Har nyss lagt en röst på vem jag nominerar till årets jurist 2023

Min nominering till Årets Jurist 2023, som Dagens Juridik årligen anordnar, går till hovrättsdomaren Mikael Swahn.

Motivering: Han är en av de få domarna som vågar vara offentlig med sin öppenhet om sin roll på sociala medier, samtidigt som han är tillgänglig och pedagogisk i sin kommunikation.

Uppdatering (2023-11-24)

Det blev också Mikael som vann Årets Jurist 2023! Det är roligt att se att många andra verkar dela min motivering, särskilt när det gäller hans tillgänglighet på sociala medier och de pedagogiska insatser han gör där. Bland annat gratulerade den nuvarande generalsekreteraren för Advokatsamfundet honom på Twitter, med följande motivering (se bild nedan):

Idag mailade jag mina tre förslag till förbättringar till den juridiska föreningen (JF) i Umeå (2023)

 

Allmänt

Eftersom förra årets styrelse avslog de fyra förslagen har jag nu omarbetat dem. Ett förslag har tagits bort, och jag har genomarbetat argumentationen för de tre kvarvarande förslagen, anpassat den efter potentiella invändningar. Därtill har jag även fört resonemang om att vädja till föreningens grundvärden och bifogat bilagor för att stärka min argumentation.

Läxan från förra året

När jag skickade in mina fyra förslag förra året hade jag naivt hoppats att juriststudenter på en universitetsutbildning skulle vara tillräckligt mogna och kapabla att förstå värdet i förslagen och vad de skulle kunna ge medlemmarna på lång sikt. Den förra styrelsen bestod av ett in-nominerat kompisgäng från min årskull (minus ordföranden, som tillhörde ett annat kompisgäng). Att mina förslag avslogs förra året ledde mig till slutsatsen att många av dem som söker sig till de juridiska föreningarna och den kultur som främjas där ofta drivs mer av viljan att addera något till sitt CV än av ett genuint intresse för att införa förändringar och initiativ som systematiskt kommer gynna föreningen, kulturen och göra det roligare och mer meningsfullt för medlemmarna på både kort och lång sikt. Självklart finns det de som drivs av ett kollektivt intresse, men detta är min slutsats efter att ha följt tre olika styrelser under de år jag har studerat. Jag förstår det på ett sätt – människan är i grund och botten egoistisk, och tendensen att söka sig till dessa positioner handlar ofta om (men inte alltid) ganska oerfarna och unga individer som fokuserar på sitt eget intresse. Kanske kommer den nya styrelsen att vara mer mottaglig för mina förslag. Vem vet? Jag gör mitt bästa för att bidra till en förbättring för de som går programmet här i Umeå, och det är något jag verkligen tror på. Givetvis skulle jag kunna ha lagt mer tid på att finslipa argumentationen, men detta är vad jag har tid med just nu, och det får duga. En uppdatering om detta kommer att följa! :-)

“Förslag till den juridiska föreningen (JF) i Umeå, 2023.

Förslag:

1.       En guide till juristprogrammet - Insparken är ett enda fenomenalt stort evenemang för de nya juriststudenterna och en speciell tid i livet för en som nyss kommit in på universitet. Ett ypperligt tillfälle att skapa nya kontakter, forma en gemenskap med sina nya kurskamrater, lära känna staden, få någon slags kontroll och trygghet om sin nya livs- eller studiesituation. Kåren med JF i spetsen har lyckats väl med detta med att integrera studenterna när det påbörjar T1. Även JF har lyckats hyfsat väl med att ytterligare hålla små föreläsningar i att försöka förbereda de nya studenterna med tips inför basgruppsarbeten, tentaplugg på T1 och studietips på T2. Men just denna bit med att förbereda studenterna på sina studier i juridik och sin nya studiesituation skulle kunna förbättras avsevärt för att förbereda de nya studenterna inför sina kommande (oftast) 4.5 år av mer eller mindre renodlade studier. JF borde även skapa och presentera en mer heltäckande guide för de nya studenterna om hur det faktiskt är att studera juridik, vad utbildningen och lärarna förväntar sig av en, tips och trix om programmet, om balans på studielivet och fritidslivet, psykisk ohälsa och en kort överblick om staden m.m. (se exempel i de bifogade bilagorna). Till exempel har de juridiska föreningar i läroverken Lund och Uppsala gjort sådana guider för sina medlemmar (se bifogade bilagor) och det är helt rätt steg för oss att ta också för att täppa igen de luckorna av råd som de nya studenterna behöver. Fördelarna överväger nackdelana här och är tänkt att täppa igen de luckor av erfarenheter som fattas. Guiderna på nämnda läroverk har då oftast presenterats som en mini-föreläsning i början av terminen på T1. Det kostar ingenting att skriva en sådan guide – i stället är kostnaden i personella resurser (lite tid och energi) till att strukturera upp och fördela jobbet med att faktiskt planera och skriva ihop en presentation. Sedan när den guiden är skapad behövs det sen inte särskilt mycket resurser för att uppdatera den (om och när det skulle behövas) mellan intagningsperioderna.

2.       Mentorskap/fadderprogram - Är ett utmärkt sätt för att ytterligare skapa gemenskap men framför allt också knyta kontakter mellan de nya studenterna och de senare terminers studenter för ett positivt ändamål. Utbytet här för de senare terminers studenter att ta sig an en mer hjälpande stödroll och utbytet för de nya studenterna att få en tillgång till en person som kan bidra med lite erfarenhet. Ett sådant utbyte skulle vara av stort värde för de som är intresserade. En av de största resurser JF kan bidraga med här är alltså en hjälp på traven för ett sådan nätverkande. Sådana initiativ skulle ju såklart vara av frivillig natur för de som är involverade. Det JF skulle kunna göra här är att erbjuda möjligheten och på något sätt organisera det så att det kan realiseras. Ett sådant initiativ från JF kräver för visserligen lite tid från en person som skulle kunna ha i uppdrag att organisera det (under T1:1) men knappast något som drar mycket tid och det kommer i heller inte med några ekonomiska kostnader. Här skulle ni kunna utvärdera initiativet efter en omgång för att få feedback på de som varit involverade och se hur det har fungerat och inte fungerat. Skulle det vara så att intresse är för svalt eller att det inte skulle fungera så har ni i alla fall ett provat det.

3.       Pluggträffar - JF borde bli mer framåt i att vara med i att skapa en pro-social pluggmiljö. Detta gäller speciellt för att skapa en positiv kultur för de nya studenterna i att skapa gemenskap i att också faktiskt plugga tillsammans. Ett förslag och någonting som andra juridiska föreningar på andra läroverk (t.ex. Stockholm, se bifogade bilagor) använder sig av är att pluggträffar för sina nya studenter där de träffas och plugga tillsammans. Många studenter känner sig osäkra eller blyga när de börjar en ny utbildning och de vågar oftast inte själva ta initiativ till sin nya studiesituation trots den gemenskap som insparken för med sig. Basgruppsarbete är en sak – då ska man redan ha varit förbered och pluggat innan för att kunna presentera och bidra till lösning eller diskussion av de juridiska problemen. Men att själva pluggandet är ju det som sker innan basgruppsarbetena. Denna form av initiativ kräver väldigt lite resurser (räcker med att man bokar upp en sal på 2–3 timmar 1 gång i veckan de första 4 veckorna på T1:1 eller liknande) och ställer fram lite kaffe/fika och låter T1:1orna som sedan gå dit och sköta resten. Fungerar det inte – så fungerar det inte, men det här initiativet kostar knappt något och värdena som det medför är höga. Detta initiativ skulle även kunna även varvas med möjligtvis mentorskap/fadderprogrammet samtidigt.

Låt JF bli en starkare kraftkälla för gemenskap, samhörighet, nätverkande bland kursare på olika terminer och bidraga till en mer pro-social pluggkultur. Dessa förslag som nyss har nämnts tar inte bort att JF har kommit en bra bit på vägen men med dessa förslagen skulle JF gå i en ännu starkare riktning att utöka banden i föreningen och de värdena om vad föreningen står för. Det sociala livet kopplat till pluggandet och den gemenskapen det för med sig. Om vi kan täppa igen luckorna för att skapa en mer sammanhållen, nätverkande, gemensam och med mer stress-friare medlemmar där JF samtidigt bidrager till en hälsosammare socialare och bättre pluggkultur för medlemmarna utan att det kostar för mycket resurser, när vi kan göra det – så bör vi göra det också!

