagomål. Det är mänskligt och fullt legitimt att vara ledsen, förbannad och frustrerad när man utsätt för orättvisor. Det är också mänskligt och legitimt att låta sådana känslor komma till uttryck i ord [...] RÄTTSHAVERIST STÄMPELN BÖR AV DESSA SKÄL ANVÄNDAS MED STOR FÖRSIKTIGHET.” (s. 148-161).

Axplock av rättshaveristiskt beteende enligt boken:

  • “10. Du använder ovanligt mycket versaler och blandar versaler och gemener i ett och samma ord. “DETTA ÄR ETT TYDLiGT ExEMPel pÅ huR RÄTTSRÖTAN fått grepp OM VÅRA LAGMÄn”

  • “16. Du framför ofta dina påståenden som aggressiva frågor. Du framstår som inkvisitorisk. Du frågar, ofta i ovänliga ordalag, människor du inte känner om deras kopplingar till andra personer eller organisationer med en ominös underton”.

  • “33. Du kräver av domstolspersonal, myndighetsanställda eller utarbetade professorer att de ska lyssna i timmar när du berättar om ditt fall”

Boksammanfattning: Möta människor med rättshaveristiskt beteende : handbok för yrkesverksamma (2018) - Jakob Carlander, Andreas Wedeen

Om du vill fördjupa dig i rättshaveristiskt beteende och få vägledning i hur du kan bemöta människor med detta beteende – både professionellt och som anhörig – rekommenderar jag denna bok. Den är den mest omfattande och insiktsfulla på marknaden om rättshaverister, skriven av en psykolog och en psykoterapeut som har studerat fenomenet.

  • Historik om beteendet: Johan Ludwig Casper, psykiatrikern som redan 1857 presenterade den tidigaste kända fallstudien av tre rättshaverister.

  • Använd inte begreppet rättshaverist hur som helst, utan föredra istället uttrycket rättshaveristiskt beteende. Som författarna påpekar: ”Ordet ’rättshaveristisk’ är laddat med långa föreställningar och fördomar, samtidigt som det är ett begrepp med mycket tydliga och igenkännbara associationer. […] Idag saknas ett distinkt begrepp – och kanske även en diagnos – för den grupp människor som uppvisar detta beteende.” (s. 6) Vidare framhålls att: ”Rättshaverism är ett både viktigt och användbart begrepp, men begreppen ’rättshaverist’ och ’rättshaveristisk’ används ibland slarvigt och nedsättande.” (s. 7) Författarna rekommenderar därför: ”En bättre benämning är människor med ett rättshaveristiskt beteende.” (s. 14)

  • Rättshaverister finns i oss alla (en gradskillnad utifrån styrka och intensitet) (s. 26).

  • Skillnaden mellan rättshaveristiskt beteende och att framhäva klagomål eller ställa rimliga krav: Världen är fylld av personer som aldrig ger sig – och det är ofta en styrka. Exempelvis kan det handla om:

    • “Det kan vara […] dottern till mamman på ett äldreboende som påstridigt ställer krav, vilka inte är möjliga att uppfylla eller medicinskt försvarbart.”

    • “Klienten på socialkontoret som anmält sin handläggare nio gånger till IVO och nu som begärt alla handlingar på nytt, inklusive handläggarens egna ansökningshandlingar då hen fick jobbet som socialsekreterare.”

    • “Föräldern till ett barn på förskolan som kräver att varje rum ska var utrustat med övervakningskamera som inte litar på personalens kompetens.” (s. 13).

  • Rättshaveristens värld präglas däremot av en oförsonlig och misstänksam inställning, där en ständig kamp pågår med en aldrig sinande ambition att vinna ”kampen, kosta vad det vill.” (s. 13). “Det är bra att kunna protestera då vård, omsorg, skola eller socialtjänst brister i sina plikter och inte lever upp till de lagar och krav som finns på service, tillgänglighet, stöd, behandling, omvårdnad och gott bemötande. Det finns dock en grupp människor som kan driva denna process för långt genom att de blir aggressiva, omständliga, eller ställer krav som sträcker sig långt bortom rimligt, lagstiftning och vad verksamhet och individ mäktar med.” (s. 14)

  • Synonymer: “litigious behaviour, kverulansparanoiker, justice obsession syndrome.”

Verklighetsbaserade exempel hämtade från nyhetsartiklar och rättsfall som illustrerar rättshaveristiskt beteende:

  • “Öppenheten får inte missbrukas” (2014): “Ett av de mest uppmärksammade gäller en kvinna som under lång tid skickat i snitt 600 mejl varje månad till Kalmar kommun och krävt ut tusentals offentliga handlingar. Till slut nekade kommunen henne, men JO gav kvinnan rätt, och kommunen tvingas nu troligen inrätta en speciell tjänst - bekostad med skattemedel - enbart för att tillgodose kvinnans krav.”

  • Rättshaverist begär ut abortjournaler om och om igen (2023): “En man har tusentals gånger under flera årtionden begärt att få ut uppgifter om aborter utförda under 1970-talet. Mannen påstår sig ha haft en dröm där hans avlidna mamma berättat att hon gjort en abort och vill få ut handlingar som styrker detta. Regionen har om och om igen gett avslag, antingen med hänvisning till att sådana handlingar inte existerar, eller för att skydda sekretessen för andra kvinnor som gjort abort. [...] Bara det senaste året har mannen via över 700 brev begärt ut olika uppgifter från den aktuella regionen. Mannen har även i över 20 år förekommit i ett stort antal överklagade fall i kammarrätterna rörande i stort sett samma begäran och fråga varje gång. Det tidigaste fallet jag kan hitta är från år 2000 (Kammarrätten i Göteborg 2000-12-01 mål nr 6218-2000). Exempel på anmärkningsvärda formuleringar:

    • ”Handlingen skall ej styrka, att bäraren, av personnummer 29xxxx-xxxx, har druckit ett aborterat fosters blod.”

    • ”Den skall ej styrka, att bäraren, av personnummer 31xxxx-xxxx, missbrukade amfetamin.”

    • ”Att kopia av begärd handling ska lämnas ut där det endast framgår att den avsedda patientens efternamns begynnelsebokstav vid den aktuella tiden var en viss bokstav och i andra hand att kammarrätten ska ålägga regionen att lämna ut en avskrift av begärd handling, i vilken endast en viss bokstav framgår.”

  • “Sundsvallskvinna bakom 1676 rättsfall – har förlorat alla” (2024): “En Sundsvallskvinna ligger bakom 1678 mål i förvaltningsrätten i Härnösand de senaste 15 åren. Rättsfallen rör rekryteringsärenden. Alla utom två mål är avgjorda och kvinnan har aldrig fått rätt.” Exempelvis:

    • Mål nr 816-24 E: “Vid Barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 31 januari 2024, § 11, redovisades delegationsbeslut gällande anställningar av X, Y och Z som barnskötare och Å som förskoleresurs på förskolor inom Sundsvalls kommun. [Klagande] överklagar besluten och yrkar att de ska upphävas. Därtill yrkar hon att den skoldirektör som yttrat sig i nu aktuella mål saknar rätt att föra kommunens talan och därför ska avvisas. Hon anför i huvudsak följande. Tillsättningsbesluten saknar stöd i skollagen och diskrimineringslagen. Barnskötare kan bara få anställning under ett år om det inte finns någon med lärarlegitimation att tillgå. Hon har missgynnats enligt diskrimineringslagen genom att inte kallas till intervju trots sina meriter. Vidare saknar tillsättningsbesluten laga stöd avseende utdrag ur polisens belastningsregister. – Till överklagandet har bl.a. förskollärarlegitimation bifogats”.

Källor:

Kuriosa: Jaha då var JUNO AI släppt - ett nytt steg inom paradigmskiftet som sker i juridiken

Jaha då var JUNO AI släppt - ett nytt steg inom paradigmskiftet som sker i juridiken. JUNO:s AI tjänst släpptes den 25:e September i år.

Den affärsjuridiska byrån Vinge sedan Januari i år är en av de första som började använda ett juridiskt AI-verktyg i sin verksamhet. Nyhetsbyren lexnova lanserade även en AI tjänst i April i år. Och jag skulle inte utesluta att en del andra byråer redan nu använder sig av AI-tjänster eller åtminstone kommer att börja göra det kommande året. Man kan i alla fall konstatera att detta året var det året som AI har fått genomslag som ett juridiskt verktyg i Sverige.

Med lanseringen av chatGPT i slutet av November 2022 förstod man att det då bara vara en tidsfråga inom en kort tidsrymd om att det skulle komma en AI som var anpassad för juridisk sökning av material och problemlösning. I ett blogg inlägg från förra sommaren skrev jag om att jag var med och beta-testade ett AI-verktyg. Och förstod redan då att utvecklingen hade gått sprikrakt uppåt.

Man förstod att det bara skulle vara en tidsfråga tills Norstedts Juridik med sin JUNO tjänst (som har tillgång till den mest dominerande och gedigna databasen av rättskällor på den svenska marknaden) skulle utveckla en AI tjänst. Och nu är den tjänsten här (dock inget som vi studenter har tillgång till ännu). Men att den finns innebär ett paradigmskifte skulle jag vilja säga. Nästa paradigmskifte är när företag kommer att lansera juridiska AI-verktyg så att vanligt folk får tillgång till något liknande också öppet på webben. Det kommer att förändra allting för åtminstone privatpersoner och göra juridiken åtminstone tillgängligt till vanligt folk (en form av “access to justice”). Detta är en utveckling som jag som juriststudent välkomnar och det tar bort lite av juristernas kunskapsövertag och makt genom att åtminstone ge en chans åt att göra juridiken och sina rättigheter mer åtkomlig för gemen man. Att jurister ska vara de enda som sitter på detta tydliga maktövertaget (kunskapsövertag) har jag aldrig tyckt varit normalt eller hälsosamt för ett samhälle. Sjukt att vi lever just nu i en tid där man får se och vara med i denna förändringen. Detta i sin tur kommer kunna knyta an till starkare rättsstatligaprinciper, rättssäkerhet och det demokratiska systemet i sin helhet.

Exempel på vad JUNO:s AI tjänst kan göra redan nu (undra då vad den kommer kunna göra när den har vidareutvecklas i framtiden?

Prompt: “Förklara skillnaden mellan taleändringsreglerna i brottmål respektive tvistemål?”

Inledning

Frågan om taleändring är en central och komplex det av processrätten, både i brottmål och tvistemål. Taleändring innebär att en part under pågående rättegång ändrar sitt yrkande eller de omständigheter som åberopas i stöd för yrkandet. Reglerna för taleändring skiljer sig mellan brottmål och tvistemål, och dessa skilinader är viktiga att förstå för att kunna navigera rättsprocessen effektivt.

Taleändring i tvistemål

Huvudregel och undantag

Enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken (RB) får en väckt talan i princip inte ändras. Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel. Käranden får ändra sin talan om

1. Omständighet som inträffat under rättegången eller först då blivit känd. Käranden kan kräva annan fuligörelse än den som ursprungligen yrkats, om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden

2. Fastställelseyrkande: Käranden kan yrka fastställeise enligt 13 kap. 2 § andra stycket RB

3. Ränta eller annan tilläggsförpliktelse: Käranden kan kräva ränta eller annan tilläggsförpliktelse som följer av huvudförpliktelsen

4. Nytt yrkande på väsentligen samma grund. Käranden kan framställa ett nytt yrkande om det stöder sig på väsentligen samma grund som det ursprungliga yrkandet

Dessa undantag är dock föremål for vissa begränsningar. Om ett nytt yrkande framtals efter att huvudförhandlingen påbörjats eller målet på annat sätt företagits avgörande, får det nya yrkandet avvisas om det inte utan olägenhet kan provas i målet. Ett yrkande enligt första stycket 2 eller 3 är att tillåtet i högre rätt.

Prejudikat och rättspraxis

I NJA 2016 s. 737 tillät Högsta domstolen (HD) en taleändring i en försäkringstvist där Företag A ändrade sitt yrkande från en fullgörelsetalan till en fastställelsetalan. HD konstaterade att en sådan ändring är tillåten om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden. HD fann att de nya omständigheterna hade ett rättsligt samband med den ändring av yrkandet som Företag A ville göra 2.

I NJA 1990 s. 660 tillät HD en taleändring efter klanderfristens utgång i en arrendetvist. HD bedömde att de nya yrkandena stöder sig på väsentligen samma grund som de ursprungliga yrkandena, vilket är tillåtet enligt 13 kap. 3 § RB. HD betonade att en liberal tillämpning av reglerna om taleändring är lämplig i detta fall.

Litteratur

Litteraturen bekräftar att reglerna om taleändring i tvistemål är komplexa och att de syftar till att balansera behovet av rättssäkerhet och effektivitet i rättsprocessen. Enligt "Processens ram i tvistemål är det viktigt att undvika utdragna och tidsödande processer genom att begränsa möjligheterna till ständiga positionsbyten av parterna. "Rättegång. Andra häftet förklarar att undantagen från huvudregeln i 13 kap. 3 § RB tillåter vissa förändringar av yrkarıdet och grunden för talan, särskilt om en ny omständighet inträffat under rättegången

Taleändring i brottmål

Huvudregel och undantag

I brottmål är reglerna för taleändring mer restriktiva jämfört med tvistemål. Enligt 45 kap. 5 § RB får åklagaren inte ändra åtalet till att avse en annan gärning än den som omfattas av átalet. Åklagaren kan dock justera åtalet genom att precisera eller ändra de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet, så länge det inte innebär att en annan gärning åtalas.

Jämförelse mellan brottmål och tvistemål

Flexibilitet och restriktioner

En av de mest framträdande skillnaderna mellan taleändringsreglema | brottmål och tvistemål är graden av flexibilitet. I tvistemål finns det flera undantag som tillåter käranden att ändra sin talan under vissa förutsättningar, medan reglerna i brottmål är betydligt mer restriktiva. Detta beror på att brottmål ofta involverar allmänna intressen och rättssäkerhetsaspekter som kräver en striktare kontroll över processen.

Nytillkomna omständigheter

Både i brottmål och tvistemål kan nytillkomna omständigheter utgöra grund för taleändring. I tvistemål kan käranden ändra sitt yrkande om en ny omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden. I brottmål kan åklagaren justera åtalet genom att precisera eller ändra de omständigheter som åberopas till stöd för åtalet, så länge det intè innebär att en annan gärning åtalas.

Rättspraxis

Rättspraxis visar att domstolarna i vissa fall tillåter taleändring även i högre rätt, särskilt om det finns nytillkomna omständigheter som motiverar ändringen. I NJA 2019 s. 600 tillät HD en målsägande att höja sitt skadeståndsyrkande i högre rätt på grund, av en justering av åtalet. I NJA 2016 s. 737 tillät HD en taleändring i en försäkringstvist där nya omständigheter hade ett rättsligt samband med den ändring av yrkandet som käranden ville göra.

Slutsats

Sammanfattningsvis är reglerna för taleändring i brottmål och tvistemål utformade för att balansera behovet av rättssäkerhet och effektivitet i rättsprocessen. I tvistemål finns det flera undantag som tillåter käranden att ändra sin talan under vissa förutsättningar, medan reglerna i brottmål är mer restriktiva och fokuserar på att upprätthålla en strikt kontroll över processen. Rättspraxis visar att domstolarna i vissa fall tillåter taleändring även i högre rätt, särskilt om det finns nytillkomna omständigheter som motiverar ändringen.