/X”

Uppdatering (2023-10-03):

Jag blev inbjuden av utbildningsansvarig i JF:s utskott för att diskutera mina förväntningar, utvärdera min ståndpunkt och se om vi skulle kunna lägga upp en strategi för att ge förslagen genomslagskraft (se bild nedan):

Utbildningsansvarig berättade att han också hade övervägt att förverkliga någon av de idéerna jag kom med på egen hand. Han ville därför hjälpa mig att ge förslagen en chans att bli verklighet. Inför mötet hade han rådfrågat konungen “Lan Jeidö” på institutionen om de associationsrättsliga formella kriterierna för att få styrelsen att ta ställning till motionen, samt vad vår strategi skulle vara för att ge förslagen bästa möjliga genomslagskraft. De kom fram till att det skulle vara bäst att framföra förslagen som en motion på det kommande medlemsmötet den 23 oktober 2023 vilket jag höll med om. På så sätt skulle medlemmarna, den nuvarande styrelsen och den tillträdande styrelsen tvingas att förhålla sig till motionen eftersom den skulle finnas med i dagordningen och därmed behöva protokollföras. Samtidigt diskuterade utbildningsansvarig och jag att syftet med att ta upp förslagen på medlemsmötet var att bidra till en mer engagerad kultur inom den juridiska föreningen i Umeå, genom att visa (främst för de nya medlemmarna) att engagemang också kan och bör komma från medlemmarna. Ett av problemen med att studera vid ett läroverk som tar in endast 120 studenter på programmet per år är att antalet juriststudenter som är medlemmar i föreningen inte är lika stort som på lärosäten med högre årsintag, vilket såklart bara på ren statistisk logiskt resonemang resulterar i ett mindre kollektivt engagemang. Uppdatering om detta kommer att följa! :-)

Uppdatering (2023-10-23):

Varken jag eller utbildningsansvarig kunde delta på grund av hälsoproblem. Men efter mötet fick jag höra utav en i styrelsen som berättade för mig att att motionen togs upp på mötet. Nu är bollen i rullning, och jag får hålla koll på föreningens kommande verksamhetsår för att se om förslagen lyckas förverkligas. Let’s go! En uppdatering om detta kommer att följa om cirka ett år.

Uppdatering (2024-11-07): Läxan?

Resultatet? Ingenting alls, faktiskt. Min motion har inte lett till några förändringar under det gångna året, eftersom inga implementeringar av förslaget har gjorts. Det är minst sagt ledsamt och, inte minst, ytterst korkat av styrelsen. Jag får helt enkelt erkänna min förlust här. Jag har gjort mitt för att försöka åstadkomma en systemförändring och bidra till en positiv kulturell förändring i JF, något som skulle kunna gynna alla medlemmar i många år framåt. Det är ett misslyckande på två sätt: (a) att jag inte kunde närvara vid mötet för att presentera och trycka på mitt förslag för att göra ett bestående intryck, och (b) att det kan krävas en plats i styrelsen för att verkligen kunna genomdriva en förändring. Detta bekräftar min tidigare slutsats och teori – att de som tenderar att sitta i styrelsen gör det främst för att kunna skriva erfarenheterna på sitt CV. Vilket är förståeligt, men också otroligt tragiskt.

Om du, som läser detta inlägg om ett antal år, känner dig inspirerad att förändra kulturen till det bättre t som skulle gynna dig själv och alla andra så får du gärna använda mitt förslag och skicka in det som en ny motion eller dylikt.

Slutsats: Vill man bidra till en förändring måste man vara närvarande och driva hela vägen själv.

Kuriosa: Idag fick jag bl.a. lära mig att en avbildning av profeten Muhammed finns skulpterad i en fris inuti USA:s högsta domstol

Skulpturen i frisen står på den norra väggen i rättssalen, där profeten avbildas med ett svärd i höger hand, omfamnande Koranen, och står i rad tillsammans med “17 historiska lagstiftare”, bland vilka även Napoleon Bonaparte återfinns. Frisen har dock inte varit utan kontroverser och protester. År 1997 uttryckte en grupp islamiska ledare sitt missnöje och krävde att avbildningen skulle tas bort. Sedan 2009 verkar dock kontroversen ha dämpats, efter att en ansedd amerikansk islamisk forskare utfärdade en fatwa som stödde skulpturens existens. Det bör ändå nämnas att den amerikanska högsta domstolen har tagit ett försiktigt grepp om konstverket, och dess ståndpunkt i frågan har varit förbehållsam med följande reservation i sin pampflett: “The figure above is a well-intentioned attempt by the sculptor, Adolph Weinman, to honor Muhammad and it bears no resemblance to Muhammad.”

Källa: Supreme Court of the United States, All photographs by Franz Jantzen unless otherwise noted, “Courtroom Friezes: South and North Walls : INFORMATION SHEET.”, Updated: 5/8/2003.

 

Kuriosa: Jag fick även lära mig idag att det till dagens dato endast finns två offentligt kända fotografier (plus en video) av justitieråden vid USA:s högsta domstol under en pågående huvudförhandling.

Den första bilden (ovan), tagen 1932, togs av den tyske fotografen Eric Salomon. För att smyga in med kameran i rättssalen bar han en mitella och gav intrycket av att ha brutit armen. Bilden publicerades samma år i Fortune Magazine, där tidningen framhöll den som det första fotografiet någonsin av USA:s högsta domstolens ledamöter under en pågående huvudförhandling Det andra (hittills kända) fotografiet togs 1937. En kvinna hade gömt en kamera i sin handväska, där hon skurit ett litet hål för att låta linsen kika ut och ta en bild. Inför detta hade hon övat på att ta bilder från höfthöjd. Bilden (se nedan) publicerades samma år i Time Magazine.

 

År 2013 filmades en del av en huvudförhandling i USA:s högsta domstol under pågående mål i McCutcheon v. FEC, där syftet var ett aktivistiskt protesterande. Videon laddades senare upp på YouTube.

 

Vad kan ett amerikanskt justitieråd ha att säga om saken? Jag tycker det är intressant att lyfta fram en intervju på C-SPAN där justitierådet Antonin Scalia förklarar varför han ansåg att det inte borde finnas kameror i USA:s högsta domstol. Om jag får ge ett värdeomdöme om de argument som framkom i intervjun, måste jag säga att jag är förbryllad över hur undermåliga de är:

Scalia: “I was for it when I first joined the court and switched and remain on that side of it. I am against it because I do not believe, as the proponents of television in the Court assert, that the purpose of televising our hearings would be educate the American people. That's not what it would end up doing. If I really thought it would educate the American people I would be all for it. If the American people sat down and watched our proceedings gavel-to-gavel they would never again ask, as I'm sometimes asked, "Justice Scalia, why do you have to be a lawyer to be on the Supreme Court? The constitution doesn't say-- " no the constitution doesn't say so. But, if you know what our real business is, if you know that we're not usually contemplating our naval "should there be a right to this or that, should there be a right to abortion, should there be a right to homose-- " that's not usually what we're doing. We're usually dealing with the Internal Revenue Code. With ERISA. With Patent Law. With all sorts of dull stuff that only a lawyer could understand and perhaps get interested. If the American people saw all of that they would be educated. But they wouldn't see all of that. You're outfit would carry it all, to be sure, but what most of the American people would see would be 30 second, 15 second takeouts from our argument and those takeouts would not be characteristic of what we do. They would be uncharacteristic.”:

Som jämförelse kan man titta på ett land som Brasilien, där en hel tv-kanal är dedikerad till att live-sända huvudförhandlingar i landets högsta domstol.

Ett annat exempel är att år 2017 publicerade tankesmedjan Timbro ett promemoriadokument med förslag om att bilda opinion för att direktsända samtliga svenska rättegångar i tv.

Källor:

  • Adolph A. Weinman, “figure of Muhammad, as depicted in the North frieze”, Högsta domstolens rättsal, 1931–1935. Fotografi av Steve Petteway.

  • Tamara Jones och Michael O'Sullivan, “Supreme Court Frieze Brings Objection”, 1997-03-08, Washington post, https://www.washingtonpost.com/wp-srv/national/longterm/supcourt/stories/sculpture.htm

  • Jacob Gershman, “Muhammad Sculpture Inside Supreme Court a Gesture of Goodwill”, 2015-01-14, The wall street journal, https://www.wsj.com/articles/BL-LB-50349

  • Michael Zang, Peta pixel, 2017-10-06, https://petapixel.com/2017/10/06/two-photos-us-supreme-court-session/

Boksammanfattning: "jag - en advokat" (1974) - Leif Silbersky + brev med funderingar till honom om boken.

 

Kort reflektion om brevet:

Kanske inte det mest inbjudande eller angenämaste sättet att uttrycka mig på i ett personligt brev, särskilt till en nu pensionerad och en självförverkligad hög societets person som Silbersky. Jag inser nu att jag nog borde ha varit mer ödmjuk och kanske nämnt att jag skriver en blogg och på något sätt vill föreviga hans eftermäle. Jag hoppas att han inte tog illa upp av min kanske något framfusiga ton, och att under allt det där fanns en gnista av genuint intresse. Nu när jag har läst igenom brevet igen, ser jag att jag defintivit skulle ha uttryckt mig på ett mer personligt och trevligare sätt.

Allmänt om boken

Boken handlar mestadels om Silberskys liv som ung jurist till verksam advokat under 1960-70 talet. Jag kan inte direkt säga att jag rekommenderat boken. Men jag fann ändå den intressant.

Boksammanfattning:

  • Upplevde antisemitism under uppväxten.

  • Han berättar om en pojkdröm att från början velat bli en fältflygare 

  • Började läsa juridik i Lund HT 1959.

  • Han avskydde att juristutbildningen var så teoretisk: “Snart kom jag underfund med att jag hatade den teoretiska utbildningen. Jag är en man med utpräglat praktiskt läggning, jag vill se resultat av vad jag gör på ett fattbart, konkret sätt och att bara sitta och plugga kändes som att trampa omkring i vår cement, man kom visserligen fram ett litet stycke i sänder men till vilket tungt, slitsamts pris! Det fanns bara ett enda sätt att komma undan teorin och det var att avverka den snabbt. På fem terminer läste jag in hela den kurs som normalt skall ta nio! Alltså ganska exakta halva tiden, men det berodde som sagt inte på fascination av ämnet utan bara för att bli av med eländet på så kort tid som möjligt” (s. 9).

  • Han fick råd av att strunta i att göra tingsmeriteringen: Han fick tipset av en kollega att söka platsen som biträdande jurist hos Henning Sjöström. Och fick råd av sin chef Mats Börjesson: “Strunta i tinget. Det ar för lång tid. Och jag har en känsla av att du är en jurist som har bråttom i livet”.

  • Om sin mentor, Henning Sjöström: “Henning är en dålig lärare men en mycket god psykolog. Jag fick lära mig att klara mig själv. När jag i början gick igenom målen med honom sa han efter en kort stund: “det där klarar du själv”. Han hade aldrig tid att diskutera igenom det bästa sättet att lägga upp ett mål på utan lät mig självständigt söka dem… Henning räknade med att jag skulle klara mig och han räknade rätt. Tack vare honom fick jag en enorm rutin och hans sätt att inte ge mig order, att inte tala om för mig hur jag skulle bete mig passade mig precis, eftersom jag alltid haft så svårt att underordna mig någon annans vilja”.

  • Om att synas och höras som advokat: “Är det riktigt att synas och höras som advokat? Som jurist säljer jag mina tjänster precis som till exempel bankerna. Det finns ju en utbredd föreställning hos äldre advokater att vi jurister skall hålla oss i skymundan [...] och så länge jag bedriver en sund marknadsföring för att sälja det jag kan, så anser jag att reklam och PR är fullt tillåtna medel. Enligt Samfundet är det en dödssynd att hävda att det är skillnad på advokater. Alla är lika bra på allting. Om någon privatperson ringer till Samfundet för att få råd om vem man skall vända sig till när det gäller till exempel ett komplicerat vattenmål får han bara rådet att titta i en medlemsmatrikel och ringa vem som helst i den. Är inte detta ett bedrägeri mot allmänheten, att inbilla den att samtliga advokater klarar allt i den komplicerade juridiken?” (s. 13-14).

  • Han fick avslag när han sökte in till advokatsamfundet och fick kämpa för inträdde enda upp i högsta domstolen: “Jag har fått kämpa för att tillhöra ett sällskap som jag helst hade stått utanför: Advokatsamfundet”. Efter fem års praktik på en advokatbyrå fick han avslag att söka in i Samfundet med motiveringen att han inte hade styrkt sin lämplighet som advokat: “Mitt renommé var gott och jag hade större erfarenhet än många advokater i Samfundet. I Stora Styrelsen satt ett tiotal advokater och deras beslut att stoppa mig var enhälligt… Långt efteråt har det kommit fram medlemmar i Styrelsen och klappat mig på axeln och sagt: ”-Det vet du Leif att jag höll på dig, men man måste ju foga sig. […] Jag beslöt mig för att överklaga till Högsta Domstolen och skulle alltså öppna process mot Advokatsamfundet. Att bli advokat hade jag betraktat som ett livsverk och nu hade man slagit undan benen på mig.” (s. 17).

  • Klassisk juridisk devis: “Jag skulle inte för min egen talan, enligt det gamla juridiska ordstävet: “Den som talat i egen sak har fått en åsna till klient”.

  • Om advokatkollegan, Sune Haller, som företrädde honom i hans schism med samfundet i Högsta domstolen: “lyckas man få honom tänd på en uppgift, är han en av landets absolut skickligaste advokater med ett engagemang och en analytisk förmåga som är enorm. […] Haller lämnade alltså in överklagandet och begärde att advokatsamfundet skulle precisera på vilka punkter man inte ansåg mig lämplig att vara advokat. Redan på ett tidigt stadium började Haller och jag att samla material. Vi hade inga svårigheter. Processen förtjänst var att jag fick se vilka som var mina verkliga vänner”

Kuriosa: Riksdagen fattade för första gången ett historiskt beslut igår om att upphäva en lag som ej ännu trätt ikraft

Lagen skulle egentligen träda i kraft den 1 oktober 2023 (om drygt två veckor) och skulle innebära en utvidgad sekretessprövning för de enskilda domstolarna. Efterlevnaden av de nya sekretessprövningarna skulle kräva enorma resurser från domstolarna, samtidigt som lagens skyddsintresse skulle vara mycket ineffektiv i det den ämnade att skydda. Vill ni läsa mer om vad lagen skulle ha inneburit, dess bakgrund och varför riksdagen nu valt att stoppa den, hittar ni mer information i länkarna nedan. Oisín Cantwell på Aftonbladet nämnde i en artikel att detta är första gången riksdagen har stoppat en lag som redan skulle ha trätt i kraft. Jag har inte efterforskat om påståendet stämmer (vilken rättshistoriskt metod skulle jag kunna använda mig av för ens kunna efterforska om påståendet är sant ens?)

Källa: Domstolsverket, “Ny lag gällande utökad sekretess i brottmålshanteringen stoppas”, 2023-09-13, https://www.domstol.se/nyheter/2023/09/ny-lag-gallande-utokad-sekretess-i-brottmalshanteringen-stoppas/#:~:text=Riksdagen%20har%20idag%20fattat%20beslut,att%20fler%20personer%20ska%20lagf%C3%B6ras

Kuriosa: Idag startar huvudförhandlingen till den hitills största rättsprocessen i svensk historia - Lundinmålet

Vad målet handlar om i sak, eller mer ingående detaljer, kan man läsa om i andra källor (se länkarna nedan). Eftersom målet är alltför omfattande för mig att sätta mig in i – även om jag skulle vilja – med tanke på mina pågående juridikstudier, kommer jag inte att kunna följa det på djupet. Däremot vill jag belysa vissa processuella aspekter som en intressant kuriosa:

  • Huvudförhandlingen beräknas ta 2,5 år att genomföra, fördelat på cirka 80 förhandlingsdagar.

  • Åtalet grundas på en brottsutredning som pågått sedan 2010 och som hittills har resulterat i ett förundersökningsprotokoll omfattande cirka 80 000 sidor.

  • 60 vittnen har kallats till förhör.

  • På åklagarsidan finns sex åklagare och tre utredare närvarande.

Hur processen slutligen kommer att gestalta sig, liksom dess processekonomiska kostnader, återkommer jag till om cirka 2,5 år när tingsrätten har avkunnat sin dom. Redan nu, utan att ha någon djupare insikt i processen, kan man dock utifrån en snabb och ytlig analys av de tilltalades situation – att de står åtalade för mänsklighetens grövsta brott, folkrättsbrott – och med tanke på deras stora egon och ekonomiska resurser, med stor sannolikhet förvänta sig att målet kommer att överklagas till hovrätten om de fälls.

Jag kommer att följa processen och återkomma med uppdateringar om de processuella slutsatser som kan dras.

Källor:

Frågeställning: Tillhör juriststudenterna de studenter de som det satsas mest pengar på i direkt marknadsföring och uppvaktanden från näringslivet under universitetsstudierna?

Jag har inget konkret belägg för min hypotes ovan, annat än den uppenbara uppvaktningen från främst juristbyråer, som redan från första veckan på juristprogrammets termin 1 gör sig påtaglig. Ett exempel på detta är en återkommande kampanj som nu genomförs för tredje året i rad – affärsjuridiska byrån Vinges "tacobilsturné".

“Vingetrucken drar ut på turné igen

22 AUGUSTI 2023 Karriär student Studentevent

Med start måndagen 4 september drar Vinges food truck för tredje året i rad ut på vägarna för att bjuda nya juriststudenter i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm på tacos”.

Jag måste också kommentera att ovanstående marknadsföringsstrategi med en tacobil är ett både smart och snyggt genomfört sätt att stärka ett affärsjuridiskt varumärke – särskilt när målgruppen är nya juriststudenter. Kampanjen får definitivt pluspoäng av mig, både för koncept och genomförande. Vi här uppe i Umeå (liksom i Örebro och Karlstad) har dock ännu inte haft något planerat besök av en sådan matbil – men kanske blir det ändring på det framöver. Vem vet? Den ursprungliga frågeställningen och hypotesen kvarstår dock: Är juriststudenter den studentgrupp som näringslivet satsar mest pengar på att marknadsföra sig mot under studietiden? Jag skickar ut denna fråga i etern och hoppas kunna återkomma med ett svar i framtiden. Uppdateringar följer!

Poddavsnitt och panelsamtal från advokatsamfundet om att förädla den allra viktigaste färdigheten: personlig kännedom (för att kunna må och prestera bättre som advokat)

Podcast intervju och samtal med Jens Näsström (arbetspsykolog) och Heidi Brown (associate professor på Brooklyn Law school) samt deras gärtföreläsningar:

Min sammanfattning:

Källor till stress på advokatbyråer:

  • Resultatkrav.