Frågan är: När kommer AI bli ett verktyg för juriststudenter? Och hur kommer juristutbildningen behöva anpassa sig efter juridiska AI-verlktyg? För det är oundvikligt att utbildningen kommer behöva behöva tänka om ordentligt här - tänker insitutionerna rätt så kan de lyfta utbildningsnivån på en helt annan höjd här än tidigare. Men det kräver en helomvändning med vad de får fokusera på i utbildningen. Detta är åtminstone min förhoppning till framtidens blivande jurister.

Källor: [1], [2], [3], [4], [5]

 

Uppdatering: 2025-10-15: Hur går det med AI-utvecklingen och access to justice?

Såsom tidigare påpekat så går utvecklingen med AI i rasande fart. Men i det nuvarande skicket gäller att kunna hantera det korrekt och dessutom rätt verktyg.

Artikeln ”More people are using ChatGPT like a lawyer in court. Some are starting to win” av Jared Perlo (NBC News, 8 oktober 2025) handlar om hur allt fler människor i USA använder AI-verktyg som ChatGPT och Perplexity för att representera sig själva i rättsprocesser — ibland med framgång, men ofta med riskfyllda konsekvenser.

Ett exempel som lyfts fram är Lynn White från Kalifornien, som använde ChatGPT för att överklaga ett beslut om vräkning. Genom att låta AI analysera domstolsdokument, identifiera juridiska fel och utforma inlagor lyckades hon vinna överklagandet och undvika både vräkning och skulder på över 70 000 dollar. Hon underströk att “I can’t overemphasize the usefulness of AI in my case […] I never, ever, ever, ever could have won this appeal without AI.” En annan person i artikeln, Staci Dennett från New Mexico, hade blivit stämd för en företagsskuld och använde ChatGPT genom att be AI ”agera som en Harvard Law-professor” och kritisera hennes argument tills de var perfekta, lyckades hon nå en förlikning som sparade henne 2 000 dollar.

Men vi har även sett fall där både privatpersonr och jurister har verkligen förstört för sig själva också i processen genom att använda AI-verktyg. Forskaren Damien Charlotin har på sin hemsida dokumenterat över 280 amerikanska fall där AI använts felaktigt i domstol, ofta med fabricerad eller misstolkad rättspraxis.

Exempelvis Jack Owoc, energidrycksmiljardär för Bang energidrycker, fick böter och samhällstjänst efter att ha lämnat in rättsdokument med 11 påhittade rättsfall som ChatGPT fabricerat.

Ett tidigt och uppmärksammat fall är i processen Mata v. Avianca, Inc. inträffade i New York den 27e Maj 2023, där en advokat (Peter LoDuc) stod inför en domstolsförhandling efter att ha lämnat in en inlaga som innehöll sex påhittade rättsfall. Inlagan hade gjorts av hans advokatkollega (Steven A. Schwartz,) med hjälp av AI-verktyget ChatGPT. Domaren Castel i målet skrev i ett beslut att “6 of the submitted cases appear to be bogus judicial decisions with bogus quotes and bogus internal citations,", där han krävde att kärandens juridiska ombud skulle förklara sig. Schwartz, med över trettio års yrkeserfarenhet, erkände att han hade använt ChatGPT för att söka efter tidigare avgöranden men att han var ovetande att “its content could be false". Han uttryckte djup ånger över händelsen. De både advokaterna samt deras advokatbyrå blev sedermerade dsiciplinerade att betala 5 000 dollar vardera i böter. De beordrades dessutom att informera varje domare som felaktigt hade angivits som författare till de påhittade domarna om sanktionen.

Fenomenet har dykt upp lite var och där globalt. T.ex. Kanada 2024.

Även i Sverige skedde det första hittills kända fallet där en advokat å sin klientsvägnar lämnade i en inlaga med tio fabricerade HD-avgöranden. I domen stod att läsa att advokaten under huvudförhandlingen, lämnat in en handling med rubriken ”Rättspraxis som stöder [klientens] yrkande om skadestånd för lidande”. Advokaten tilldelades en varning av disciplinämnden för detta.

Forskare vid Stanford University och Yale University har i en artikel från i år undesökt tillförlitligheten hos moderna juridiska Ai-verktyg — såsom Lexis+ AI, Westlaw AI-Assisted Research, och Ask Practical Law AI — som marknadsförs som “hallucination-free” att de hallucinerar mellan 17 % och 33 % av gångerna. De betonar att AI kan vara ett bra hjälpmedel men kräver mänsklig kontroll och granskning men att jurister måste kontrollera källorna noggrant, eftersom vissa fel är subtila men allvarliga.

Källa: Magesh, Varun, Surani, Faiz, Dahl, Matthew, Suzgun, Mirac, Manning, Christopher D. och Ho, Daniel E. Hallucination-Free? Assessing the Reliability of Leading AI Legal Research Tools, Journal of Empirical Legal Studies, 2025, s. 1–27.

 

Uppdatering: 2025-09-01: “AI-fusket ökar vid Umeå universitet – lärare inför fler muntliga prov”

“Det var 2024 som de första fyra AI-fuskarna åkte dit vid Umeå universitet. […] Under hela förra året var det tio som stängdes av. Men redan innan höstterminen 2025 dragit igång står det klart att årets siffra blir högre. Hittills i år har 13 studenter stängts av.”

Jag vill understryka att AI naturligtvis också medför enorma utmaningar – och detta är bara ett av många exempel. Även om jag ovan har lyft fram dess potential, står samhället inför betydande svårigheter kopplade till teknologins utveckling, sett ur flera olika perspektiv och områden.

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ai-fusket-okar-vid-umea-universitet-larare-infor-fler-muntliga-prov

 

Uppdatering 2025-10-22 – Kuriosa: Hur ser det ut med AI-verktyg för studenter?

Jag behövde nyligen resa till Lund för att ta del av två litteraturverk som inte fanns tillgängliga på något annat bibliotek i Sverige. I samband med det passade jag på att besöka Juridicum för att få in några timmars studier – och det slog mig hur många juriststudenter som använde ChatGPT som pedagogiskt hjälpmedel under sitt pluggande. Även om jag inte kunde kvantifiera det där och då, gav intrycket jag fick av de skärmar jag såg att ungefär var tredje juriststudent använde ChatGPT i sitt arbete. Studenten som satt bredvid mig läste till exempel en HFD-dom och ställde frågor om den till AI-verktyget.

 

Uppdatering: 2025-11-20 “Ett verktyg vi inte vill vara utan” – Så förändrade JUNO AI arbetet på Advokatbyrån Kaiding”

Dagens juridk har idag släppt en intervju med en delägare på advokatbyrån Kaiding om varför de valde att implementera AI-verktyget JUNO som en juridisk resurs. Avgörande för valet var inte enbart funktionaliteten, utan framför allt kvaliteten på det underlag som verktyget bygger på. “Inom juridiken är kvaliteten på källmaterialet helt central för att säkerställa korrekta och tillförlitliga resultat. […] fungerar som ett kraftfullt stöd i rättsutredningar”. En av de avgörande fördelarna är också möjligheten att ställa frågor baserade på anonymiserade fallbeskrivningar utan att riskera att bryta mot tystnadsplikten eller klientsekretessen. Dessutom är JUNO AI specifikt tränad på svenska rättskällor. När JUNO AI väl togs i bruk på byrån märktes effekten omedelbart. Verktyget integrerades snabbt i medarbetarnas dagliga arbetsflöden, inte minst inom rättsutredningar och kvalificerad juridisk analys. “Redan efter kort tid blev det en naturlig del av vardagen. Ser jag på min egen användarhistorik använder jag JUNO AI i princip dagligen – ofta flera gånger per dag”, berättar delägaren. Vilket har lett till både tidsbesparing och kvalitetsförbättring. Han säger också avstå från ett verktyg som JUNO AI skulle kännas som att frivilligt gå tillbaka till en tid då man fick slå i fysiska böcker istället för att göra avancerade sökningar i databaser och däri som ett sätt att möta framtidens krav på juridska tjänster.

Källa: https://www.dagensjuridik.se/native/ett-verktyg-vi-inte-vill-vara-utan-sa-forandrade-juno-ai-arbetet-pa-advokatbyran-kaiding/

Undersökning: Vilken är den bästa juridiska ordboken för jurister?

Detta blogginlägg utgör en undersökning och jämförelse av samtliga svenska juridiska ordböcker som har publicerats.*

  1. Juridikens termer (ca 5800 ord) - T. Andersson m.fl. (2015), ISBN: 978-91-47-11219-7

  2. Norstedts Juridiska Ordbok : Från A till Ö (x ord?) - S. Martinger, (2013), ISBN: 9789139103899

  3. Juridikens begrepp (ca 3500 ord) - S. Melin, (2013), ISBN: 9789176786505

  4. Juridik - ord och begrepp (ca 1000 ord) - K. Lundberg m.fl., (2017), ISBN: 9789152347355

  5. Juridiska ord och begrepp (ca 1900 ord) - A. Rembe m.fl., (1998), ISBN: 9789164801159

[*] Detta inlägg kan komma att bli inaktuellt om några år, då utvecklingen tydligt går mot att fler och mer enhetliga, kostnadsfria juridiska ordlistor blir tillgängliga på nätet – både från myndigheter och företag (som t.ex. här, här och här). Och inte minst kommer AI verktyg att ersätta dessa böckerna (även om sådana verktyg ännu inte finns tillgängliga i skrivande stund) inom en överskådliig framtid.

Syfte: Att undersöka och analysera de utgivna svenska juridiska ordböckernas användbarhet ur en jurisstudents perspektiv samt att rekommendera den bok som är bäst lämpad (med hänseende till kvalitet på utvalda böcker samt antalet ord per bok

Urvalskriterier av de fem orden som ska undersökas i varje bok: I denna undersökning har fem juridiska termer valts ut vilka juriststudenter vanligtvis möter och behandlar under utbildningens gång. Urvalet av termer baseras på följande kriterier: ett typiskt svenskt juridiskt uttryck som förekommer både inom och utanför processrätten; en juridisk princip med olika betydelser beroende på rättsområde; ett ofta använt straffrättsligt begrepp; ett juridiskt latinskt uttryck, ett karakteristiskt avtalsrättsligt och anglosaxiskt juridiskt begrepp.

Metod och material: De fem utvalda juridiska begreppen har slagits upp i respektive ordbok och därefter jämförts. För varje ord har kommentarer gjorts med utgångspunkt i nedanstående bedömningskriterier. Utifrån dessa kommentarer har en samlad bedömning gjorts, vilket lett fram till en slutsats om vilken ordbok som rekommenderas i första hand. Bedömningskriterier: korrekthet, tydlighet och fullständighet.* **

Tips: Om du inte orkar läsa allt: Hoppa längre ned till sammanfattningen för en överblick av villken ordbok jag rekommenderar.

[‘] En lingvist skulle sannolikt ifrågasätta både metod och kriterier som används ovan. Detta blogginlägg är dock en enkel och översiktlig praktisk undersökning med avsikt att föröska förmedla det bästa alternativ att införliva för studier.

[**] Det finns ett djupare värde i ordböckerna, nämligen deras pedagogiska funktion som hjälpmedel och verktyg för att inte bara förstå juridiska uttryck, utan också kunna fördjupa sig i dem. Även om dessa ordböcker främst fokuserar på att förklara den juridiska innebörden av ett ord, missar de ofta vikten av att även förstå och behärska ordets användning i det allmänna språkbruket – vilket också är viktigt för en jurist.

1) Yrkande

Juridikens termer: yrkande = enl. processr. terminologi en av part till rätten riktad framställning, att rätten ska meddela dom av visst innehåll, t.ex. att motparten ska betala en skuld.

Norstedts Juridiska Ordbok: yrkande = är en av part framställd begäran av myndighet ska meddela avgörande av visst innehåll. Åklagaren kan t.ex. yrka att domstolen ska döma den tilltalade för bedrägeri till fängelse. Likaså kan i ett tvistemål käranden t.ex. yrka att domstolen ska förplikta svaranden att till den förre utge visst kapitalbelopp jämte ränta, varpå svaranden yrkar att käromålet ska ogillas

Juridikens begrepp: yrkande = Parts begäran att *domstolen ska meddela *dom eller *beslut med visst innehåll. I *tvistemål ska en ansökan om *stämning bl.a. innehålla ett bestämt *yrkande. I *svaromålet ska *svaranden ange i vad mån *kärandens yrkande medges eller bestrids – i senare fallet också grunden för detta. Vid *huvudförhandlingen ska sedan *käranden framställa sitt yrkande och svaranden ange om han medger eller bestrider detta. I *brottmål ska *åklagaren framställa sitt yrkande vid huvudförhandlingen. Det vanliga är att detta görs genom att gärningsbeskrivningen i *stämningsansökan läses upp. Av denna framgår även det straffstadgande åklagaren åberopar.

Juridik - ord och begrepp: yrkande = Ett tydligt förslag eller fordran som framställs i en beslutande församling, t.ex. domstol, bolagsstämma eller politisk nämnd.

Juridiska ord och begrepp: yrkande = begäran av part om att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll.

Analys:

  1. Juridikens termer:

    (+) Definitionen preciserar korrekt att begreppet används inom processrättslig terminologi och återger betydelsen inom denna ram.

    (–) Begränsar användningen till processrätten och tar inte hänsyn till att begreppet yrkande även kan förekomma i andra juridiska sammanhang utanför processrätten.

  2. Norstedts Juridiska Ordbok:

    (+) Ger två tydliga exempel (från brottmål och tvistemål) av begreppet i typiska juridiska sammanhang.

    (–) Anger inte vilket rättsområde definitionen avser.

    (–) Det är inte nödvändigt att ett yrkande alltid riktas till en myndighet; ett yrkande även riktas till en skiljedomstol (som är ett privat organ).

  3. Juridikens begrepp:

    (+) Bidrar med två processrättsliga exempel som tydligt illustrerar yrkandets funktion i rättsprocessen.

    (–) Tar inte hänsyn till att ett yrkande inte enbart behöver avse en begäran om visst innehåll riktad till domstol.

  4. Juridik - ord och begrepp:

    (+) Försöker ge en helhetsdefinition genom att även omfatta användningen av begreppet utanför dess traditionella juridiska kontext.

    (–) Begränsar sig felaktigt till att yrkande endast kan riktas till en beslutande församling, trots att det även kan riktas till en ensam beslutande person.

  5. Juridiska ord och begrepp:

    (–) Brister i samma avseende som angivits ovan (se punkt 2), dvs. den begränsade synen på yrkandets riktning och omfattning.

2) täckningsprincipen

Juridikens termer: täckningsprincipen = 1. grundläggande princip för exekutiv auktion av fast egendom, enl. vilken fastigheten inte får säljas utan att alla fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna får full täckning. Jfr Lägsta budet. 2. Straffr. princip som innebär att gärningsmannens uppsåt/oaktsamhet bör täcka hela den rättsstridiga gärningen, vilket innebär att gärningsmannens verklighetsbild måste överensstämma med den verklighetsbild som styrks i en rättegång. Föremål för täckning, inom ramen för en rättsstridig gärning, är: rekvisit för straffbelagd gärning, att erforderlig gärningskontroll föreligger, att gärningen strider mot svensk lag sam att ingen omständighet som gör gärningen tillåten föreligger.