  • Högt ansvar.

  • Överengagemang.

  • Högt arbetsttryck.

  • Krävande klienter.

  • Komplexa arbetsuppgfter.

  • Snäva deadlines.

  • Personliga krav/förväntningar.

  • Fakturerade timmar.

Någonstans sitter dessa stressfaktorerna i arbetets natur och i organisationen och egentligen är det väldigt få av dessa källorna man kan jobba mer effektivt med. Däremot finns det två källor som man kan jobba mer effektivt med och det är de källor som man har själv kontroll över, nämligen: personliga krav/förväntningar och överengagemang. Det finns en betydande varians i hans studie på advokatbyråer till hur individer inom sammaorganisation responderar till stress trots att de befinner sig i samma organisation, samma typ av arbete med samma förutsättningar. Detta förklaras med de krav som vi sätter på oss själva och vårt eget engagemang. Med andra ord - vi hanterar stress olika. Det finns då sätt att hantera denna stressen som är effektiv och mindre effektiv.

Studie från 2021 på 800 juriststudenter “Ställer du krav på dig själv i dina studier?”:

Man kunde svara på fyra olika sätt. Och detta är följande resultat hur deras förhållande var till sina studier. Slutsatsen var det är ingen skillnad stressmässigt för en juristststudent att t.ex. stressa inför en tenta och för en advokat/jurist leverera inför en deadline. Det är samma typ av krav och samma typ ab stress. Dvs. myten om juriststress och juristånget stämmer inte. Denna stressen börjar inte bara i arbetslivet utan den börjar redan under studierna på juristprogrammet (och kanske ännu tidigare än så).

Vad är det för något unga jurister mest efterfrågar idag? Och som många seniora jurister gärna skulle vilja ha mer av? —> Balans mellan arbete och fritid.

Studie på juriststudenter med toppbetyg (med AB i betyg).:

I studien på juriststudenter md högsta betyg ser man en liknande varians som studien ovan på 800 juriststudenter, dvs. en varians på 57% jämförtvis med 58% som har ett liknande problem mellan balansen av studier och fritid på juristprogrammet. Slutsatsen som Jens drog är då att det är samma personer som kommer ha samma problem när de sedan kommer ut i arbetslivet.

Vad är det då som skiljer mellan de som kan dela upp balansen mellan studier och arbetstid bättre?Vilka drag bland jurister ligger mest i farozonen för stress?

Svar —> Självledarskap. Två typer:

Självledarskap (negativ inre dialog): Oväntat (orealistiskt) höga föväntningar på en själv (prestation) som kopplas till självkänslan.

  • “Om jag misslyckas, är mitt liv över”

  • “Jag finner det svårt att prioritera”

  • “Jag får aldrig göra ett misstag”

  • “Jag är inte tillräcklig bra nog”

  • “Jag försöker göra allting på en och samma gång”

  • “Jag känner mig otillräcklig”.

  • “Jag får inga andra chanser”

  • “Jag blir stressad när projekt går långsamt i mitt arbete”

  • “Någon är alltid bättre”

  • “Jag kan knappt leva upp till mina egna förväntningar”

  • “misstag = förödande”

  • “Jag känner mig krossad när jag får kritisk återkoppling”

Självledarskap (positivt inre dialog): Kan också vara ambitiös. En förmåga till att förlåta sig själv. En flexibilitet. Man kan göra ett misstag och gå vidare (betyder inte att man är slarvig eller underlevererar).

  • “Jag är tillräckligt bra”

  • “Om jag misslyckas, är tar jag ansvar över det och går vidare”

  • “Jag är bra på någonting”

  • “Jag är bra på att hantera arbete-liv balansen”

  • “Att ha en dålig dag är inte detsamma som att vara en dålig person”

  • “Låt mig kolla om jag gjorde ett misstag”

  • “Jag är alltid öppen för en utmaning”

  • “Genom attt planera så undvek jag misstag”

  • “Jag är okej med att jag inte vinner vartenda gång”

  • “misstag = lärande tillfälle”.

Insecure Overachiveer

  • Kvinnor ligger ungefär 20% högre för detta draget. Det finns en biologisk och en kulturell aspekt till det här.

Källa: Advokatsamfundet, “Självkännedom kan hjälpa advokater att prestera bättre”, 2023-08-31, https://www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2023/augusti/sjalvkannedom-kan-hjalpa-advokater-att-prestera-battre/

Terminstart på valbarkurs och att redan börja fila på idéer till examensarbetet inför framtidens T9

Eftersom jag läser två valbara kurser den här terminen – varav en på distans med start idag och den andra först om två månader – har jag lite flexibilitet i schemat och därmed möjlighet att ta mig vissa friheter. En av dessa friheter är att redan nu börja skapa mig en uppfattning inför T9.

Min största svaghet som uppsatsförfattare har alltid varit att komma på idéer och utveckla tankar om ämnen att skriva om. Under juristprogrammet har jag ofta hamnat i situationer där jag i sista stund tvingats välja ämnen som inte varit genomtänkta, vilket lett till stress och sena nätter – så kallade "all-nighters" – på T1:2, T2 och T3 (hela tre gånger!). Som man kan föreställa sig blev resultaten därefter, med alla de klassiska symtomen på en sent påbörjad uppsats.

Denna brist hos mig har oroat mig, särskilt de senaste två terminerna, då jag försökt att i egen regi hjärnbolla idéer inför examensarbetet i T9. För att undvika samma misstag har jag därför bestämt mig för att delta i de relevanta föreläsningarna som T9:orna har om uppsatsskrivande, trots att jag själv ännu inte går T9. Föreläsningarna jag planerat att närvara vid handlar bland annat om skrivtips, uppsatskrav och exempel på tidigare studenters ämnesval.

Idag deltog jag i T9:ornas första terminsföreläsning, som behandlade uppsatskrav samt generella tips och fallgropar – en genomgång av "do’s and don’ts". Jag tog särskilt med mig två punkter:

  1. Fritt ämnesval – Studenterna får själva välja uppsatsämne, syfte, metod och upplägg, så länge det har en juridisk inriktning.

  2. Inga formella krav på uppsatsens storlek – Det finns ingen fastställd sidomfångsgräns, men kursföreståndaren betonade att det kan vara svårt att uppfylla alla bedömningskriterier med en uppsats på bara tio sidor. Samtidigt är det knappast en fördel att lämna in en uppsats på 200 sidor.

Noteringar från föreläsningarna

Att närvara på T9:ornas föreläsningar väckte en del uppmärksamhet. När jag och en studiekamrat (som faktiskt ska skriva sin uppsats denna termin) gick in i föreläsningssalen fick vi en del förvånade blickar – det var tydligt att vi inte tillhörde deras årskull. Vid en senare föreläsning blev jag till och med direkt tillfrågad av två studenter vad jag gjorde där. Jag förstår det – efter flera års studier tillsammans bildas en stark sammanhållning i en årskull.

Ad notam: Applåder efter varje föreläsning?

Jag har lagt märke till att T9:orna applåderar efter varje föreläsning. Om det beror på att de är en ovanligt trevlig kull eller på att dessa föreläsningar är deras sista på juristprogrammet låter jag vara osagt. Fenomenet har dock upprepats under flera föreläsningar.

Uppdatering 29 augusti 2023: Applåderna har fortsatt under två av dagens tre föreläsningar.

Nyhet: En kurskamrat har blivit min granne

Idag fick jag veta att en av mina kurskamrater, som jag började juristprogrammet med, nyligen flyttat in i samma lägenhetskomplex som jag. Det innebär att vi nu är fem personer från vår ursprungliga kursstart som bor i samma byggnad. Oddsen för att något sådant skulle ske i en större stad känns ganska låga – ännu ett argument för att studera i en studentstad med en relativt välfungerande bostadssituation.

Uppdatering 15 januari 2024: En ögonöppnare

Jag har nu fått tillgång till några av de examensuppsatser som T9:orna skrev under höstterminen, och det har minst sagt varit en ögonöppnare. Det är fascinerande att se vilken nivå juriststudenters redovisade kunskap kan ligga på efter 4,5 år av akademiska studier. Självklart innebär inte en svag uppsats nödvändigtvis att författaren har bristande rättsvetenskapligt skrivande – ofta är det snarare en fråga om brist på inspiration och prokrastinering.

Exempel på en uppsats med stora brister:

Jag stötte på en examensuppsats på 50 sidor där analysdelen endast bestod av två sidor. Det säger ändå något om var gränserna på programmet verkar dras.

I samma uppsats så kan man hitta följande fotnotern i en rättsdogmatiskt utredning om gällande rätt angående personlig culpa:

Besökta huvudförhandlingar (uppdateras kontinuerligt)

(2024-07-08) (09:00) (Sal 2) Hovrätten över Skåne och Blekinge - Huvudförhandling: B 2342-24, grovt olaga hot m.m.

Man vet aldrig vad man hamnar i en för huvudförhandling och vad för öde som ska spelas upp i rättssalen. Jag hade varit slarvig när jag endast läst uppropslistan på de förhandlingar som skulle utspela sig i hovrätten. Vad som var tänkt från början var att jag skulle närvara vid en förhandling om anstiftan av mord blev istället ett par helt andra brott med sin egen brottskategori.

Jag tog pågatåget till Malmö centralstation och promenerade den resterande vägen därifrån till hovrätten. När jag gått igenom säkerhetskontrollen och tittat på uppropslistan på de stora skärmarna i den stora hallen så ser jag att någonting står snett till. Den salen som jag ser ska ha huvudförhandling existerar inte i den byggnaden som jag befinner mig i. Jag gick tillbaka till säkerhetskontrollen och fick kontakt med den kvinnliga vakten som nyss röntgat min väska och tillhörande saker. “Sal 52, vart ligger det?” säger jag. “Det är på rättscentrum”. Jag insåg direkt mitt misstag och att jag nu bara ett par minuter innan huvudförhandlingen skulle börja aldrig skulle hinna dit. Jag återgick till den stora hallen och tittade på de två stora skärmarna som står uppställda för jag hade sett att två andra förhandlingar skulle utspela sig idag. Den ena klockan 13:00. “Nä så långt tänker jag inte vänta”. Och den andra nu kl 09:00. “Grovt olaga hot mm. Ja detta kan bli spännande. Hoppas bara nu den blir av för jag ser inte ett enda annat huvud här i byggnaden idag”. Jag vänder mig efter skyltarna till salarna för att orientera vart jag ska gå och går in i rätt korridor och ställer mig utanför salen och ser en muslimsk kvinna sitta med tålamod på bänken utanför. Det är bara vi i hela hovrättens allmänna utrymme här och jag ställer mig i närheten lutandes mot väggen medan vi båda väntar på uppropet.

Två minuter över nio ropar högtalaren upp att huvudförhandlingen fortsätter i sal 1. “Fuck” mitt andra misstag, jag har inte kunnat se på den uppropslistan men att det var en fortsatt huvudförhandling. Dvs. en huvudförhandling som redan hade påbörjats en annan dag. När jag gick in i rättssalen var jag ej heller beredd på att det skulle vara en säkerhetssal. Konstigt tyckte jag men lade inte mer vid det när jag fortsatte att ta min plats i raden längst fram till vänster (en stol ifrån den innerst). Det märktes att rätten tyckte jag var en udda fågel som ensamt dykt upp mitt i förhandlingen vid en sådan tidpunkt i förhandlingen dessutom. Ordföranden tittade på mig och hon frågade om jag hade en mobil med mig. Jag sade “Ja det har jag men den är avstängd” och visade att jag hade den i fickan. “Jaha okej… man kan inte riktigt se utifrån där jag sitter”. Det märktes att ordföranden tyckte det var lite pinsamt att hon missbedömde mig och trodde att jag satt och tittade på mobilen i knäet. I verkligheten hade jag ett A4 kollegieblock och ett pennskrin på benen. Mitt framför mig inuti salen fanns de nämligen två stolar framför mig som precis blockerade så synen till vad som var i knäet på mig.

Förhandlingen började med att försvararen gjorde en ny bevisupptagning som inte hade presenterats tidigare. Jag hade inte kunnat släppa att jag tyckte det var lite konstigt att åklagaren och försvararen inte var fysiskt närvarande i rummet, de satt nämligen med på länk. Eftersom jag inte suttit ting så undrade jag självklart vad det lagrummet [5 kap. 10 § RB vet jag nu] var som gjorde att försvararen inte behövde vara fysiskt närvarande idag och undrade självklart hur han skulle kunna tillgodose sin klients bästa intresse om de inte skulle kunna privat kommunicera med varandra under processen. Kanske hade klienten godkänt det men var han i sådana fall verkligen helt förvissad med konsekvenserna av detta? Oftast ser man att en klient och dennes försvarare kan viska saker till varandra under pågående huvudförhandling. Nåja, det finns säkert även advokatetiska och rättsekonomiska överväganden här som man får tar i beaktning. Bevisuppgifterna som försvararen presenterade med sin powerpoint bestod av ett par inscannade dokument och någon nyhetsartikel som hade bevistemat att den tilltalade som var kurdisk turk tidigare varit politiskt aktiv i hemlandet riskerade att bli förföljd om han skulle bli dömd och utvisad. Försvararen var inte helt pedagogisk när han skulle försöka förklara hur dokumenten och urklippen hade uppkommit, vem han till en början hade fått dem av och vad som stod i dem (eftersom all text var på turkiska). Ordföranden samt referenten ställde en del frågor för tydliggöranden och vid ett par tillfällen fick även den tilltalade svara på frågor av sin försvarare vad som stod i dokumenten läsa upp eller förklara det som stod däri. Även om försvararen gjorde sitt jobb här tänkte jag återigen slutsatsen som jag dragit i tidigare förhandlingar att aldrig ha en offentlig försvarare som jag fått genom turordningslistan. Advokaten gjorde sitt jobb med att tillvarata sin klients intresse objektiv men knappast med den nit och omsorg att han tycktes ha varit helt klar över vad som stod i sitt eget processmaterial som han höll på att presentera. Aja här är det jag som är hyperkritisk men så får det vara.Ännu en anledning varför jag tyckte det var märkligt att advokaten satt med på länk. Han har ju inte uppenbart inte haft tillräcklig kontakt med sin klient i en sådan utsträckning att han kunnat vara helt förvissad om vad som faktiskt stod i de dokument som han presenterade. Det är heller aldrig ett bra tecken när referenten ber om en del förtydliganden på motsägelser som sagts av försvararen och sedan ses en gång viska långa meningar i ordförandens öra under huvudförhandlingen. Den sistnämnda detaljen har jag aldrig tidigare sett i en förhandling.

Dags för personalia. Tidigare ostraffad.

Och så var det dags för plädering. Den tilltalade hade gjort olaga intrång på en gård i syfte att sexuellt förgripa sig på en häst. Va fan har jag kommit in på för huvudförhandling? Jag fantiserar att musiken till tv-serien twilight zone spelade i mitt huvud nu efteråt. För det var så det kändes. Som en hemsk komsik komplott. Jag som trodde att det bara skulle röra sig om en gubbe som gått lite “crazy” och hotat någon i affekt och bla bla bla (vilket också visade sig stämma... påståendet av åklagaren var att den tilltalade gubben som var 74 år gammal hade blivit påkommen i stallet och sedan försökt med en kniv svinga runt den för att undvika att bli gripen). Nämndemannen (en gubbe i dryga 60 års åldern) gjorde ett lite äcklat uttryck. Det var som en våg av “jag vill inte stötas vid den här personen men jag måste göra det ändå” svämmade över bland honom och en del av aktörerna i rättssalen när åklagarens påstående knöts ihop. Den nyss nämnda nämndemannen satt nu även nästan i en 90 graders vinkel med sin axel mot den tilltalade. Detta mestadels för att han satt och läste på den stora skärmen i rummet men också till viss del över att det hela blev lite jobbigt att finna sig i situationen och lyssna på åklagarens påståenden. Jag kan ju bara spekulera hur det känns att i en sal när det förekommer annan vidrig brottslighet som får detta att framstå som en nöjesföreställning. Att jobba med straffrätt är att verkligen syssla med bottenskrapet i samhället men till råga på det har vi ett fint system som tillåter respektabel behandling av den tilltalade. Den tilltalade uttryckte nämligen just ett verbalt tack när ordföranden avslutade förhandlingen. Kanske var det som ett kvitto på att han själv påståtts gjort något sådant vidrigt ändå fick den mottaga den respekt av alla aktörerna som processen ändå gav honom. Vem vet. Ett tack har jag aldrig tidigare hört av vare sig ett vittne eller en tilltalad tidigare.

(2023-09-21 (13:00) (Sal 3) Umeå tingsrätt - Huvudförhandling: B 2556-23, föregivande av allmän ställning.

Anteckning till mig själv: Jag tror att jag i fortsättningsvis ska försöka att välja huvudförhandlingar som har lite ovanligare måltyper än de som man normalt sätt kan se en hög frekvens av på de allmänna domstolarna. Inte för att de vanliga måltyperna är tråkiga utan för att jag tror jag ska ta tillfälle i akt nu medan jag studerar och har tid till att exponera mig fler olika typer av mål, att jag också bör göra det. Då det helt enkelt ger en bredare erfarenhet av att exponera sig för en större vairation av måltyper.