2. täckningsprincipen = är detsamma som täckningsgrundsatsen.

täckningsgrundsatsen = säger att vid exekutiv försäljning av fast egendom ska skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för fastigheten. Om så inte skulle vara fallet får Kronofogdemyndigheten godta inropet endast om samtliga berörda sakägare medger det.

3. täckningsprincipen = Priset för en *fastighet ska ge alla *sakägare, med bättre rätt än exekutionssökanden, full *betalning (full täckning) vid en *exekutiv försäljning. Täckningsprincipen anger alltså det lägsta pris som fastigheten får säljas för (inklusive förrättningskostnader). Jfr *skyddsbeloppet, *övertagandeprincipen.

täckningsgrundsatsen = *Täckningsprincipen.

4. täckningsprincipen = Vid försäljning av fast egendom på exekutiv auktion får inte fastigheten säljas om inte de panthavare med bättre rätt än den som begär den exekutiva försäljningen får fullt betalt för sina fordringar.

5. täckningsprincipen = vid exekutiv försäljning av en fastighet måste —> skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen.

Analys:

  1. Juridikens termer:

    (+) Visar att begreppet har två olika betydelser i två skilda rättsområden: exekutionsrätt och straffrätt.

  2. Norstedts Juridiska Ordbok:

    (+) Inkluderar en hänvisning till synonymen täckningsgrundsatsen.

    (–) Saknar en korsreferens till synonymen.

    (–) Misslyckas med att förmedla att termen även används i straffrättsligt sammanhang.

  3. Juridikens begrepp:

    (+) Ger en pedagogisk och utförlig förklaring av begreppets tillämpning och rättsverkningar inom exekutionsrätten.

    (–) Samma brister som Norstedts (ovan) – begreppet begränsas till ett rättsområde.

    (–) Undviker att ge fullständig korsreferens till täckningsgrundsatsen.

  4. Juridik - ord och begrepp:

    (–) Samma begränsning som i Norstedts – endast exekutionsrättslig användning behandlas.

  5. Juridiska ord och begrepp:

    (–) Samma begränsning som i Norstedts – endast exekutionsrättslig användning behandlas.

1. uppsåt = straff. beteckning på en av de två i straffrätten förekommande skuldformerna. U. kan i allmänna termer uttryckas som att gärningsmannen agerar med “vett och vilja”, men den straffr. begreppsbildningen är mer specifik än så. Uppsåtsbegreppet preciseras i svensk rätt numera genom de tre uppsåtsformerna Avsiktsuppsåt, Insiktsuppsåt och Likgiltighetsuppsåt. Jfr Personlig Oaktsamhet

2. uppsåt = förekommer som direkt, indirekt och eventuellt uppsåt. Numera accepteras i praxis också likgiltighetsuppsåt.

3. uppsåt = (*Dolus) Avsikt. Det finns olika uppsåtskrav för *brott. Direkt uppsåt krävs bara undantagsvis för ansvar. För en åklagare bör, beroende på bevisläget, prövningen och argumentationen ske i denna ordning: *direkt uppsåt, *indirekt uppsåt, *insiktsuppsåt och *likgiltighetsuppsåt.

4. uppsåt = En skuldform. T.ex. om någon begår en handling med avsikt att den ska få viss följd handlar personen med uppsåt, dolus. Det gäller att ett brott för att vara straffbart måste ha begåtts uppsåtligen om inte något annat är föreskrivet. Vid vissa brott anges i lagen att även oaktsamhet, culpa, är tillräckligt för straffansvar.

5. uppsåt = dolus, avsikt, inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Sådant föreligger när en gärningsman inser att en gärning kommer att medföra en brottslig effekt, men detta inte hindrar honom från att agera.

Analys:

  1. Juridikens termer: (+) Det står i första meningen att det är beteckningen på två av de förekommande skuldformerna. Vilket sätter uppsåtsbegreppet i sin helhetskontext till att det används för att beskriva en straffrättslig skuldform. (+) Har med det äldre uttrycket “vett och vilja” och försöker beskriva betydelsen av det om det har med gärningsmannens handlande att göra. (-) Se anmärkning (nedan).

  2. Norstedts Juridiska Ordbok: (-) Lyckas inte förmedla vad ordet betyder eller hur det används. (-) Se anmärkning (nedan).

  3. Juridikens begrepp: (+) Det latinska uttrycket och även en allmänspråklig synonym om vad ordet betyder. (+) Försöker förmedla en juridisk metod om hur man traditionellt stegvis prövar uppsåtsformerna. (-) Se anmärkning (nedan).

  4. Juridik - ord och begrepp: (-) Se anmärkning (nedan).

  5. Juridiska ord och begrepp: (+) Det latinska uttrycket och även en allmänspråklig synonym (+) Beskriver att om att begreppet handlar om gärningsmannens insikt för sin gärning kommer få en viss effekt (-) Missar att begreppet ingår i en skuldform (-) Se anmärkning (nedan).

  • Anmärkningar: Ingen av ordböckerna lyckas förmedla att: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt är de modernare termerna för direkt, indirekt och eventuellt uppsåt.

1. ex officio = på tjänstens vägnar; på eget initiativ (av myndighet).

2. ex officio = kan översättas med på tjänstens vägnar. Ska något av domstol eller myndighet beaktas ex officio betyder det att myndigheten eller domstolen agerar på eget initiativ och något påpekande från par inte är nödvändigt.

3. ex officio = På ämbetets vägnar eller på eget initiativ. Förkortas e.o. När en domstol eller annan myndighet ska beakta något ex officio innebär det att de är skyldiga att agera utan att någon har begärt det.

4. ex officio = En myndighet ska i vissa fall på eget initiativ, om det är nödvändigt, agera utan att någon begär det.

5. ex officio = “å tjänstens vägnar”. Om något ska beaktas ex officio är domstolen eller myndigheten skyldig att agera utan att någon begärt det.

Kommentar:

  1. Juridikens termer: (-) Förmedlar inte om det innefattar en skyldighet för myndigheten att agera eller inte.

  2. Norstedts Juridiska Ordbok: (+) Pedagogiskt och tydligt hur begreppet översätts samt vad det betyder och på vilket sätt det används.

  3. Juridikens begrepp: (+) Har två olika översättningar samt en förkortning. (+) Pedagogiskt och tydligt vad uttrycket betyder och hur det används.

  4. Juridik - ord och begrepp:

  5. Juridiska ord och begrepp:

1. letter of intent = (avsiktsförklaring), förklaring vari någon säger sig ha en viss avsikt, exempelvis att ingå ett avtal el. att vid behov fullgöra en annans förpliktelse. Den som avger ett L. eftersträvar ofta en sådan utformning att L. å ena sidan är så förtroendeingivande sm möjligt men å andra sidan inte ålägger den förklarande någon förpliktelse.

2. letter of intent = är ett begrepp vilket alltmer används i avtalsrättsliga sammanhang och som kan översättas med avsiktsförklaringar. Dylika förklaringar brukar ofta utgöras steg på vägen till ett slutligt avtal. För det fall avtal inte kommer till stånd uppkommer frågan om eventuella rättsverkningar, företrädesvis i form av skadestånd, kan drabba den part som avgett någon typ av avsiktsförklaring. Något säkert svar kan inte ges enligt svensk rätt och praxis på området är fortfarande ytterst mager.

3. letter of intent = En förklaring av någon att någon har viss avsikt. Förklaringen är ämnad att inge förtroende angående ett förhållande utan att samtidigt vara förpliktande för förklaringsgivaren. Emellertid har dylika förklaringar blivit allt vanligare och ofta kommit att betraktas som ett förberedande avtalsskede, dvs. innan slutligt avtal ingås. Det har därför diskuterats om inte förklaringen kan få vissa rättsverkningar om avtal uteblir. Rättsläget är ännu så länge oklart.

4. letter of intent = Inför större affärer mellan näringsidkare upprättas ibland ett dokument där en eller flera av parterna gör en avsiktsförklaring att ingå avtal.

5. letter of intent = avsiktsförklaring, ett dokument där parter som förhandlar bekräftar sin avsikt att vid ett senare tillfälle sluta ett avtal med varandra.

Kommentar:

  1. Juridikens termer: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det typiskt används. (-) Förmedlar inte en bild om hur rättsläget ser ut på det avtalsrättsliga området.

  2. Norstedts Juridiska Ordbok: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det används i sin juridiska kontext. (+) Pedagogiskt uttryckt (+) Förmedlar en bild av rättsläget.

  3. Juridikens begrepp: (+) Förklarar vad begreppet betyder och hur det används i sin juridiska kontext. (+) Förmedlar en bild av rättsläget.

  4. Juridik - ord och begrepp: (+) Förklarar en typisk kontext begreppet används i (-) Förmedlar inte en bild av rättsläget. (-) Förklara inte de typiska rättsverkningarna som är associerade med ett sådant avtal.

  5. Juridiska ord och begrepp:

Analys, diskussion och slutsats:

Undersökningen visar tydligt att den som vill förstå ett juridiskt begrepp på djupet har goda skäl att konsultera flera ordböcker. Ingen enskild bok uppfyller nämligen samtliga kriterier för korrekthet, tydlighet och fullständighet – kriterier som bör kunna ställas på en ordbok över juridiska termer. Därtill varierar kvaliteten inom varje bok från begrepp till begrepp. Det som därmed återstår är en relativ helhetsbedömning av vilken av böckerna som är mest ändamålsenlig för juriststudenter.

Ett exempel som tydligt illustrerar detta är att Norstedts Juridiska Ordbok varken lyckades – eller ens försökte – förklara innebörden av begreppet “uppsåt”. Detta får anses vara ett minimikrav på en juridisk ordbok, särskilt när det rör sig om ett så gammalt, centralt och frekvent använt juridiskt uttryck inom straffrätten. Av det skälet kan jag inte rekommendera boken, även om den i vissa fall – såsom vid förklaringen av begreppet “letter of intent” – överträffade de övriga ordböckerna. Detta belyser den övergripande utmaningen i analysen: ingen av ordböckerna är ensamt uttömmande exemplarisk i sina förklaringar.

Ser man till antalet uppslagsord innehåller Juridikens termer överlägset flest – cirka 5 800, att jämföra med 3 500, 1 900 respektive 1 000 i de övriga böckerna. Eftersom Juridikens termer dessutom inte uppvisade några större brister i innehållet, är det den bok jag kan rekommendera.*

OBS! Vill jag poängtera att du som student skulle ha nytta av att äga åtminstone en av dessa ordböcker snarare än ingen alls. Det är därför min rekommendation att inflörliva en sådan. Även om denna undersökning endast resulterat i en specifik bok, utesluter det inte att även de övriga böckerna också fungerar som ett hjälpmedel i studierna.

[*] Denna undersökning har dock inte tagit hänsyn till kostnaden för de ovan nämnda böckerna.

Anekdot: Jag blev uppringd av studievägledaren idag innan lunchen, som bara ville kontrollera att jag inte hade missat att ansöka om någon kurs till våren.

Jag blev mycket imponerad av den omsorg som studievägledaren visade. Han ville bara försäkra sig om att jag inte hade missat någon kurs i min ansökan. Det är verkligen att gå den extra milen för sina studenter och ett praktexempel på hur den juridiska institutionen – och särskilt studievägledaren på Umeås juridiska institution, S. Lidberg – gör ett utmärkt jobb. Det är inte svårt att förstå varför han blev nominerad till Umeå studentkårs studievägledarpris så sent som förra året.

Kuriosa: Missade en föreläsning igår - tar igen idag med chatGPT

Av ren klantighet hade jag totalt missat att jag hade en schemalagd föreläsning igår på den juridiska fördjupningskursen “Rättsstaten, konstitutionalism och grundläggande principer” (15 hp). Normalt sett missar jag inte föreläsningar, men så blev det den här gången. Kursen ges på engelska. Jag tog igen stora delar av föreläsningen genom att läsa PowerPoint-presentationen och, utifrån det material som fanns där, ställa frågor till ChatGPT. AI-verktyg som ChatGPT kan dock vara problematiska vid juridiska studier, särskilt när det gäller svensk rätt. I nuläget är det knappast lämpligt att använda sådana verktyg för att exempelvis utreda vad som gäller rättsligt i en svensk kontext. Använder man AI i juridikstudier bör man alltid vara mycket noga med att dubbelkolla källor och hänvisningar. För er som läser detta fem till tio år in i framtiden har situationen förändrats – då finns det nog AI-verktyg som är särskilt tränade för att hantera alla möjliga föreläsningsmaterial. Men tills dess fungerar denna typ av AI främst som ett komplement – särskilt som ett pedagogiskt verktyg. PowerPoint-presentationen i sig var ganska svår att extrahera kunskap ur, men tillsammans med AI-stöd gick det att ändå få ett ganska gott grepp om innehållet.

Exempel på hur jag använde verktyget (se bilder nedan):

 
 
 

Idag fick jag min respondent till att börja gråta

Jag vet inte hur jag ska börja med detta blogginlägget. Det känns för jävligt. Hade jag kunnat få det ogjort så hade jag fått det ogjort och jag känner mig väldigt dum nu efteråt.

Det var under uppsatsseminariet i kursen rättshistoria (20 hp) som allting hände. Vi hade nu i slutet av kursen samlats i en uppsatsgrupp med 8 stycken personer (inklusive mig själv) för att opponera och respondera samt kommentera på varandras uppsatser. Dessa uppsatserna hade instruktionerna om ett valfritt ämne i rättshistoria på max 5500 ord där man i uppsatsen även skulle analysera en rättsutveckling utifrån en valfri teori. Varje opponent hade 15 minuter till sitt förfogande att framföra sin opponering till respondenten där det sedan fanns ytterligare 15 minuter för övriga deltagare där de kunde fritt få ställa frågor till respondenten eller kommentera på uppsatsen. 

Jag ska säga att jag hade mått lite dåligt igår kväll under förberedelsen till denna opponeringen för jag visste ju vilka kritiska brister jag hade upptäckt i efterforskningen av uppsatsen. Detta var nog en signal jag nu i efter hand skulle ha lyssnat mer på. Nu i efter hand så skulle jag nog helt enkelt låtit bli att lägga fram de synpunkterna eller ha verkligen tänkt igenom på hur jag skulle ha framfört det på mycket bättre sätt.

Jag visste med mig också och hade även fått rådet av två tidigare kursare på programmet under efterforskningen av denna uppsatsen om jag ens skulle framföra det så skulle det vara på ett nyfiket, undrande och ödmjukt sätt. Men inte nog med det, jag hade även det bättre vetandet med mig om vad man bör försöka tänka på och sträva efter när man opponerar på någons arbete eftersom jag dessförinnan hade läst Lan Jeidös guide i ämnet. Detta var inte första gången jag opponerat men det var den första gången jag stött på ett sådant här problem och ett personligt dilemma.

Det som jag ville ta upp med respondenten var bl.a. att gå igenom fyra källor i fotnoterna som var helt fel. Det som stod i hennes brödtext hade inget stöd av de källorna hon refererat till fotnoterna. Mitt subjektiva resonemang om hur jag rättfärdigade om att ta upp det var ungefär följande tankegångar: Hur kan denna uppsatskrivaren inne på sin sjätte termin på programmet göra sådana huvudfel i sin uppsats? Min erfarenhet pekade också på att examinatorer inte går in och dubbelkollar källor om de inte får en anledning att misstänka något. Detta först och främst eftersom det inte fanns någonting i denna uppsatsen som skulle ge en indikation på att man behövde göra ett stickprov. [bifogar bild exempel nedan]. Detta också eftersom människor generellt sätt och tyvärr (tråkigt att säga det) även lärare tenderar till att vara lata och inte minst jobbar med en tidsbrist. Min slutsats blev helt enkelt då. Om inte examinatorn kommer göra stickprov på denna uppsatsen. Vem ska då kunna tala om för opponenten om att det finns någonting viktigt att lära sig här? Syftet var att göra ett starkt intryck som skulle mana till ett uppvaknande men verkligen inte till att få respondenten till att må dåligt ett börja gråta. Jag kände mig manad till att ta den rollen utifrån ovanstående tankegångar. Att peka på att det finns en grundläggande uppgift att kolla så att källorna man använder är korrekta och förhoppningsvis inspirera till att lägga till en rutin när man skriver ner eller dubbelkollar sina fotnoter.

Hela spektaklet från min sida under framförandet blev ett fullständigt fiasko. Jag tänker inte gå in på detaljer men jag var verkligen dum i huvudet. Examinatorn (G. Granström) avbröt mig och sade: “nu blev det lite dålig stämning här”. Varpå jag svarade “Ja”. Jag fick panik och skiftade fokus, tonläge och växelläge - jag kände att jag helt plötsligt var tvungen att nämna någonting positivt med uppsatsen och började prata om att det bästa med uppsatsen var att hon hade en väldigt bra skriven teori i uppsatsen. Som ni kunde gissa var det där inte särskilt lyckat då det fungerar inte att bara växla sådär mentalt sätt. Tror det märktes bland deltagarna. Åtminstone av examinatorn för trots att jag hade mycket mer tid kvar på att framföra min opponering så frågade examinatorn mig: “Har du någonting mer att tillägga?". Varpå jag svarade: “Nä” då jag kände på mig att det inte var lönt att fortsätta. Vad jag än skulle säga så skulle respondenten så skulle ju respondenten sitta där och må skit. Det skulle bara kännas dumt att pladdra på och jag var inte helt säker på att respondenten skulle vara särskilt mottaglig något mer. Jag vet inte om respondenten tappade förtroendet för mig - åtminstone tappade jag förtroendet till mig själv att fortsätta. En sak var säker och det var att jag ändå misslyckas att kommunicera dugligt.

Examinatorn valde efter mitt svar på frågan att bryta opponeringen och ta en 15 minuters paus. Även på så vis att de andra inte fick tillfälle att enskilt ställa frågor till opponenten. Detta var nog ett klokt beslut. Respondenten gick sedan ut ur salen och när jag väl kom ut ur salen så hörde jag respondenten säga under gråt till examinatorn om att hon uttryckte att det var pinsamt [för henne]. När seminariet sedan återupptogs så förblev jag tyst resten av seminariet. Kände inte för att yttra mig något mer vilket kändes som den enda kloka idén jag hade.

Efter seminariet manade mitt samvete mig att ta en riktig funderare och evaluera om vissa aspekter av mitt liv. Jag behövde rannsaka mig själv och vad fan jag sysslade med. Det där gick ju inte bra. Jag begav mig hemåt till Nydala och tog sedan en promenad runt hela Nydalasjön. Jag behövde få bättre mekanismer i mitt omdöme till när, hur och varför jag bör välja att tillföra kritik till någon på ens hantverk. I detta fanns det en slags tokig tankegång om att jag skulle gå hårt framåt. Det var liksom där min tankegång om att en effektiv kommunikation skulle uppstå. Jag hade i heller inte framfört det på ett balanserat eller lämpligt sätt. Någonstans inne i mig hade liksom krigarsjälen kickat igång om att jag var tvungen att göra det omöjligt för respondenten att glömma denna kritik. Hemskt upplevelse för mig och respondenten och jag borde ha vetat bättre vid det här laget.

Exemplifiering:

Uppdatering 2024-09-13: Återkopplingen från examinatorn om opponeringstillfället:

“…En annan sak som du bör tänka på är hur du förbereder och genomför en opposition. Även om du hittar inkonsekvent källhantering i den uppsats du opponerar på så är det inte konstruktivt att ägna hela opponeringen åt att presentera bevis för det. Det snygga sättet att göra det på är att kort konstatera att du hittat saker som inte stämmer, kanske ge ett exempel, och sedan gå vidare och diskutera andra aspekter av uppsatsen. Det blir väldigt svårt att bedöma din förmåga till opposition annars.”

Jag instämmer helt och hållet i examinatorns bedömning.

Med det sagt är det kanske tur att jag inte heller behövde opponera på den uppsats som exemplen nedan är hämtade från:

Om nu syftet var det ovannämnda. Varför har uppsatskrivaren då skrivit ett avsnitt om Gustav Radbruch liv (notera källan, se nedan):

Ett exempel från samma uppsats (se bild nedan). Vad tjänar det för syfte att ha med det hela tyska citatet överhuvudtaget? Speciellt också när uppsatsförfattaren beskriver vad citatet innehåller i stycket under.

Ovanstående exempel var ett axplock ur en uppsats som skrevs under ett dryckeslag av energidryck. Man kunde verkligen läsa av skrivarens sinnestillstånd i texten. Det var solklart att uppsatsskrivaren hade lidit av prokrastinering. Och min gissning var att den förmodligen hade skrivits en väldigt kort tid innan inlämningen (fick sedermera detta bekräftat av uppsatsskrivaren att han hade skrivit lejonparten av uppsatsen 22 timmar i ett maraton innan deadlinen).

[Uppdatering 15 September 2024]: Betygsresultatet från ovanstående (energi-drycks) uppsats.

Slutsats:

  1. Uttryck dig mer ödmjukt. Se efter retorikens regler för hur man framför konstruktiv kritik på ett välavvägt, hyfsat och lämpligt sätt. Se människan! Glöm ej det viktigaste av allt - medkänsla.

  2. Ribban på uppsatser som blir godkända på kurser under detta programmet har jag konstaterat är ganska så låg.

Juridiksommaren 2024

Advokatsamfundets rättegångsspel – Almedalsveckan 2024

Roller:

  • Åklagare: Anna Svedin (Vice chefsåklagare på södra åklagarkammaren och före detta advokat).

  • Ordförande: Mikael Swahn (Hovrättsråd i Svea Hovrätt).

  • Nämndeman: Marie Jungstedt (Författare).

  • Nämndeman: Johan Theorin (Författare).

  • Nämndeman: Johan Eriksson (Försvaradvokat).

Snack efteråt i advokatsamfundspodden (ovan) om hur det var att spela nämndeman:

(25:18) Johan Eriksson: “Men jag skulle vilja säga en annan grej som jag tycker är kul. Jag har ju… jag har ju mycket rättegångsspel för jag tränar folk i förhörsteknik och så... det var väldigt intressant för att jag kommer ha nytta av det här, för jag tänker att de har satt där och skulle försöka hänga med trots att jag ändå då är “fuskigt insatt” och förstår rättsintyg eller vad det nu är… bevisning eller först då vet jag ju nästan vad alla ska säga innan de har sagt det för att alla rättegångar låter ungefär så här. Så är det svårt att hänga med. Alltså att han hinna anteckna, göra någonting, man vill ju gärna göra någon slags bedömning om vad man tycker är viktigt att anteckna och inte…

Maria Edwall Insulander: “…Då är det ännu svårare för nämndemän som inte har gjort det förut…”

Johan Eriksson: “...men jag tänker att och då tänker jag. Det är inte så konstigt att det händer att man läser någon dom och tänker varför, varför tänkte de inte på det här som jag tyckte var så viktigt?… Det ställer liksom krav på en verkligen och det var nyttigt…”


Om huruvida vi bör behålla nämndemannasystemet eller ej:

(35:05) Mia Edwall Insulander: “Jag vet inte ni som spelade nämndemän här: Johan och Marie. Om ni har någon uppfattning om nämndemanna systemet, om det är bra med nämndemännen i svenska domstolarna? Har ni någon uppfattning om det?”

Johan Theorin: “Ja vi jag tänkte ju på nu tänker jag att när jag ser tillbaks att det var ju väldigt känslosamt. Alltså det här frun Klara hon… Hon var en duktig skådespelerska […] ja och är det ofta så kan man ju fundera då, då kan man ju påverkas som nämndeman, som bara hamnar i det här och liksom stämningen tätnade är ju salen verkligen. Jag kan ha blivit påverkad av det.”

Mia Edwall Insulander: “Ja. För, jag tänker som om man inte är utbildad jurist så har man kanske inte samma metoder och analytiska verktyg att fundera på bevisvärdering och så […] Vad tänker du Maria, har du några tankar om det är bra eller dåligt att ha nämndemän i vid… brottmål?”

Maria Jungstedt: “[…] Jag kan ju tycka bara att, att det är lite “risky business” med nämndemän, alltså visst är det bra att allmänheten kommer in på något sätt, men ändå nämndemän kan bli mer påverkade tror jag också av känslor och sen att nämndemännen heller inte kan se saken […] Jag tycker att det är svårt. Jag tycker att visst är det bra på sätt och vis, men det finns också risk med nämndemän faktiskt.”

(37:02) Mia Edwall Insulander: “Annika tycker du att vi ska ha nämndemän?”

Annika: “Jag tycker inte att det är en helt enkel fråga faktiskt. Jag kan förstå funktionen med nämndemän, men jag kan också se, jag tror alla har dåliga erfarenheter i många fall av nämndemän […] man kan uppfatta när man sitter på … eh… som företräder en part i ett mål, att nämndemännen… att man blir osäker på om de hänger med eller om dem är intresserade, så att det. […] Jag har just nu inget jättebra alternativ till det, men jag är inte heller helt nöjd…”

(37:48) Mia Edwall Insulander: “Vad säger Anna?”

Annika: “[…] Jag brukar bli ganska klinisk och det låter väldigt känslokallt, men det är så jag måste tänka bort målsägande ur ekvationen för att inte påverkas. Och den förmågan har jag eftersom jag har jobbat med det här så länge, men det är ju väldigt svårt att göra det och kastas man in i det här så då ska man nog bara nästan övermänsklig. Att kunna tänka bort det här mänskliga lidandet som man då ser, men som egentligen inte ska påverka så och det. Det kräver nog en viss form av träning.”

Mia Edwall Insulander: “Men vad säger Johan nämndemän eller inte nämndemän i domstolarna?

Johan Eriksson: “Jag vill i alla fall inte ha ett system där en ensam domare avgör mål i […] för jag tror vad man än tycker om nämndemän så ska man ju veta att det är inte så att vi jurister… förvandlas till något supermänniskor så äre ju inte. […] Det finns mål där nämndemännen kanske inte har någon nytta alls om man nu ska avgöra rätt svåra juridiska frågor så tror jag inte kanske man kan ha så mycket igen medans där det kommer till rena bevisfrågor så kan jag gott tänka mig sunt förnuft hur man ska agera i […] uppsåtsituationer, alltså något sånt där som är liksom mänskliga så att… så att jag kan inte säga att jag är att jag inte är emot nämndemän. Sedan tror jag också vi jurister kan behöva lite vanliga människor omkring oss för att vi har lätt… därför att vi får ibland en uppfattning om att vi är bättre än andra och värdera saker än att vi har lättare att bortse från saker så är det naturligtvis inte. Vi bara har metoder för det.”

Kuriosa: Udda eller bisarra händelser under sammanträden i juridik kontext [Uppdateras kontinuerligt]

Kallade rådman för ”lilla rövhålet” – nu döms kvinnan - P4 Kristianstad | Sveriges Radio (2025)

Mål B 2474-25, Kristianstad tingsrätt: “X har inför förhandlingen skriftligt meddelat att hon vill utnyttja sin rätt att varken uttala sig eller lyssna. Hon har under förhandlingen suttit med hörselkåpor och inte svarat på tilltal eller frågor. Hon har inte heller velat besvara den skriftliga fråga hon ställdes om hon ville avge sin inställning. Tingsrätten har därför utgått från att hon varken erkänner eller förnekar brott.”

Min kommentar: Fy fan vad jag hade gett pengar för att ha fått sitta och titta på den huvudförhandlingen! Det komiska med att närvara vid en huvudförhandling med höreslkåpor. Ljudinspelningen av förhöret finns här, men får tyvärr inte inspelninge lämnas ut i videoformat pga sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) (då endast om man tar del av inspelningen i domstolens lokaler).

Källa: Johanna Zachhau, 2025-11-25, Sveriges radio, https://www.sverigesradio.se/artikel/kallade-radman-for-lilla-rovhalet-nu-doms-kvinnan,

 

Domare (Andrew Siegel) har på sig VR-headset i rättssalen (2025). Möjligtvis en av de första tillfällena då VR som bevismaterial har använts i en huvudförhandling.

En man (Corey Harris) deltog i ett sammanträde i domstolen via Zoom från förarsätet trots att åtalet mot honom handlade om ett indraget körkort för att han hade tidigare kört utan ett körkort (2024).

Den tilltalade, Deobra Delone Redden, attackerade domare, Mary Kay Holthu, under meddelande av dom (2024).

Den tilltalade, Darell Brooks, stirrade argsint på domaren under huvudförhandlingen, vilket fick henne att känna sig nödgad att ta en paus (2023).

Den tilltalade, Christopher Rudd, var handbojad och sprang ut ifrån rättssalen (2022).

Advokaten (Rodd Ponton) råkade aktivera ett kattungefilter i under ett digitalt sammanträde i domstol (2021).

Förhör med den tilltalade advokaten Robert Abrams (People v. Robert E. Abrams April 30, 2020)

Kommentarerna på youtube är guld när man läser dem:

  • @danielmiller2886 för 2 år sedan “Watching lawyers argue is like watching ten year olds fight a fierce Pokemon card battle, pulling out every rule and technicality they can think of. Its hilarious.”

För övrigt blir man inte förvånad när man även läst PEOPLE v. ABRAMS 37950 (2020) vad det är för en typ av jurist

Advokaten Robert E. Abrams (ovan) representerade ett par makar i en civilrättslig konsumenttjänstlik tvist rörande påstådda felaktigheter i ett byggprojekt som gällde en karport i Colorado. Klienterna ville ha tillbaka pengar för ett felaktig eller bristfälligt utfört jobb. och anlitade Abrams som rättsligt ombud. Under processens gång började Abrams uppfatta att ordföranden agerade fientligt och orättvist mot honom. Efter en särskilt frustrerande dag i domstolen enligt Abrams skickade han ett e-postmeddelande till sina klienter där han beskrev domaren som: “The judge is a gay, fat, fag.” Klienterna blev bestörta över uttalandet och skickade ett klagomål till Colorado Office of Attorney Regulation Counsel (OARC). Domstolen ansåg att uttalandet utgjorde ett yrkesetiskt övertramp och stred mot Colorado Rule of Professional Conduct 8.4(g), som lyder: “It is professional misconduct for a lawyer to engage in conduct that exhibits or is intended to appeal to or engender bias against a person on account of that person’s race, gender, religion, national origin, ethnicity, disability, age, sexual orientation, or socioeconomic status.”

I stället för att hantera klienternas klagomål professionellt valde Abrams även att fakturera dem för den tid han lade ned på att bemöta klagomålet till tillsynsmyndigheten. Detta bedömdes som ett klart brott mot de advokatetiska reglerna. Hearing Board konstaterade: “Respondent charged the clients for time spent responding to the clients’ complaints to the Office of Attorney Regulation Counsel. Such fees are unreasonable and violate Colo. RPC 1.5(a).”