Om dagens besök på Umeå tingsrätt

När jag hade gått igenom säkerhetskontrollen och fått godkännande av den snälla ordningsvakten att min plånbok, mitt knippe husnycklar, min Iphone, min blåa hoodie med dragkedja samt de två anteckningsblocken och mitt pennskrin med innhevande pennior inte var olovliga att inneha på tingsrätten så fick jag även i samma veva direkt kontakt med en spjuver i rullstol som satt i anslutning i säkerhetskontrollen. Hans kroppsspråk var liksom så pass öppet att han sökte ögonkontakt och jag märkte han liksom smålog lite löjeväckande när han tittade mot mig. Jag hade inte lust att interagera med honom. Mitt första intryck av hans småflin var att han tyckte att jag såg dum ut eftersom jag precis entrat tingsrätten blöt eftersom jag hade nyligen sprungit dit i regnet med min flickvän för att kunna hinna fram till dagens huvudförhandling i tid. Men det var inte därför han smålog kom jag på en kort stund i efterhand. Han log eftersom han blev ombedd av ordningsvakten som stod med honom och som bad honom att förflytta sig lite åt sidan att något allvarligt nyss hade skett. Det där småleendet var således en skyddsmekanism till efter vad jag förstått när jag hörsammat mannens reaktion till vaktens uppmaning att ställa sig vid sidan var inte i proportion till hans respons. Ordningsvakten som var lugn och snäll i bemötande och berättade för filuren att han var gripen nu och att man “inte fick ha sådant på sig” och att det nu blivit ett ärende för polisen nu som skulle bli tillkallad dit. Det var nu som jag förstod att mannen i rullstol hade blivit ertappad med något olagligt föremål på sig (förmodligen en kniv) när han själv hade rullat igenom säkerhetskontrollen några minuter före än mig.

Det där med att människor blir ertappade med att bära kniv i en säkerhetskontroll på en domstol är tydligen inte helt ovanligt. Jag vet att jag vid ett tillfälle under T3 frågade en klasskamrat som jobbar som ordningsvakt på just denna aktuella domstolen om hur vanligt det där är och hon säger att det händer på en månads basis och oftast handlar det om folk som normalt sätt bär på kniv i vardagen inte tänker på att de har en på sig när de sedan besöker domstolen.

Efter att dagens förhandlingen var avklarad så såg jag att mycket riktigt att polis hade blivit tillkallad på platsen och nu höll förhör med personen i rullstol i ett av väntrummen. Jag tänkte för mig själv att det här var ju spännande och lade en tanke om att försöka hålla utkik i de framtida uppropslistorna för att närvara vid en framtida förhandling om detta nu inledda ärende. Man kan ju fråga sig var varför jag skulle vilja närvara vid en sådan? För jag är en nyfiken person som ibland tycker om att hoppa på någon annans livssträng som sammanstrålar i tid och rum med min egen.

Om dagens huvudförhandling

Etikett om inträde in i rättssalen

Jag brukar normalt sätt inför och i anslutning till rättssalen försöka låta alla aktörerna som jag förmodar som ska närvara i förhandlingen gå in först, så att jag obemärkt kan gå in sist. Detta eftersom jag inte vill ge några tankar om att jag är där för att just titta på deras förhandling förrän de befinner sig mitt i en. I det nuvarande fallet satt jag och min flickvän på sofforna närmare rättssalen än den tilltalade när notarien ropade upp målet i högtalarna och eftersom den tilltalade tillsammans i sällskap med sin mor var lite tveksam till om det var deras mål de hade ropat upp tyckte jag att det inte riktigt var min uppgift som åhörare att vänta in han och hans mor för att de skulle få gå först in. Anledningarna var att avståndet mellan mig och den tilltalade samt hans hastighet med sin mor gående mot rättssalen var av sådant slag som skulle betyda att jag samt min flickvän skulle behöva vänta ett antal sekunder för att vänta in dem för att det skulle få gå in först. Detta skulle strida mot min tidigare nämnda princip om att ge för mycket utrymme till den tilltalade samt att min och min flickväns entré in i rättssalen inte skulle kunna blir naturligt att vi höll dörren upp för den tilltalade. Speciellt när det handlar om tonåringar att inte ge dem för mycket utrymme. Jag öppnade dörren och utan att titta mig in till höger tog en fokuserad blick på sätena som var fastskruvade på väggen och räknade ut vart jag skulle sitta, det blev den fjärde sista stolen längst in.

Min flickvän hade således efter mig bara följt med mig och lämnat dörren öppen där den tilltalade och hans mor sedan ett par sekunder följde efter. När jag hade satt mig ned och för första gången skaffade mig en överblick över rättsallen med att titta mot domarpodiet så såg jag att jag hade fått uppmärksamheten från en nämndeman. Det var en kvinna i medelåldern som satt längst i från mig i rymmet ut på högerkanten (min högerkant) som tittade på mig med en liten dold konfunderad förundrad och märklig blick. Antagligen så trodde hon att eftersom jag gick in först och abrupt in i rättssalen och märkligt inte gett ögonkontakt med någon att det var jag som var den tilltalade och att jag var förkommen. Den blicken från henne försvann ganska så snabbt när ordförande tittade mot den tilltalades håll och nästan omedelbart frågade om den tilltalade var “X” vid namn.

Dagens lärdom: (klichéartad jag vet, men ändå) Ska du försöka upprätthålla ett effektivt försvar se då till att du verkligen har läst på eller har någon med dig som åtminstone har läst på och då kan föra din talan.

I anslutning som att ordförande fick bekräftat vem den tilltalade var och att han nu var närvarande så gav hon en kort respons “jag ska ringa upp åklagaren som ska vara med på länk” varpå den tilltalade märkbart förvånad “på länk?”. “Jaa” svarade ordförande medan hon och notarien fokuserade sig på att få fram en fungerande uppkoppling vars video skulle visas på rättsalens två storskärmar.

Den tilltalade satte sig sedan ned tillbakalutad och med armarna i kors och med en attityd av nonchalans. Det kunde egentligen mynnas ut redan i den tilltalades första riktiga interaktion till ordförande där han på ett förvånat och obetydligt sätt kände behov att hävda sig till att ifrågasätta att åklagaren skulle närvara på videolänk. Samt avsaknaden av att han inte hade något ombud närvarande men ville åtminstone ge en anblick av att han visste vad som gällde eftersom han sade att han hade läst på om processen då ordföranden sedan frågade honom om han visste hur processen skulle gå till. Trots han sade att han hade läst på om hur det hela gick till valde ordföranden att snabbt ge en “crash course” redogörelse om hur rättegången skulle fortgå. Hon var även tydlig med att säga här att han under eventuellt förhör med något vittne inte fick lov att ställa ledande frågor.

Jag började omedelbart ifrågasätta om jag skulle ha infunnit mig på dagens huvudförhandling då när jag tittade på den tilltalade som nu lös upp i den uppmärksamhet som han fått tilldelad av sig i från rätten och av oss som åhörare. Tanken slog mig ju om att vi på ett sätt nu bidrog till en form av negativ uppmärksamhet för denna unga killen som stod åtalad för brott. Kunde inte undvika att tänka på huvudförhandlingar där tilltalde har haft kompisar närvarande på sin huvudförhandling för att använda uppmärksamheten till att försöka plocka sociala poäng inför sina kompisars ögon om att man är en central fokus i en rättsprocess och har allas uppmärksamhet.

Här var det i alla fall en ung vit grabb klädd i en militär-grön t-shirt med något tryck jag inte lade något närmare tankar till. Han hade kort blont hår och hade en aura av en vanlig ungdomlig utseende med tillhörande smal kroppsbyggnad. Hade jag inte vetat så hade jag gissat på att killen tillhörde en EPA-kultur i en håla samtidigt som han gick på gymnasiet. Vet inte om det var hans ålder men hans utvecklingslinje om vart han befann sig i livet påminde mycket om den 17-åriga grabben som dömdes för våld mot tjänsteman det sista av de tre mål jag såg på mitt första besök i en domstol i Falun tingsrätt (2021-02-24, B 4228-20). Alltså som vilken annan svensk grabb som helst som emellanåt kränger jordnötter, spelar datorspel om kvällarna, runkar, ibland dricker med kompisarna och kanske är ute o kör något motorfordon för att imponera på medelmåttiga tjejer (i bästa fall!). Senare när vi kom hem kollade min flickvän upp hans verkliga ålder och det visade sig vara att han är 19 år gammal. Ops vad fel ens intryck kan bli ibland. Kan det vara så att mitt omdöme om människors ålder har blivit sämre med åren? Säkerligen verkar det stämma med den hypotes jag har burit på om detta de senaste 5 åren. Åtminstone min flickvän berättade i alla fall för mig efteråt att hon trodde han var 17 år).

Under partsförhöret var det ordföranden som ställde de inledande frågorna: “Vad är det för bil?” TT: det är en XX “Är det din bil?” TT: “Ja det är min bil fortfarande.” Ordförande: “Vad kan du säga om dagen den 18:e augusti?…”.

Senare när ordföranden skulle lämna ordet till åklagaren om han hade några frågor så svarade åklagaren: “Nej jag har inte frågor” för att sedan ändra sig och ställa frågan: “Får jag fråga vart var det du körde vid det här tillfället?” efter den tilltalades svar bad åklagaren om att justera sin gärningsbeskrivning.

Ordförande: “Då har åklagaren gjort gällande att åklagaren har justerat gärningsbeskrivningen.”

Tilltalade : “Jaha, ja... [okej?]”

Ordförande: “Är det något du vill säga om det?”