Han ålades en avstängning på ett år och en dag, vilken inte trädde i kraft utan var villkorad av att han fullgjorde två års övervakad prövotid utan ytterligare regelöverträdelser. Förutsatt att han inte skulle göra fler överträdelser skulle han alltså inte förlora sin advokattitel.

People v. Robert E. Abrams. 23PDJ063 (consolidated with 24PDJ041). November 14, 2024.

Bakgrunden är att Abrams i oktober 2022 väckte talan mot en tidigare klient för obetalt arvode. Enligt disciplinbeslutet uppstod därefter en konfrontation när Abrams och klienten av en slump möttes på en restaurang i Denver. Vid detta tillfälle ska Abrams ha höjt rösten, använt grovt och aggressivt språk och bland annat insinuerat att han avsåg att genom rättsliga åtgärder “take the client’s house”. Efter incidenten publicerade Abrams även nedsättande och offentliga kommentarer på sin facebook profil om sin tidigare klient, där han bland annat beskrev honom som “a liar and a crybaby” samt angav klientens namn och yrke. Som disciplinär påföljd beslutades att Abrams skulle avstängas från advokatverksamhet i 18 månader. De första sex månaderna skulle avtjänas omedelbart, medan de återstående tolv månaderna hölls uppskjutna under förutsättning att han fullgjorde en tvåårig prövotid förenad med särskilda villkor.

 

State of Georgia vs. Denver Fenton Allen (2016): Följande är en animation som har gjorts på en riktig transkription (klicka länken för att läsa transkriptionen) från ett sammanträde i domstolen (i delstaten Georgia).

Ordföranden (John C .Murph) slogs med advokaten (Andrew Weinstock) under en pågående huvudförhandling (2014). Domaren blev sedermera avskedad.

En NYT dramatisering av ett verkligt vittnesförhör under ed mellan den advokaten David L. Marburger och vittnet Lawrence Patterson, baserad på en ord-för-ord-transkribering från rättsfallet STATE ex rel. DATA TRACE INFORMATION SERVICES, LLC, et al., v. RECORDER OF CUYAHOGA COUNTY, OHIO (2010).

Domaren (Donald Thompson) använde en penispump under rättegångar där han även vid tillfällen visade sitt kön för juryn (2004). Han fick sedermera fyra års fängelse.

Att jaga ett förhandsavgörande

Följande blogginlägg kan ge en kort inblick hur vägen till ett förhandsavgörande kan se ut. Syftet är att ge en kort överblick om hur en juridisk förändring kan te sig i en djungel av händelser som kan leda till normprövning. Historien som kommer fram är en kompott av artiklar från media och rättsliga beslut:

Umeå tingsrätt var den första domstolen i Sverige som nekade utlämningen av allmänna handlingar till ett företag vars affärskoncept är att publicera sådana handlingar som en databastjänst för bakgrundskontroller:

Sedan hovrättens beslut skedde det en kedjereaktion där t.ex. två tingsrätter och en hovrätt även låtit bli att göra utlämningar till bolag som ämnar på ett eller annat sätt att publicera domar eller förundersökningsprotokoll i sina databastjänster.

En prövning kom upp i Attunda tingsrätt 2024. En man dömdes den 17 januari 2011 för brott och domen för det aktuella brottsmålsavgörandet fanns tillgängligt på Lexbase. Brottmålsavgörandet har gallrats från det offentliga belastningsregistret och nu ville mannen att Lexbase skulle ta bort honom från deras databas. Lexbase nekade honom borrtagandet och detta ledde till en stämning som utmynnade i att domstolen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. (Finns en hel flashbacktråd där man kan följa mannens stämning)

Intervju med lagmannen Mikael Forsgren om varför gav avslag till företaget bakgrundskontrollen.se begäran om att få ut 900 brottmålsdomar (citat från podden ”rättsfallet inifrån” (2024-02-13)

  • Mikael Forsgren (lagman): “Mitt resonemang i detta beslutet är ganska enkelt helt enkelt egentligen. Och det är att GDPR är en dataskyddsreglering… om man kan anta att den som… ehrm.. begär ut handlingar eller uppgifter inte kommer att röja p.g.a. sekretess […] kan inte riktigt hitta något stöd för att det skulle va… finnas ett allmänt frikort från GDPR. Så svaret är att jag… kan inte hitta ett stöd för att det finns ett frikort.”

  • Reporter: “Men det har ju hittills betraktas som ett frikort så att säga bland många aktörer. Även av myndigheter att har man ett utgivningsbevis, då.. då kan man inte eh... eh.. vare sig neka själva utlämningen eller eh, publiceringen i deras databaser.”

  • Mikael Forsgren: “Nä å jag har inte, jag kan inte förstå vart det kommer ifrån. Jag har verkligen försökt… förstå det. Jag kan inte se att, det finns inget stöd i hur lagtexten är utformad i alla fall. Däremot finns det vissa regler som… som säger att om det uppstår konflikt mellan olika regelverk då kan den svenska, den svenska lagen om tryckfrihetsförordningen eh, ha företräde. Men det, av det följer inte något allmänt frikort av vad jag kan se.”

  • Reporter: “Umeå tingsrätt är ju då den första domstolen i Sverige som nekar utlämningen av brottmålsdomar på det här sättet. Men lagstiftningen har inte förändras. Varför har ni väntat till nu?”

  • Mikael Forsgren: “Jaa, å det är en fråga som jag själv.. har… funderat på också. Jag som sagt eh… jag är domare i allmän domstol och håller huvudsakligen på med helt andra frågor än offentlighet och sekretess. Ehrm… och jag fick den här förfrågan på mitt bord och började borra ner mig i den och landade i den här tolkningen av rättskällorna som ett beslut utmynnade i. Ehrm… Jag har … ehh… har väl helt enkelt inte haft en övernämnd på och det tror jag gäller ganska många. Man måste se, se den här problematiken för att kunna göra någonting åt det eller fatta det här beslutet. Det är i mångt och mycket masshantering det här. Och en massa ting som har ökat över tid… ehrm.. och med volym följer ju också att man ställer frågor om vad kan det här få för konsekvenser för människor å, och… GDPR syftar ytterst till att eh, skydda mänskliga rättigheter och den personliga integriteten. Det har ju även kommit en dom från EU-domstolen från ett par år sedan mot Lettland ehrm som kanske inte fått tillräckligt uppmärksamhet vad den egentligen innebär. Så svaret är att jag fick förfrågan nu och har inte själv sett de här problemen tidigare.”

  • Reporter: Men just brottmålsdomar. Vad är det så att säga som är känsligt i dem?”

  • Mikael Forsgren: “Det finns jättemycket känsliga uppgifter. Dels att dömas för brott eh är ju en känslig uppgift, särskilt över tid om man gjort sig skyldig till brott. Och om den väldigt långt senare är tillgängliga för framtida arbetsgivare eller familj eller så, så kan det vara väldigt integritetsmässigt. även brottsoffer förekommer, och det förekommer uppgifter om hälsa [ohörbart] å väldigt ofta missbruk […] så domarna är fulla av uppgifter som är, är känsliga.”

  • Reporter: “Man kanske vill reglera hur uppgifterna sprids och hur de publiceras i olika databaser. Men i det här fallet så handlar det om att överhuvudtaget inte lämna ut uppgifterna. Kan man inte göra det i första steget och sedan reglera nästa steg, själva publiceringen i ett senare skede?"

  • Mikael Forsgren: “När jag har funderat på det här nu under de senaste veckorna så kan jag tycka möjligen det är en liten sammanblandning utav saker för att yttrandefrihetsgrundlagen gäller ju framförallt just offentliggörandet av uppgifter å meddelarfrihet [ohörbart]. men innehåller ju inte nån uppgift… inga regler alls om utlämnande av  allmänna handlingar ehh… så att… vår skyldighet, vi, domstolen är också skyldiga att följa GDPR. Och en utlämning av handlingar är också en behandling av personuppgifter ehrm. Så att vi får ju inte lämna ut uppgifter om vi tror att de kommer hamna i strid med GDPR. Och GDPR ger inte något generellt undantag för att… bara för man har ett utgivningsbevis. Däremot finns det ju regler om generella undantag som vissa artiklar, ganska många artiklar om det är journalistisk verksamhet ehrm. Men det följer direkt av GDPR. Men begreppet utgivningsbevis följer inte av GDPR som är ett inhemskt svenskt påfund.”

Jag kommer följa utvecklingen av detta förhandsavgörandet och uppdatera blogginlägget om ca 2 år när förhandsavgörandet kommer in.

Tvister som aldrig borde ha gått till huvudförhandling

Ända sedan jag började på juristprogrammet har jag undrat hur juridisk rådgivning ser ut i mål där det juridiska utfallet förefaller så självklart att målet aldrig borde ha nått hela vägen till huvudförhandling.

Jag kan inte låta bli att tänka på vissa huvudförhandlingar som jag har närvarat vid eller läst om, där jag börjat ifrågasätta de juridiska ombudens rådgivning eller den tvistande partens ego. I sådana fall undrar jag om klienten har fått bristfällig information eller rentav vilseletts av sitt ombud – eller om klienten helt enkelt agerar av ren egoism. Ibland kanske det blir blandning av alla tre. Här är min lista på underrättsavgöranden som aldrig borde ha gått till huvudförhandling:

Nordnet ./. Vinge (Stockholms tingsrätt T 3470-23)

Detta fall är ett skolboksexempel på en tvist som, enligt min mening, aldrig borde ha prövats av tingsrätten. Jag kan bara spekulera i varför det ändå gick vidare dit. Domskälet speglar de kunskaper som alla juriststudenter i Umeå förvärvar under T1 (avtalsrätt) och T3 (associationsrätt). Utfallet blev en solklar förlust för käranden, som förlorade 1,5 miljoner kronor.

Referat (finns även här)

Företaget Nordnet AB anlitade advokatbyrån Vinge som rådgivare i samband med ett beslut från Finansinspektionen. Beslutet skulle överklagas till kammarrätten, men Vinge missade överklagandefristen. Nordnet valde då att stämma Vinge i allmän domstol för vårdslös rådgivning och yrkade på ett skadestånd om 80 miljoner kronor. Som invändning har Vinge framhållit att det finns en skiljeklausul mellan parterna och att tingsrätten därmed saknar behörighet att pröva tvisten, vilket framgår av Vinges allmänna villkor.

Nordnet hävdar att det inte fanns något giltigt skiljeavtal mellan dem och Vinge. Vinge har som bevisning hänvisat till sina allmänna villkor, som innehåller en skiljeklausul. Dessa villkor har skickats via e-post och fakturor samt funnits tillgängliga på Vinges hemsida. Nordnet har även invänt att den representant som ingick avtalet med Vinge saknade behörighet att ingå ett skiljeavtal.

Tingsrättens bedömning:

“Sammantaget anser tingsrätten att kraven på vad som får anses ha varit skäliga åtgärder för att uppmärksamma Nordnet på att Vinge använder allmänna villkor i det här fallet bör sättas relativt lågt. De allmänna villkoren fanns vid avtalets ingående på Vinges hemsida. Tidigare samma dag som avtalet ingicks skickade Y ett mail till X. I mailsignaturen fanns information om bl.a. Y:s kontaktuppgifter. Det fanns även en hänvisning på engelska till Vinges allmänna villkor. Hänvisningen var delvis skriven med versaler och hade en klickbar länk till Vinges hemsida i en annan färg än den övriga texten.”

“Det är ostridigt att X på grund av sin ställning, som ansvarig för gruppen för regelefterlevnad på Nordnet, var behörig att ingå uppdragsavtalet för Nordnets räkning [...] Under alla förhållanden borde Nordnet dock ha insett risken för att Vinge uppfattade att X var behörig att ingå uppdragsavtalet på de villkor som anges i Vinges allmänna villkor, men har trots det inte klargjort om det fanns en begränsning i behörigheten. Vinge har därför i vart fall haft befogad tillit till att X var behörig att ingå skiljeavtalet för Nordnets räkning.”

Man född 1972 ./. Kvinna född 1986 (Uppsalas tingsrätt FT 6736-22)

OBS! Det bör nämnas att inget ombud var närvarande vid denna förhandling. I stället verkar parterna ha företrätt sig själva.

Referat (finns även här)

En man hade stämt en kvinna och yrkat, i första hand, att få tillbaka pengarna för ett lån som förfallit till betalning. I andra hand hade han yrkat att: "överföringen avsåg köp av tjänst och att Y inte uppfyllt sin del av avtalet. Överföringen på 10 000 kr avsåg förskott på betalning för tjänsten. Eftersom Y inte utförde tjänsten ska pengarna återgår till honom. Tjänsten var att Y skulle ”vara hans ikväll” och ”hotellnatt i Stockholm. […] I tredje hand har X gjort gällande att han har rätt att återfå beloppet till följd av förutsättningsläran och att Y bedragit honom på pengarna.”

Motparten bestred yrkande: “Y har som grund för sitt bestridande anfört att det inte varit ett lån utan köp av sexuell tjänst och därför, som tingsrätten förstår det, ett avtal som inte förtjänar rättsordningens skydd.”

“Av den skriftliga konversationen mellan Y och X den aktuella morgonen framgår att X skrivit ”Jag vill ha dig 10 är ok om du visar att du vill”. På det har Y svarat ”Swisha mig 10 papp Så är du min ikväll”

Tingsrättens bedömning

“Att köpa och att försöka köpa sex är en brottslig gärning. En person som väljer att begå en brottslig gärning ska inte kunna få hjälp av rättsordningen för att få tillbaka pengar han förlorat på grund av sin brottsliga gärning. Tingsrätten finner därför att avtalet mellan X och Y saknar rättsverkan. X talan ska därför ogillas i sin helhet.”

Länsförsäkringar Västerbotten ./. Delete Service AB (Umeå tingsrätt T 3073-22)

Bakgrund:

Länsförsäkringar är försäkringsgivare åt byggbolaget OF Bygg. År 2018 utförde OF Bygg en ombyggnad av Folkets Hus i Umeå och anlitade Delete AB som underentreprenör för bland annat betonghåltagning. Under arbetet uppstod en skada på en hiss i byggnaden. OF Bygg bekostade reparationen av hissen, och Länsförsäkringar har därefter ersatt bolaget för större delen av kostnaden genom försäkringen. Nu kräver Länsförsäkringar regressersättning från Delete AB, som anses ha vållat skadan.

Allmänt vad käranden har uppgett samt parternas inställningar.

Vid betongsågning används kylvatten för att kyla sågbladet, som blir hett på grund av friktionen. Sågningen frigör även betongdamm. Under arbetet med en betongsåg blandas kylvattnet med betongdammet och sprids på omgivande ytor. Därför ska betongsågare noggrant täcka det omkringliggande arbetsområdet med plast. Den 5 december 2018 upptäckte en hissmontör att betongvatten hade runnit ner i hisschaktet och förorenat hissens maskinella utrustning. Hissens ytor var belagda med stelnat betongdamm. Föroreningarna ledde till att hissen slutade fungera (se bilder nedan). Parterna är oense om huruvida Delete AB vållade skadan på hissen, omfattningen av skadan samt vilket belopp den uppgick till.

Ostridigt i målet:

  • Betongsågning torde ha ägt rum någon gång mellan kl. 20.00 den 4 december och kl. 04.00 den 5 december 2018. Hisschaktet var inte öppet på något annat ställe än vid hålet efter håltagningen. Betongvattnet kan därför inte ha kommit in i schaktet och runnit ner på hissen på något annat sätt.

Stridigt i målet:

  • LF hävdar att Delete AB var den enda entreprenör som utförde rivnings- och håltagnings- arbetet på den aktuella platsen och tidpunkten i byggnaden. Delete AB hävdar att det fanns emellertid andra entreprenörer som arbetade på samma ställe under samma tidsperiod

  • Den skadade hissen var nyinstallerad i september 2015 och var således cirka tre år gammal vid skadetillfället. Hissen hade fullgod funktion innan Delete AB utförde sitt arbete. Delete AB vitsordar inte att hissen var i fullgod kondition innan den aktuella skadan inträffade.

  • Delete AB hävdar inför arbetenas påbörjande genomförde Delete AB de åtgärder som var påkallade för att säkerställa att arbetena inte skulle skada angränsande byggnadsdelar. Detta skedde genom att ytor inom arbetsområdet plastades in samt genom att täcksidor monterades runt den del som skulle sågas.

  • Delete AB kan inte vitsorda att de ska hållas ansvarig gentemot OF Bygg för OF Byggs skadeståndsskyldighet mot sin beställare för skadorna på hissen.

Tingsrättens bedömning

“Genom förhören med X och Y har det framkommit att ingen annan entreprenör befann sig på samma ställe som Delete AB när betonghålsågningen genomfördes. Även Z har bekräftat att ingen annan entreprenör var på plats när de genomförde betonghålsågningen.”

“Har Delete underlåtit att skydda omgivande byggnadsdelar när de arbetade på platsen och därigenom agerat vårdslöst och orsakat skadan på hissen? Det har genom förhören med Z och Ö framkommit att avsikten inledningsvis var att betonghålsågningen av hissen och trappen skulle ske i ett svep men att det i stället gjordes i två etapper. Genom förhörsuppgifterna har tingsrätten vidare funnit det utrett att omgivningen visserligen plastades in inför sågningen av hissen, men att detta togs bort inför att sågningen av trappen skulle göras. Genom Z och Å:s uppgifter är det enligt tingsrätten utrett att någon inplastning av hissen inte var gjord när betonghålsågningen av trappschaktet genomfördes”.

“En vecka efter skadehändelsen, närmare bestämt den 12 december 2018, hölls ett byggmöte […] Vid mötet närvarade bland annat Å från OF Bygg och Ä för Delete. Av protokollet från byggnadsmötet framgår bland annat följande (se bild nedan):

“Även om de inblandade parterna varit oense om innebörden av denna skrivning tyder skrivningen enligt tingsrätten i vart fall på att parterna i någon mån i anslutning till skadehändelsen varit överens om att skadan på hiss 4 orsakats av Delete.”

“Är Delete ansvarig gentemot OF Bygg för OF Byggs skadeståndsskyldighet mot sin beställare för skadorna på hissen? Folkets hus har anlitat OF Bygg för att genomföra renoveringen av Folkets hus. OF Bygg har i sin tur anlitat Delete för betonghålsågningen av trappschaktet och hisschaktet. Som konstaterats ovan har Delete orsakat en skada på hiss 4. Av det sagda i förening med de mellan parterna tillämpliga föreskrifterna och ABT 06 följer att Delete är ansvarig gentemot OF Bygg för OF Byggs skadeståndsskyldighet mot sin beställare för skadorna på hissen.”

“Av försäkringens villkor framgår att något åldersavdrag inte ska göras av en hiss under de första 25 åren. Hissen var ny år 2015. Något åldersavdrag ska därför inte göras […] Delete ska därmed betala det yrkade beloppet till Länsförsäkringar.”

Juristbyrån Zakon AB ./. Hasseludden AB (Stockholm tingsrätt FT 3685-23)

Bakgrund

En juristbyrå hade bokat hotell och spa för sina anställda på Yasuragi. I tjänsten ingick tillgång till Yasuragis japanska bad. Redan första dagen avbröt byrån vistelsen och väckte sedermera talan vid Stockholms tingsrätt mot Yasuragi, med yrkande om att den köpta tjänsten skulle hävas på grund av väsentligt fel i tjänsten. Totalt yrkade juristbyrån ersättning om 15 417 kronor, varav 4 500 kronor avsåg återbetalning av köpet, 918 kronor för resekostnader för byråns två anställda och 9 900 kronor för tre timmars tidsspillan för de två anställda.

Vad som hänt

Juristbyråns anställda och andra gäster hade blivit tillsagda när de samtalade med varandra i det japanska badet, vilket upplevdes som påtagligt obehagligt och otrevligt. Eftersom ingen av de övriga närvarande personerna vid händelsen hade hörts, var det svårt att bedöma tillförlitligheten av uppgifterna, särskilt de mer subjektiva delarna om hur allvarligt personalens beteende upplevdes. Tingsrätten konstaterade att det var bevisat att de blivit tillsagda och att de upplevde detta som obehagligt, men att det inte kunde fastställas hur pass allvarliga tillsägelserna var. Båda parter hade åberopat bilder av Yasuragis skyltar för de tysta avdelningarna, och tingsrätten bedömde att det framgick tydligt att det skulle vara tyst. Detta framgick även av bokningsbekräftelsen som byrån fått från Yasuragi. Med beaktande av Yasuragis förhållningsregler, att dessa var tillgängliga för byråns anställda, och att det inte fastställts hur ingripande personalens tillsägelser var, bedömde tingsrätten att byrån inte hade bevisat att det förelåg ett sådant väsentligt fel i tjänsten att avtalet kunde hävas. Eftersom byrån inte hade rätt att häva avtalet, hade de heller inte rätt till skadestånd. Käromålet ogillades därför.

Filmer, serier och dokumentärer om juridik eller jurister [Uppdateras kontinuerligt]

I detta blogginlägg presenterar jag en lista med mina egna omdömen om filmer, serier och dokumentärer med juridiskt kontext eller som skildrar jurister eller juristrollen.

Kort om sevärdhet:

  • Alla serier och filmer som jag har betygsatt med 7 eller högre bedömer jag som sevärda. Det finns dock flera verk som har fått betyget 6 men som i vissa avseenden – exempelvis skådespeleri, scener som ändå håller mycket hög kvalitet eller som är väldigt underhållande. Det är därför lämpligt att använda denna lista i kombination med andra betygskällor online.

  • Alla listade dokumentärer är värda att se.

Filmer:

Dokumentärer:

Svenska:

Utländska:

Serier:

Om studenternas psykiska hälsa på juristprogrammet

Med det här inlägget tänker jag skriva om psykisk ohälsa på juristprogrammet samt skapa en hubb av föreläsningar. Psykisk ohälsa finns på alla program och även på juristprogrammet där det varierar i utbredning, typ, och grad.

Valmöjligheten av antalet fördjupningskurser på landets olika juristprogram skiljer sig markant

Allmänt

Vilka fördjupningskurser i juridik som erbjuds vid de olika läroverken som har juristprogrammet skiljer sig ganska markant mellan läroverken. Ett exempel på detta är antalet fördjupningskurser som erbjöds höstterminen 2024, där resultatet visar att valmöjligheten varierade mellan 34 kurser (Lund) och 9 kurser (Karlstad) under samma termin:

  • Lund: 34 st (varav 3 st är 7,5 hp kurser) Ex. Medicinsk rätt 15 hp, Bevisvärdering 15 hp, Företagsförvärv 15 hp

  • Stockholm: 23 st Ex. Rättspsykologi 15 hp, Legal English 15 hp, Comparative Law 15 hp.

  • Uppsala: 22 st (varav 7 st är på 30 hp) Ex. Aktiemarknadsrätt 30 hp, digital bankrätt 15 hp, Historical trials 15 hp, LAW & Law & Artificial intelligence 15 hp.

  • Umeå: 13 st Ex. Kriminologi och viktimologi för jurister 15 hp, Barnrätt 15 hp, Ekonomisk familjerätt 15 hp.

  • Göteborg: 15 st (varav 1 st är en på 30hp) Ex. International law in maritime context 15 hp, 

  • Karlstad: 9 st Ex. Företagsbeskattning 15 hp, Legal Tech, AI och Rules-as-Code 15 hp, Juridiskt socialt arbete 15 hp.

  • Örebro: Inga uppgifter.

Nyhetsartikel: "Färre fysiska föreläsningar för juriststudenter: 'Hotar rättssäkerheten'"

SVT har i en nyhetsartikel rapporterat om nedskärningar, bland annat på landets juristprogram, i syfte att göra ekonomiska besparingar på grund av inflationen. Var tredje föreläsning på juristprogrammet vid Stockholms universitet ställs in, och alla gästföreläsare förlorar sina uppdrag. De obligatoriska föreläsningarna ersätts istället med förinspelade videor och instuderingsuppgifter. Totalt förväntas universiteten i Sverige gå med ett underskott på 1 miljard kronor under 2024. Exempel på röster hörda i artikeln:

  • Linnea (student som läser T3, SU): “Det känns ju lite oroväckande då när man ska ut i arbetslivet sen och liksom inte fått all den kunskap som man liksom förväntats”.

  • Gustav Sjöberg (Prefekten på den juridiska institutionen, SU): "... men det e klart att eh, det är anmärkningsvärt att en linje som juristprogrammet som är… hör till de viktigare i samhället har så lite resurser att utbilda goda jurister som är viktigt för samhället.”

  • Generalsekreteraren för advokatsamfundet, Mia Edwall Insulander varnar för att det här i förlängningen hotar rättssäkerheten och kompetensen hos nyutexaminerade jurister.

Källa: Annie Sääf, “Färre fysiska föreläsningar för juriststudenter: 'Hotar rättssäkerheten'“, 2024-03-06, https://sverigesradio.se/artikel/farre-fysiska-forelasningar-for-juriststudenter-hotar-rattssakerheten

Kuriosa: Högsta domstolens verksamhetsberättelse 2023 är här!

Som ny juriststudent kan det verka som om Högsta domstolens verksamhet är höljd i dunkel. För att försöka avmystifiera denna instans brukar jag årligen läsa deras verksamhetsberättelse. Jag tror att det kan vara nyttigt att skapa sig en bild av vad Högsta domstolen är och hur den fungerar, och att denna domstol i grunden fungerar som vilken annan arbetsplats som helst.

Sammanfattning av verksamhetsberättelsen 2023:

  • En fastsäkerhetskontroll har nu installerats i domstolens entré.-*

  • Ett särskilt utrymme har nu gjorts för frihetsberövade, något som har saknats tidigare.

  • Högsta domstolen har drygt 90 stycken anställda och bara 70 av dem arbetar i deras lokaler på det bondeska palatset. Resterande 20 personer tjänstgör på distans från Lund och Göteborg.

  • Det är en handfull besökare som varje dag vänder sig till domstolen, t.ex. med frågor om målen eller med begäran om att få ut allmänna handlingar. Ibland vill någon part lämna in ytterligare material i ett pågående mål eller lämna synpunkter. Under ett verksamhets år tar HD emot ett relativt stort antal besöksgrupper. Mestadels besöksgrupper från juridiska fakulteter runt om i landet, anställda vid domstolar och andra statliga myndigheter. Utländska jurister som deltar i utbytesprogram är också ofta intresserade av att besöka HD.

  • HD tog emot 9000 mål under 2023 varav 114 stycken fick PT och 88 av målen blev prejudicerande.

  • Intervju med två justititeråd: “Vet man i förväg vilka mål som kan komma att bli uppmärksammade?”

    • Agneta: “Vissa måltyper som alltid kommer att dra till sig stor uppmärksamhet är sexualbrott och vissa grova våldsbrott. De målen berör många på ett allmänmänskligt plan. Sedan finns det mål som rör en specifik rättsfråga, men som får betydelse för många medborgare. Till exempel Girjasdomen (NJA 2020 s. 3) om en samebys rätt att upplåta jakt och fiske.”

    • Stefan: “Ett uppmärksammat mål sätter press på hela domstolen när allmänheten vill ta del av allmänna handlingar och media vill boka tid för intervjuer. I Girjasmålet var det också den första, och hittills den enda, gången som HD bestämde att det skulle hållas en presskonferens i samband med att domen meddelades. Eftersom intresset var stort för domen var det viktigt att direkt kunna sammanfatta och förklara utgången för media och allmänheten.”

  • Stefan: “Det är klart att jag är medveten om de konsekvenser som våra avgöranden får. De domar som HD meddelar läses med en finkalibrerad lupp och kan börja leva egna liv. Det här blir särskilt tydligt när det finns uppfattningar om att lagstiftningen brister på ett eller annat sätt. Då kan kritik riktas mot oss för vårt avgörande och det glöms bort att vårt jobb är att uttala vad som är gällande rätt. Men språket kan ibland vara ett trubbigt verktyg och det kan vara svårt att uttrycka sig på ett sätt som är både tillräckligt tydligt för de som ska tillämpa lagen, och tillräckligt tillgängligt för den breda allmänheten. Ibland kan konsekvenserna av ett avgörande börja visa sig först när det tillämpas av underinstanserna.”

Kuriosa: En ram till hur en vanlig dag med föreläsningar ser ut på juristprogrammet i Umeå

Detta blogginlägg är något jag själv hade hoppats få berättat för mig innan jag började studera på universitetet och var nyfiken på hur en typisk dag på juristprogrammet ser ut. Inlägget ger en ram för mina observationer om hur det vanligtvis ser ut för de juriststudenter som studerar på campus.

Kl 08:00-09:00: Anländer till campus

Man anländer till campus mellan 08-09 på morgonen för att gå på en föreläsning (beroende på ämnet eller schemat kan man även ha föreläsningar på eftermiddagen).* Att närvara vid en föreläsning på juristprogrammet skiljer sig inte så mycket från att närvara vid en föreläsning i [valfritt ämne] på gymnasiet eller grundskolan. Den enda skillnaden är att du nu sitter i en större sal, oftast ett auditorium, och föreläsningarna tenderar att vara längre.

[*] Beroende på kursupplägget och var i kursen man befinner sig enligt studieplanen kan det såklart vara så att man inte har många föreläsningar utan istället arbetar med ett seminarium, jobbar på en uppsats eller pluggar inför en tenta. Detta blogginlägg beskriver hur en typisk dag ser ut under den period av studieplanen då man har föreläsningar och seminarier under speciellt de första fem terminerna på Umeås juristprogram.

Om föreläsningarna

Den som är föreläsare på Umeås juristprogram är oftast en lektor, det vill säga en person med forskningsbakgrund i rättsvetenskap (juridik). Föreläsaren använder nästan alltid PowerPoint som verktyg (men ibland händer det att föreläsaren använder whiteboard). När det gäller föreläsningens innehåll brukar föreläsarna göra sina PowerPoint-presentationer tillgängliga på den gemensamma digitala plattformen (Canvas) för kursen en dag innan föreläsningen. Ibland släpps de dock några minuter innan föreläsningen, eller till och med efter föreläsningen. Tyvärr finns det ingen policy på Umeå universitet just nu om att de måste släppa PowerPoint-presentationen innan föreläsningen. Förhoppningsvis kommer detta att ändras i framtiden.