Tilltalade: “Ja det har ju inte hänt så att…”

När det sedan var dags för ett motförhör med det första vittnet på videolänk var den allra första frågan den tilltalade skulle ställa: “Ja alltså tidigare i telefonförhör…”. Längre hann han inte. Ordförande avbröt honom och sade “ska säga här att förundersökning är inget vi tar del av”. Ordförande redogjorde snabbt om att man inte får lov att ställa en ledande fråga med citat ur förundersökningen innan man ställt sin fråga och beklagade den tilltalade med att även tillägga "ja det är inte så lätt att veta… då avslutar vi förhöret”. Den tilltalade fick ett glatt förvånat ansiktsuttryck där han korsade armarna som gick över till ett skeptiskt ifrågasättande uttryck som om han hade förstått att han gjorde någonting fel men inte förstod varför, och en tanke om han hade blivit rättvist behandlad for igenom hans skalle.

Dagens läxa som sagt: Ska du försöka upprätthålla ett effektivt försvar se då till att du verkligen har läst på eller har någon med dig som åtminstone har läst på och då kan föra din talan.

 

(2023-07-21) (09:00) (Sal 10) Malmö tingsrätt - Huvudförhandling: B 4239-23, mord.

Kritik som inte kan undgå mig om själva den nya tingsrättsbyggnaden

Rakt på rödbetan kort och gott. Det är inte många veckor som den nya Malmö tingsrätt har varit i bruk och det är nu det andra dagsbesöket jag tar till denna praktfulla byggnaden (både interiören och exteriören är väldigt behaglig att se på). Dock kan jag inte låta bli att störa mig över att Malmö tingsrätt har nu den i särklass absolut sämsta funktionella planlösningen för en entré till en myndighetsbyggnad jag personligen någonsin bevittnat. Det är koko-bang-bang idoiti att det har blivit en sådan oländigt designad in- och utgångsutrymmet åt en sådan helt ny byggnad. Problemet med entrén är dels vart positioneringen för entrén är placerad då det för mig som besökare var väldigt svår att hitta. Och dels att entrén ger ett minimalt utrymme för in/utgång till besökare. Problemet är att när du bara har tre personer framför dig (en i själva säkerhetskontrollen) och två utanför så har en köbildning redan skapats att den blockerar in- och utgången. Detta för att entréhallens utrymme får endast plats med två personer med ett normalt svenskt avstånd till varandra och där den tredje personen får stå mitt i in/utgången för att hålla upp dörren. Nej fan dra åt helvete med arkitekten och även de som godkände denna design.

Exempelvis (bild ovan) så står jag här och väntar på att de två personerna i kö före mig ska gå igenom säkerhetskontrollen samtidigt som jag håller upp dörren och ser till att inte stå i vägen för besökare som även ska gå ut ur byggnaden. Vid dagar med större hop människor som ska passera till och från domstolen kan kommer det att uppstå en lång kö här.

En kort reflektion

Det har blivit en del besök på huvudförhandlingar sedan jag började juristprogrammet och jag märkte ganska tidigt i mina första besök att jag oftast blir berörd på ett sätt att jag oftast finner mig tänka tillbaka under dagarna på både offer, familjemedlemmar, vittnen men även gärningsmän. Hjärtat av alla huvudförhandlingar är ju ändå en berättelse om (om än en begränsad sådan) av människors livsöden. Dagens huvudförhandling har inte gjort ett undantag på mina känslor i heller.

En ordförande som kom ut och läxade upp åhörarna under första pausen

Ordföranden kom ut ur förhandlingssalen efter vad som skulle vara slutet på första pausen. Hon adresserade oss alla åhörare som stod utanför och gav oss en uppläxning av vi att inte skulle lämna kvar saker kvar vid åhörarplatserna, att mobiltelefonerna skulle vara avstängda, att det inte fick lov att pratas under huvudförhandlingen och att om det uppstod brist om plats på hörarplats att man då var tvungen att lämna.

Och jag trodde att man fick läsa många domar på juristprogrammet

En reporter från sydsvenskan hade sett att jag hade med mig ett anteckningsblock och penna samt att jag antecknade flitigt under huvudförhandlingen. Under en av pauserna kunde hon inte låta bli att fråga mig om jag också var reporter. Till vilket jag svarade på att jag inte var det men att jag var juriststudent. Jag frågade om hon tillhörde den del av redaktionen som tar del av de automatiska utskick från domstolarna vilket hon svarade ja varpå jag frågade om hon får läsa många rättsfall om dagarna och hon svarade att det ja och att det som mest har blivit 50 rättsfall på en dag! Men hon bedyrade att det då oftast handlar om s.k. smålmål (t.ex. ringa narkotikabrott eller fortkörning) och att sådana dagar kan ske då övriga i redaktionen är på semester och att man oftast bara skumläser domarna. Jesus kristus! Och jag som tyckte att vi fick läsa en hel del rättsfall under terminerna på juristprogrammet.

Om själva målet

Knappt att reporterns öga vart torrt (hade ni frågat mig som vittne om jag uppmärksammade på om reportern fällde tårar så hade jag strängt svarat: “nej, såg aldrig några tårar”, “men av allt att döma hennes kroppsspråk och emotionella tillstånd så skulle jag säga att hon nog fällde några tårar”. Och ej i heller bland de människorna som satt bredvid och framför mig på åhörarplats i heller var ögonen torra. Givetvis var processen jobbig för många och det sågs en del andra tårar under dagen på åhörarplats men de blev verkligen en utlösande faktor för en stor andel av ågörarna när vi kom till den delen av förhandlingen där den tilltalade skulle beskriva händelseförloppet i gärningen. Att han efter sin egen utsaga efter ett antal knivhugg valde att fortare ta slut på sin frus lidande genom att trycka ner kniven i strupen på henne och dels senare när han i efterhand berättade i rättsalen att han ångrade vad han hade gjort och att han förstod att folk hatade honom för det men att ingen hatade honom så mycket som han hatade sig själv. Och att han nu om det gick ändå ville ge tacksamhet till offrets syster som nu hade fått i uppgift att uppfostra och ta hand om hans dotter.

Nedanstående bilder kan vara olämpliga att publicera bild på men jag vill på något sätt ge denna historia något ansikte genom att på något sätt hedra offren och lyfta upp de inblandade och de berättelser som tagits plats i rättssalen idag. Sannolikheten att någon skulle ta skada av att se dessa bilderna publicerade är ytterst liten så därför väljer jag att lyfta fram två bilder ur deras vardag på de inblandade. Innan hela hela denna mardrömsresan skedde. Under en paus sökte jag upp deras namn på facebook och hittade en bild på den tilltalade och offret från 2020 (se bild nedan):

En bild på deras dotter från facebook (år 2022):

Tänk att den här lilla tjejen (på bild här ovan) plötsligt en dag när hon befann sig på fotbollsträning förlorade båda sina föräldrar p.g.a. av att pappa inte kunde besinna sig själv. Givetvis är min beskrivning en grov förenkling men ändå dessto sann … pustar ut… helvete alltså!!!

Uppdatering domslut (2023-09-14 och 2023-11-30):

  • Påföljd i tingsrätten: Livstids fängelse.

  • Påföljd i hovrätten: Hovrätten fastställer tingsrättens domslut utan några ändringar.

Perspektiv om motivbilden

Det är alltid lite intressant att till sist få se det juridiska “facit” när en instans avkunnar en dom samtidigt som det har skrivits om domen i media. Att man kan skönja en viss skillnad av det som står i själva domskälet, medias rapportering samt det som faktiskt har förts fram i målet samt vad som finns i förundersökningsprotokollet. I detta fallet är kommunikationen hårfin mellan de olika aktörerna men det har ändå talats om en viss skillnad angående motivet till vad som föranledde gärningen som jag hade tänkt presentera en alterntiv bild om här nedan:

Tingsrättens domskäl om motivet:

“X har förklarat att han uppsåtligen berövat Y livet, men har uppgett att det var som att djävulen flög i honom och synes på så vis hävda att han inte hade full insikt och kontroll i sitt handlande […] Utredningen har inte gett stöd för annat än att agerandet utgjort en impulsartad handling, föranledd av att han hade svårt att hantera frågan om separation och krisen i förhållandet”

Aftonbladets skildring av motivet (2023-09-14):

“Mordet på den 32-åriga mamman tros ha utlösts av att hon ville skiljas – något X inte ville acceptera”.

Uppdatering (2023-02-02): Aftonbladets skildring av motivet i en annan artikel: “Vare sig tings- eller hovrätten har funnit några förmildrande omständigheter, men inte heller någon tydlig förklaring till varför [gärningsmannen], under ett samtal med sin dotters mamma, valde att med ett enormt övervåld ta livet av henne.” […] Och att förhållandet var slut, att [X] hade träffat en annan och ville skiljas, det hade [gärningsmannen] fått reda på bara några dagar innan mordet.”

Vad som faktiskt kommit fram under åklagarens sakframställning om händelseförloppet:

Översikt

Gärningspersonen fick dagen innan morddagen fick sms-meddelanden två av hans frus kollegor som han var bekant med om att de ville träffas och prata med honom för att de hade något att berätta. Under mötet berättade de två kollegorna att hans fru har varit otrogen mot honom med flera män och anledningen till att hon bl.a. mått dåligt den senaste perioden var p.g.a. att hon riskerade att få sparken från jobbet för att en man som hon var intresserad av inte var intresserad av henne och att hon försökt påverka den mannens anställning. Detta vet man eftersom hela samtalet mellan dem spelades in utav en av kollegorna - inspelningen spelades sedan upp i sin helhet under sakframställningen.