Kvaliteten på föreläsningarna kan variera, men de är generellt sett enligt mig av god pedagogisk kvalitet. Det är oftast lätt att hänga med på föreläsningarna och förstå det som kommer fram på PowerPoint-presentationen. I 95 % av fallen inbjuder föreläsaren till ett öppet frågestundsklimat (ibland kan det vara så att föreläsaren väljer att bara ta frågor mot slutet av föreläsningen på grund av tidsbrist). Vissa föreläsare är extra duktiga. En del föreläsare kan dock vara överpedagogiska, det vill säga deras pedagogiska nivå är för anpassad till en väldigt enkel nivå av kommunikation (dock är detta ovanligt, och hellre det än att man blir osäker på vad föreläsaren försöker förmedla). Medan vissa (få i antalet) föreläsare märks det att lära ut kanske inte är det de helst ville göra *host* någon enstaka doktorand *host*. Men överlag är den överväldigande majoriteten av föreläsningarna och föreläsarna bra på att kommunicera.

Vissa föreläsare har en föreläsningsstil där de nästan hamnar helt utanför det som står i PowerPointen, medan andra (fåtal) följer PowerPointen nästan ord för ord, vilket gör att det ibland nästan vore bättre att ha stannat hemma och läst PowerPointen istället. Beroende på typ av föreläsning föredrar jag personligen en balans mitt emellan dessa två extremer. Generellt har jag också fått en uppskattning för att gå på föreläsningar med professorer, då de tenderar att vara mycket pedagogiska och exakta i sina uttryck så att man bara kan "suga upp" deras kunskap. De flesta studenter (97 %) antecknar föreläsningarna på sin bärbara dator, medan resterande antecknar för hand. Ett föreläsningsområde kan vara allt från 45 till 540 minuter. Om föreläsningen är lång kan det hända att föreläsaren delar upp den på för- eller eftermiddag, eller under två dagar. Medellängden för en föreläsning i ett ämne är 90 minuter, och alla föreläsningar tar en paus vart 45:e minut. Pauserna är tänkta att vara 15 minuter långa, men ibland kortas de ner till 10 minuter eller kortare om föreläsaren har gjort för många utvikningar eller fått för många frågor.

Lunch kl 12:00-13:00:

Det övergripande är att studenter brukar ha med sig sin egen matlåda som de kan värma i någon av de många mikrovågsugnarna som finns på utvalda platser på campus. Det kan dock vara svårt för studenter som värmer sin mat i samhällsvetarhuset att hitta en plats med bord och stolar att sitta vid under lunchen. Lunchruschen börjar i stort sett prick klockan tolv, så en fördel är att vara ute tio minuter innan om det är möjligt. Ibland kan man även äta på något av caféerna eller restaurangerna på campus.*

[*] Ibland arrangerar JF, ELSA eller FEM JUR frivilliga lunchföreläsningar. Då kan vissa studenter välja att delta i dessa under lunchen. De som är aktiva i föreningarna brukar även samlas i sina respektive föreningsrum och äta tillsammans.

Eftermiddag

Klockan 13:00 fortsätter dagen vanligtvis med föreläsningar, eller så tar man sig an veckans seminarieuppgifter. Under programmets obligatoriska kurser har man oftast seminarier två gånger i veckan. Ibland kan det dock bli undantag, som när man inte har något seminarium alls eller till och med har hela tre stycken på en och samma vecka. De veckor man har tre seminarier brukar inte vara så roliga, och oftast beror det på att ett seminarium ställts in veckan innan eller att det är ett resultat av en dålig schemaläggning.

Kl 16:00–17:00 :

Vid den här tiden brukar de flesta juriststudenterna gå hem för dagen. Jag har märkt att förstaårsstudenter ofta har lite svårare att anpassa sig till denna ovanstående disciplin som krävs, men jag har också sett en tydlig utvecklingskurva där man vänjer sig mer och mer ju fler terminer man går. Och ja, där har du en enkel bild av hur en typisk pluggdag på juristprogrammet ser ut.

Kuriosa: Vem styr samtalen om juridik? Maktbarometerns rapport 2023

Sedan 2017 har Medieakademin, på uppdrag av Domstolsverket, årligen publicerat en karta över de konton på sociala medier som styr de svenska samtalen om juridik. Rapporten för 2023 kan laddas ned här.

Två smått intressanta iakttagelser är att, trots att majoriteten av juriststudenter är kvinnor, är det fortfarande män som tycks ha störst inflytande på sociala medier i juridiska diskussioner. Rapporten ger ingen förklaring till varför det är så, och skillnaden är heller inte särskilt stor. Intressant nog verkar den privata sektorn, särskilt företag, ha det största inflytandet i juridiska diskussioner på sociala medier.

Hur stort utrymme har retoriken i juridikens värld? [work in progres]

Detta är en fråga jag har ställt mig mer eller mindre sedan dag ett på utbildningen – och som jag nu har funnit ett mycket tydligt och definitivt svar på. Ja, retorik spelar en stor roll för jurister, särskilt för processjurister, där alla aspekter av kommunikation får en ännu större betydelse. Trots att lagtext kan vara ganska torr och formell handlar juridiken i slutändan om att kommunicera budskap. Retorik är konsten att övertyga. Eftersom juridik bygger på argumentation blir förmågan att kommunicera och övertyga en central del av denna process. I detta blogginlägg kommer jag att sammanfatta allt material jag har hittat om retorik för jurister.

På svenska finns det fyra böcker om retorik för jurister:

  • Retorik och rätt (1994) - Mikael Mellqvist och Mikael Persson.

  • Retorik för jurister (1997) - Mikael Persson.

  • Retorik & Juridik (2007) - Mikael Persson.

  • Juridisk genomslagskraft : att övertyga muntligt som jurist (2016) - Inger Hoedt-Rasmussen och Jonas Gabrielsen.

År 2019 skrev en juriststudent vid SU en debattartikel i Dagens Juridik med titeln “Retorik och muntlig argumentation viktiga vapen för juristen – borde lyftas på utbildningen” i dagensjuridik

  • “En jurist med undermåliga retoriska förmågor tenderar att inte få gehör för sina argument, trots att argumenten kan innehålla kvalitativa juridiska resonemang”.

  • “I slutändan handlar det om att sälja argument… som gynnar klientens intressen.”

Författaren föreslog även att retorik och muntliga examinationer borde få en större plats i juristprogrammet.

Övertygande retorik för jurister (introduktionsföreläsning)

Nedanstående video om retorik gavs ut av BG institut i syfte av att locka till jurister att köpa utbildningspaket och kurser i ämnet av nämnda föreläsare. Jag blev personligen inte särskilt imponerad av nedanstående föreläsning då det inte gav någonting nytt för den som studerat grundläggande retorik tidigare på gymnasialnivå - men jag har ändå valt att länka den och även gjort en sammanfattning på innehållet för den som är intresserad (se nedan).

Min sammanfattning:

  • Vad är det egentligen som gör ett anförande intressant? Väldigt oftast handlar det om att det måste finnas någon slags energi, engagemang, det får inte var monotont osv.

  • Retoriker, det är vi allihopa. Vi pysslar alla med retorik och det har vi övat på sedan dag ett. Det handlar om att på olika sätt sälja in budskap. Det här med att sälja in budskap kan skilja sig på en massa olika sätt.O m vi blir lite mer medvetna om vad det faktiskt är. Vad det är som egentligen påverkar oss. När vi talar påverkar mottagare, ja då kan vi medvetna om de retoriska verktyg när det gäller i det skarpa läget. 

Artikulation

  • Om vi pratar engagemang eller energi? Vad är det för underliggande byggstenar som kan hjälpa oss att plocka fram den där energin oavsett dagsform? En sak kan vi vara säkra på. Det är alltid så mycket mer än bara innehållet som påverkar.

  • Hans Rosling: Han hann att bli folkkär innan han gick bort alldeles för tidigt. Han är en av mina föredömen, inte minst för att han alltid hade ett pedagogiskt uppsåt. Bara där kan vi låta oss inspireras. T.ex. "Ikväll ska jag vara i aktuell studion, vad gör jag då? Ja, jag tar med mig legoklossar, inte för att det ska vara spektakulärt för sakens egen skull utan för att vi som mottagare ska kunna förstå så bra det bara går”. Han vågade, han lekte. Om vi analyserar det utifrån hans muntliga leverans, vad utmärker den? Hur lät han? Ex. *Ger exempel på två olika sätt att säga samma mening*. Mycket mer kroppsspråk, mycket mer melodi, mycket roligare tonfall (inte monotont), vad är det som gör att jag lyckas åstadkomma ett mer levande tilltal? Svar: Artikulation! Lite förskräckt, det kan vi ta hjälp av för att förmedla engagemang och energi. 

  • Ex. Du har sovit dåligt, du är trött under dagen, barnen är sjuka… du kan inte flytta på ditt anförande eller möte, du vrider lite på din artikulation, det bär, orden fäster, bara genom att vrida på de lilla. Scenartister vill inte alltid vara på scen och uppträda men de vet hur de ska sätta igång sig själva och precis det där kan vi också lära oss också. 

Vi är alltså i alla sammanhang psykologiska varelser. Vi är alltid upplevelsestyrda.. Vi är alltid kännande. 

  • Vi är biologiska och psykologisk varelser. Jill Bolte Taylor: Hon är en ledande hjärnforskare från Harvard. Och hon säger så här beträffande om hur vi människor fungerar. “Vi människor kan tänka, vi är avancerade, kanske det mest avancerade däggdjuret som finns i dag. Men våra sätt att tänka, reagera, bedöma, ta beslut, agera påverkas ju alltid av känslor. Vi är i alla sammanhang kännande och upplevelser styrda. Så fungerar vi helt enkelt och utan att vi tänker på det”. Det här är en väldigt viktig del av modern retorik. Som utgår från om hur vi människor fungerar. Som de biologiska och psykologisk varelser vi är, modern hjärnforskning har en jätteviktig del i dagens retorik. Harvard universitetet är en ledande institution som tar till sig de rönn som har kommit på 2000-talet beträffande om hur vi människor kommunicerar. Det är så mycket mer än bara innehållet om hur budskapet landar. 

  • En fråga som jag oftast ställer till jurister är: Är det någon som tänker på att det enbart är juridiska fakta som avgör mål? Och det är det ju inte, vi vet ju att det är en massa andra saker “jaha det var den domaren”, “Jaha, vad spelar det för roll då?”, “Ja, det hade varit bättre med den där andra domaren för den är mycket mer på ett annat sätt”. Vi är helt enkelt inte mycket mer än människor. vårt sätt att tänka som på olika sätt springer ur känslor, påverkar hur vi bedömer saker och hur vi tar beslut. 

  • Allt som sker i rättssalen kan vi egentligen överföra till vilket annat socialt sammanhang som helst beträffande om hur vi människor fungerar. Jag har faktiskt intervjuat ganska många domare om det här och när man har pratat en stund så kommer det ju fram att en domare ska alltid vara så rationell och förnuftsstyrd som möjligt, MEN det påverkar också av att vissa personer helt enkelt kanske är intressantare eller roligare än andra och det kan de inte veta trots att det inte ska påverka. Vi är alltså i alla sammanhang psykologiska varelser. Vi är alltid upplevelse styrda.. Vi är alltid kännande. Ju mer koll vi har på detta ju tidigare verktyg kan vi ha för att styra detta.

Paralingvistiska signaler

  • Dessa punkterna tillsammans påverkar tonfall, melodi och uttryck - är en uttömmande lista och gäller för alla språk. Med lite koll på detta kan man utveckla sitt talande i det skarpa läget och öka förutsättningarna för att få ett genomslag i sin kommunikation. Ex. *Två exempel som talaren använder sig av för att framföra samma budskap* “Regeringen erkänner misstag”. Det andra exempel hade ett långsammare tempo, ett annat röstläge och volym (mörkare), en obefintlig betoning och halvslö artikulation, hade inte så mycket kroppsspråk. Detta är ett sätt att titt på de olika strängarna så att säga på en gitarr:

  • Tempo. DOCK: Betyder ej att ett långsamt tempo gör att kommunikationen blir sorglig eller tråkig. Tips! Vi kanske har ont om tid men får inte ha bråttom. Ett snabbt tempo kan vara en del av en människas personlighet och kan i sig vara effektiv ocht härligt - men vid ett skarpt läge kan man kanske tjäna på att dra ner tempot. Hur ska man hitta rätt tempo då? Tänk S.k. “Berättartempot”. Det är en djupt nedärvd färdighet. T.ex. när du ber någon läsa upp en berättelse ur en saga - det är inget man bara spinner iväg och talar fort igenom. Alla har ett berättande tempo i sig. Plocka fram det när du är i det skarpa läget. Skriftspråket är att berätta muntligt. Det är så  vi har fört tradition, kultur, historia vidare. 

  • Röstläge/volym: Ta plats med rösten. DOCK: Handlar inte om att dominera, inte om att prata starkt i heller. Utan handlar om att inta rummet helt enkelt. En liten volymhöjning kan ha en stark psykologisk effekt. Lär dig reglera ditt röstläge och din volym.  

  • Artikulation/betoning: Lite förstärkt artikulation hjälper oss att förmedla energi och engagemang. Och som mottagare älskar vi tydlighet. Betoning klargör sammanhanget. Om det verkligen är monoton, då blir det svårare att lyssna. Emotioner har genom årtusenden långsamt mejslat fram allt det här som vi pysslar med.

  • Gestik: Tar fram det. Göm inte det. DOCK: Inte det mest gestiska eller expressiva här som är den mest effektiva. Det finns såklart många stilar - men det är det blodfattiga som vi ska försöka undvika. Hindra inte dig själv när du är i det skarpa läget. Det är ytterst ovanligt att det skulle bli fel att hindra sig. Gestiken hjälper rösten och rösten hjälper gestiken.

  • Pausering: Pauser är en jätteviktig del av allt det du säger. Pauser påverkar det som du har sagt men även det som komma skall. Pauserna kan göra så att du går in i ett rum och plötsligt uppstår det koncentration och förväntan hos mottagare. Pauser påverkar orden.  Pauser gör att vi hinner täka och smälta det som sades. Detta kan man spela på för att ta kommandot i vilken talar situation som helst. Visa när det är ett nytt stycke eller ett nytt kapitel.

Allting är berättelser

Dessa följande frågorna ska vi har framför oss när vi planerar vilken anförande (muntlig kommunikation) som helst:

  • Varför? Ex. Varför ska jag göra ett anförande? 

  • Vem? Ex. Vem är mottagaren? För vem behöver jag anpassa mitt språk till? Jurister är väldigt bra på att tala juridiska. 

  • Vad? Ex. vad är syftet med anförandet? Vad vill jag att mottagaren ska känna när anförandet är slut?

  • Hur? Ex. Hur gör jag en så pedagogisk disposition som möjligt när jag gör ett anförande? Ett vanligt sätt är att vi berättar det vi ska berätta om. Att vi går igenom en agenda osv. Går bra också att komma med en teaser/cliffhanger som skapar maximal mental närvaro. Detta är en klassisk dramaturgi  Det är många gånger man har suttit och tänkt på annat, särskilt när en inledning är för vek. Det finns ett retoriskt knep här - det icke förväntade (handlar dock inte om att det måste var något spektakulärt) 

Ytterst handlar bra kommunikation om att skapa tydlighet. 

  • Liknelser/metaforer: Vi har alla ibland ganska komplexa saker som vi ska prata om. Det här med att använda liknelser genom att måla upp bilder av någonting annat kan vara ett fantastiskt verktyg. Ex. Det handlade om jurister som skulle redovisa en massa nya regelverk som skulle påverka vanliga låntagare på olika sätt. Man skulle kunna rakt av berätta om dessa nya regelverk - man skulle också kunna använda sig av att berätta det genom att skapa två personer, Bosse och Bettan och visa hur de påverkas av de olika lån scenarion. 

  • Astrid Lindgren: “En bra berättelse ska vara som en gädda, jo den ska ha en vass inledning, en fyllig kropp och en snärtig avslutning.” Ex. En vass inledning kan vara en triggande fråga eller ”pang” på innehållet.

 

Retorik och juridik: C. Ramberg intervjuar tre framstående jurister.

Min sammanfattning:

Claes Zettermarck (advokat):

  • Den som tror att en skicklig advokat bara har tur, har fel. Det krävs oerhört mycket förberedelse (förberedelser av olika natur t.ex. träning på de två stora delarna av en rättegångens anförande av sakframställningen och plädering). Fördelen med att en rättegång är upplagd med en viss formell struktur är att du kan förbereda precis vad du ska säga, hur du ska säga på det i förväg. Gör det!

  • Rak i ryggen (sträck på dig)!

  • Det väsentlig med en bra plädering att för det första fånga åhörarnas intresse. Om man inte gör det finns det risk att de med all respekt börjar fundera på när de ska hämtat barnen på dagis, om de skulle hämta bilen på verkstaden i dag eller imorgon osv. Därför är öppningen ganska viktig. Det är även viktigt att fundera på vem du pratar till eller med. Det skadar inte att ha en “catchy” inledning och sedan tala om hur disposition av ditt anförande ser ut (vad du ska säga och hur länge du tänkt prata). De flesta är intresserade av att veta hur lång tid det ska ta - om du nu har övat i förväg då vet du faktiskt hur långt tid det tar. Ex. på catchy inledning. I en skiljedomstol, “Gentlemen, I have been told that the Swedish dinners peech can be brief and amusing. I hate to say that this is not a dinner speech.”

  • Du har bara ett instrument till ditt förfogande. Det är du själv! Det är det instrumentet du ska använda för att få fram budskapet och för att övertyga. Och människor är olika och då måste man lära känna sig själv, sin egen styrka och sina egna svagheter. Det finns inget ’ett’ sätt som är rätt för alla. Utan här måste man med erfarenhet lära känna vilket sätt som är bra. Ex. Han skriver själv aldrig en sakframställningen eller plädering ord för ord. Det tenderar till att bli tråkigt och man tappar lite reflektioner som kommer och man brukar bli för bunden till manus då. Jag brukar har “stolpar” (punkter) . Nackdelen med detta är att man kan missa något - å andra sidan så tror han att man vinner i sin framställning.

  • msn måste anpassa retoriken till vad man tror hur domaren kommer angripa problemen.

  • Han var själv inte född till en bra talare. Tyckte det t.om. var obehagligt att tala inför ca 30 personer under studietiden på universitetet. Det enda sättet han kommer över det var med att träna på att tala och träna på att komma över känslan av att vara komfortabel i den situationen.

Emilia Lundberg (rådman):

  • C. Ramberg; Vad är det som gör att ett ombud är bra i just själva processsituationen?

    • Emilia Lundberg: “Det finns ett ord som sticker ut. Och det är egentligen det som är all form av kommunikation. Och att vara ett skickligt ombud är att vara en skicklig kommunikatör, du måste vara tydlig. Ett bra ombud är tydlig. Någon som klarar av att omvandla, kanske ibland komplicerade saker till någonting tydlig och lite mer enklare […] att kunna hålla en röd tråd, […] att ha en förmåga att nå fram med det budskap”.

  • C. Ramberg: “Vad är det värsta misstag som en advokat gör?”

    • Emilia Lundberg: “Man rasar egentligen litegrann hos mig […] tex. att man i sin pläderingen återberättar vad ett vittne har sagt alltför vinklat. Och ibland blir det så att man återger felaktigt vad ett vittne har sagt […] [man ska] inte försöka vinkla omständigheterna allt för mycket […] att det framstår som oärligt”

  • C. Ramberg: “Och hur e det. När.. när du kommer in och det e huvudförhandling och du har ju läst då inlagorna innan och förberett dig, vet du redan då vem som ska vinna?”

  • Emilia Lundberg: “Nej det kan man ju aldrig veta. För att det e naturligtvis så att vittnesförhör kan ställa allting på ända och det kan hända saker under rättegången som jag inte har förberett mig på. Men det vore ju lögn å säga att jag inte har någon slags uppfattning när jag går ner där och sätter sig… mig, och det tror jag är bra för ombud att känna till, att det e klart att även domare har någon slags känsla över vad som är rätt eller fel om hur det ska gå. Men vad man lär sig och vad man måste vara väldigt ödmjuk inför och öppen inför de te ju att man oftast ombestämmer sig. Jag kan va ganska.. ha en ganska klar uppfattning om saker och ting ska gå ehrm… men jag har lika många gånger ändrat mig, helt när jag har hört vad som har sagts. Det kan var en fantastisk plädering men oftare e det kanske vittnesförhör som kanske kom.. det e kom fram uppgifter som jag kanske inte hade räknat med som vänder saker och ting. Så att eh… man måste var öppen för att ombestämma sig i domarrrollen. Men jag tror att man är naiv om man har uppfattningen att man tror domaren inte har någon som helst uppfattning när man går ner och sätter sig där nere. För det e klart att vi ofta har.”

  • Tips! Sänk tempot. Prata långsammare. Tror det är lätt när man är stressad och är lite spänd att man börjar prata för fort helt enkelt. Finns en chans att man även “missar det som är så viktigt, nämligen att se domaren i ögonen. Du måste lyfta blicken, våga släppa papperet, prata långsammare och titta på den som e mottagare av det du försöker säga. För då kan du följa med och försöka läsa av hur domaren uppfattar det du säger”.

  • Sympatikriget - Emilia Lundberg: “Jag förstår att man [som ombud] kan handla i affekt, man blir upprörd, man kan blir arg på ett vittne, man kan bli arg på motpartsombudet. Och det finns situationer och sammanhang där det kanske kan vara på sin plats där man behöver bli lite arg. men att börja gräla med ett vittne eller motpartsombudet det leder sällan till att man lyckas med det som är så viktigt, nämligen å uppnå domarens sympatier, det e nog nånstans det som allting handlar om. Och det kriget, som vi brukar kalla det “sympatikriget” det vinner man väldigt sällan genom att bli arg. Så tänk på det! Lägg band på ilska när den kommer.”

Robin Oldenstam (advokat):

  • C. Ramberg: “Så du har mycket erfarenhet av att tala inför domare och skiljemän?”

    • Robin Oldenstam: “Ja närmare 20 år… räknade vi ut häromdagen”’

  • C. Ramberg: “Vad är ditt bästa tips till studenterna nurå? ”

  • Robin Oldenstam: “Jag tror att framförallt. Man ska tänka på när det gäller att tala inför en domstolen att inte bli gripen av ögonblicket. Och tro att här måste jag nu tala högtravande, här måste jag nu så att säga uttrycka mig komplicerat och fint. Utan hela tiden tänka på att det handlar om kommunikation, du ska få fram ett budskap, det ska vara effektivt, det ska kännas relevant för den som lyssnar, det ska kännas intressant så att de fortsätter att lyssna och inte bara sysslar med någonting annat och det måste också vara fokuserat på det som är dina mikrobudskap. […] Gör det inte för komplicerat - ha det enkelt! “

  • Robin Oldenstam: “När man är ung så blir man kanske ofta gripen inför domstol och känner att ‘jag vill ha kontroll’ och då är det väldigt lätt att känna att för att få kontroll så skriver man ett fullständigt manus på allt man ska säga. Det ger en falsk känsla av kontroll... […] det här papperet som du tycker ska ge dig kontroll i själva verket kontrollerar dig. Du kan liksom inte interagera med domstolen, du kan inte se dem i ögonen, du kan inte ha ett samtal. Visserligen är det du som talar men när du ser deras ögon, där du följer dem där du ser att dem blir intresserade, när de blir mindre intresserade, när dem lägger ner pennan och tar upp pennan och skriver och antecknar för att dem tycker att nu kommer det något intressant. Du kan inte ha den mänskliga interaktionen och är nu bunden till ett papper. Utan vad du behöver istället är att punkta ner på det här papperet. Punkter på vad du vill framföra och sen får du öva tills du kan framföra det där utan manuset i stort. Ibland kan det vara bra å skriva inledningsvis de första två meningarna bara så man kommer igång lite grann… så att man inte få någon sorts vitpappers skräck men sen ska det bara var synopsis (punkter) osså måste du lära dig att tala själv. Och första gången du gör det här (kanske inför spegeln eller inför din sambo eller vart som helst) då kommer det gå ganska knaggligt. […] Nästa gång tar du tid på det också ‘hur lång tid tog det att säga detta? Och fick jag fram budskapen? Och kan jag vässa det ytterligare?’ […] plötsligt sitter detta budskapet [efter fler övningar] naturligt, det kommer bara naturligt - om hur du ska uttrycka dig. Och då börjar du nå den nivå […] utan att ha ett fullständigt manuskript.”

  • C. Ramberg: “Robin, har du alltid varit en bra talare?”

  • Robin Oldenstam: “Näee, det kan jag inte påstå. jag kommer ihåg när jag hade föreläsning för första gången inför studenter i Lund eh, då var jag själv student. Det var bara det att jag låg en termin före och skulle få hålla en mindre föreläsning. Jag var så nervös jag stod på toaletten och kände ‘det här går inte’, jag fick panik. Och när jag skulle föreläsa så kom jag på mig själv att jag höll i en penna som låg på bordet, och den trummade, omedvetet bara genom mina så att säga nervösa tics mot det här bordet. Jag var tvungen att släppa den. Man föds inte till att vara en bra talare. Men man kan öva sig till att bli en bra talare.”

Vad är juristen för en typ av människa? Vilken typ av människor tenderar till att läsa juridk?

T. Lindgren generaliserade i Juridikpodden (S2E2) att de som läser juristprogrammet ofta är samhälls- eller språkintresserade. Jag håller med – man kan se dessa tendenser på programmet. Tyvärr har varken jag eller Lindgren några siffror som styrker påståendet, och det är givetvis en grov generalisering. När det gäller juriststudenters bakgrund kan den variera. Om jag skulle försöka beskriva den genomsnittliga studenten vid Umeås juristprogram året jag började, skulle jag säga att det är en 21-årig tjej som har gått en samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet och kommer från Norrland. Själv tillhör jag nog en av de mer ovanliga kategorierna, då jag gick ut byggprogrammet. Men även om den ovanstående beskrivningen stämmer för många, finns det självklart studenter från andra gymnasieinriktningar. Dessutom har många juriststudenter med sig en bred variation av arbetslivserfarenheter. I min kull finns exempelvis en före detta elithockeyspelare, mäklare, polis, väktare och renskötare – för att bara nämna några.

Vad är en juriststudent egentligen för en sociologisk varelse? Och vad kännetecknar en jurist?

Detta är något jag har funderat mycket över under min utbildning och diskuterat med andra studenter på programmet. Jag ska börja med att säga att jag, innan jag började studera juridik, hade en del förutfattade meningar om både jurister och juriststudenter – det mesta i ett negativt ljus. Tyvärr har vissa av dessa fördomar bekräftats, och till och med förstärkts, genom min egen konfirmationsbias under utbildningens gång. Så om du som läser detta tycker att jag inte ger ett representativt uttryck för min syn på jurister och juriststudenter – ja, då vet du det nu. Jag är själv inte perfekt. Jag tror också att en del av min syn bottnar i att jag aldrig riktigt har tyckt om renodlade karriärister, som ofta tenderar att ha starkare drag av egoism. Samtidigt vill jag påpeka att jag under utbildningen har fått vänner och bekanta som är jurister och som jag tycker om – personer som inte riktigt passar in i den bild jag tidigare hade och nu försöker förmedla. Jag har också fått upplevelsen av att det finns vissa skillnader mellan juriststudenter vid olika universitet (mer om detta i framtida inlägg). Kulturen verkar dessutom skilja sig mellan olika årskullar. Det jag nu ska beskriva är därför en förenklad bild av hur jag uppfattar juriststudenten som sociologisk figur.

Jag vill också nämna att det finns en tydlig skillnad mellan jurister och juriststudenter. Jurister har oftast arbetslivserfarenhet, är äldre än juriststudenter och har utvecklat en fysisk och mental mognad. Kanske har de även bildat familj. Utvecklingspsykologiskt brukar detta innebära en ökad ödmjukhet. Självklart är detta en förenklad förklaringsmodell, och det är inte min avsikt att fördjupa mig i detta ämne mer just nu (mer om det i framtiden). Nedan följer mina egna erfarenheter. Dessa är subjektiva uppskattningar, inga absoluta sanningar. De är färgade av mina begränsningar, och jag är långt ifrån en perfekt människa – det skulle inte förvåna mig om jag själv passar in i några av dessa kategorier:

Men här nedan kommer mina erfarenheter. Dessa erfarenheter som är uppskattningar är inga absoluta sanningar. De är färgade av mina begränsningar. Jag är i heller inte en perfekt människa så det skulle inte förvåna mig om jag skulle passa in i några av nedanstående kategorier själv:

  • Jurister tenderar att vara konservativa.

  • Jurister tenderar att vara karriärister.

  • Jurister tenderar att vara materialistiska.

  • Jurister är generellt sett statuskåta.

  • Jurister tenderar att vara konformister och undviker helst att sticka ut eller utmana status quo.

  • Jurister är generellt sett socialt kompetenta.

  • Jurister är ofta inordnade i sociala hierarkier.

  • Jurister är generellt sett formella.

Hur dessa punkter skiljer sig från en genomsnittlig västerländsk person kan jag inte uttala mig om. Förmodligen överlappar dessa kategoriseringar ganska mycket, vilket skulle innebära att jurister inte skulle kunna särskiljas kategoriskt från övriga västerländska människor på ett betydande sätt. En sak jag däremot kan peka på är tendensen hos juriststudenter att tro att de är mycket bättre än andra. De tenderar också att blint tro att många samhällsproblem skulle kunna lösas om bara fler jurister fanns i samhället. Vad vill jag då säga med detta? Jo, jag vill ge en bild av det psykologiska och sociologiska klimatet som råder bland juriststudenter. Analysen såklart ytlig och otillräcklig, och jag kommer att återkomma och skriva mer om detta senare. Det är bara början på en skiss för att ge konturer till hur man jag försöker definiera jurister utifrån dessa enkla beskrivningar. Det skulle även vara av intresse att vidareutveckla och ha med underkategorier för jurister, såsom humanjurister, affärsjurister och straffrättsjurister, eller mellan olika typer av jurister som domare, advokater och offentligt anställda. Och även om man tittar på andra faktorer som gener, kön, ålder, erfarenhet, familjekultur, socioekonomisk bakgrund – för att bara nämna några klassiska exempel – så är dessa beskrivningar fortfarande förenklingar.

Domare har inte en fläckfri vandel:

Även jurister kan känna att det är skönt att slippa arbeta med andra jurister:

  • I en intervju den 14 maj 2007 reflekterar Hans-Gunnar Axberger, jurist och professor i medierätt, över perspektivet att komma ifrån att arbeta med andra jurister.