Efter samtalet åkte gärningsmannen hem rasande och konfronterade frun - detta vet man också efterson det fanns ett vittne som var i telefonen med frun när han kom hem och hörde delar av konfrontationen (samt att deras gemensamma barn var närvarande i lägenheten) när han kom hem rasande och började kalla henne en massa glåpord. Konfrontationen var kortvarig och slutade med att hans fru snabbt tog två resaväskor och lämnade lägenheten för att sova hos sin syster. Samma kväll skickade gärningspersonen sitt första sms till frun sedan konfrontationen kl 23:19:20 med följande text:“Me and your daughter are laying here crying together. I’m staying home with her tomorrow. You disgust me”. Där hela den efterföljande sms-trafiken fram till mordet såg ut såhär [blå färg är meddelanden skrivit av gärningspersonen och grön skrivet av frun]:

Hans hustru blev bragd om livet kl ×

Så… det som har kommit fram under sakframställningen ger en annan bild av händelseutvecklingen samt gärningspersonens motiv till gärningen var någorlunda mer komplex än såsom domskälet och media skrivit om att endast frun ville separera eller skiljas. Faktiskt att gärningsmannens från det att han får reda på otrohetsaffärerna till det att han bragd sin hustru om livet är en tidsrymd på mindre än 24 timmar.

Gör min beskrivning av nyansskillnaden i motivbilden skillnad juridisk sätt? Nej det gör ingen som helst skillnad juridiskt sätt i detta fallet. Men däremot gör den skillnad för den mänskliga (eller omänskliga) berättelse om vad det var som kanske hände, hur åskådar och de drabbade kanske tänker om motivbilden, hur det formar intrycket av händelsen och om vi som vill försöka ta någon lärdom av det; en liten (om än en såklart begränsad) förklaring till varför det gick så in i helvetes fel.

Givetvis här är ju medias roll att helt väsensskild än vad domstolens roll är som ska tolka och döma utifrån åklagarens gärningsbeskrivning om vad som är styrkt i målet. Medias roll är framförallt få reklamintäkter och sälja berättelser. Men medias berättelse är baserat på domskälet (dock som visat i den senare artikeln som kom efter domen i hovrätten så frångår samma författare de hon skrivit i sin tidigare artikel samt domskälet mer väsentligt angående b.la. motivbilden). Och egentligen är allt detta här som presenterats egentligen mer komplext än vad det är på så många nivåer. Psykologivetenskapen samt kognitionsvetenskapen har nog en hel del modeller om de processer av beslut som kan vara motiverande kan leda till en handlingsförlopp ovan. Men jag tycker ändå det är en skillnad här mellan domskälet, medias rapportering och den tolkning man själv kan göra utifrån sakframställningen blir intressant att påpeka.

Det som exemplifieras här för mig är även lärdomen om att en domstol har en bisarr (och lite overklig) uppgift i efterhand att försöka rationalisera en gärningspersons beslut och beteenden med ett begränsat urval som har många lager och dimensioner av komplexa tankar, känslor och handlingar. Men enligt mig som får lägga ett tyckande är det uppgifterna kring fruns otrohet som gnistan i händelsekedjan fram till mordet. Motivbilden är således mer bred än vad domskälet och medias rapportering ger intryck av att förmedla. Att motivbilden dessutom är komplex eftersom jag tror tankar om livssvek, äckelkänslor, gärningspersonens syn på manlighet och manlig form av heder spelade avgörande roller här också. Därtill den historik som gärningspersonen förtäljde under huvudförhandlingen om varför deras förhållande samt hur deras psykiska måenden hade varit de veckorna fram till mordet. Jag sympatiserar inte med gärningspersonen utan försöker bara likt domstolen (på mitt vis) att rationalisera motivbilden om vad som föranledde gärningen för att vilja i mitt eget huvud komma fram till vad som hände. En sak jag är säker på är att själva separationen var bara en faktor i motivet ill handlandet. Är detta petitesser? Kanske det men det är vad vi jurister kommer att syssla med resten av våra liv när vi kommer ut i arbetslivet..

Källor:

Förundersökningsprotokollet

Linda Hjertén, "Knivmördade sin hustru – döms till livstid", 2023-09-14, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oAzEo/knivmordade-sin-hustru-doms-till

Linda Hjertén, "Caroline ville skiljas – det blev hennes död", 2023-02-02, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/veRAQm/caroline-ville-skiljas-det-blev-hennes-dod

 

(2023-07-04) (09:00) (Sal 10) Malmö tingsrätt - Huvudförhandling: B 3655-23, försök till grov utpressning.

Allmänt om upplevelsen

Första besöket i Malmö tingsrätt i den splitter nya ståtliga byggnaden. Med planering lyckades jag även få med mig min brorsa här för att titta på dagens huvudförhandling också. Det är brorsans allra första gång som han besöker en domstolsbyggnad eller för den delen tittar på en huvudförhandling. Min hypotes var att han snabbt skulle bli uttråkad (då min bror är naturvetare med teoretisk fysik studier i bagaget) men min tankemöda visade sig vara fel då han tyckte hela spektaklet var en jätte intressant upplevelse.

En av tolkarna i en av pauserna berättar om sin upplevelse en gång när en nämndeman hade somnat under en huvudförhandling

Råkade tjuvlyssna på en av tolkarna i målet stod och pratade med en annan tolk i pausen utanför rättssalen. Tolken pratade om sin erfarenhet ifrån ett annat mål om att en nämndeman somnade under en huvudförhandling. Jag kunde inte låta bli att på det hela tycka det ligger lite tragedi-komik i det hela. Det här med sovande nämndemän verkar vara ett riktigt fenomen alltså. Detta fenomenet är tyvärr ingen skröna för mig i hellerdå detta är något jag själv bevittande ett mål för ca två år sedan (under pläderingen i målet B 4125-21, Malmö tingsrätt). Jag fick senare en chans att ställa en fråga till lagmannen Jacob Heister om vad man borde göra som åhörare om man själv skulle bevittna en sovande nämndeman. I respons sade han att man skulle kunna påpeka sina iakttagelser till en ordningsvakt under en paus som i sin tur skulle kunna återkoppla till ordförande om det.

Om målet

Själva en del av bevisningen i målet som åklagaren presenterade för att försöka styrka rekvisitet “genom anspelning på ett våldskapital” i utpressningssituationen/olaga hot situationen var minst sagt påfallande för mig som juriststudent. För att kunna styrka rekvisitet som återfinns i 9 kap. 4 § brottsbalken och 4 kap. 5 § brottsbalken presenterade åklagaren skärmdumpar från en utredning gjord med google-sökningar som metod för att försöka styrka att en av de tilltalade anspelar på organiserad brottslighet. Metoden som utredaren hade tagit fasta på var google sökningar på klan-namnet. Följande google-utredning och sökträffar visades upp under sakframställningen:

Att en flashbackstråd användes under sakframställningen för att styrka ovanstående rekvisit om anspelning på brottskapital var minst sagt förvånande och välidgt intressant.

Åklagarens retoriska teknik under sakframställningen

En annan väldigt intressant grej var att bevittna åklagarens retoriska teknik under uppspelningen av ett direkt bevis i form av ett videoklipp där en av de tilltalade kunde höras när han hotade målsäganden över telefon. Hotet uttalades på det arabiska språket. Men för åklagaren att poängtera allvaret i de hotfulla orden så sade åklagaren till rätten att han först skulle spela upp videoklippet utan undertexter för att rätten skulle lägga märke till den den som uötvade hotets (den tilltalades) ton. För att sedan spela upp samma klipp igen fast med undertexter. Denna typen av retorisk teknik är något jag själv aldrig bevittnat förut i en svensk huvudförhandling. Och ej minst väntat från en åklagare som brukar köra ett ganska “clear cut” och straight sätt att argumentera. T.om. min bror som satt med mig och som aldrig tidigare sett en huvudförhandling gjorde en anmärkning om den retoriska tekniken.

Trots till helheten en bra upplevelse blev det ändå en stökig huvudförhandling på åhörarplats

Själva huvudförhandlingen i åhörarsalen blev även stökig. Vid det tillfället under sakframställningen där åklagaren under den första uppspelningen av videoklippet (som omnämndes i stycket ovan) där den av de tilltalade bl.a. på arabiska säger att han ska knulla målsägandens syster i mitten av hans hem blev tydligen för mycket för en åhörare att höra. Åhöraren blev nämligen helt förbannad och började höja rösten mot en annan åhörare i närheten och yttrade någonting i med “varför säger han så om min syster?”. Flera åhörare bröt in och försökte dämpa den situationen som nu tycks ha eskalerat till en konflikt om heder allt eftersom själva huvudförhandlingen fortskred. Den konflikt som nu hade uppstått slutade med att de som bråkade med varandra till sist gick ut ur åhörarsalen för att gräla utanför dörren - jag uppskattade det till att ca 80% av åhörarna (som hade någon form av koppling till de som grälade) följde med ut för hjälpa till att dämpa konflikten.

Vet fakitkst inte om de löste den konflikten om heder eller inte. Jag och brorsan satt kvar och fortsatte följa huvudförhandlingen som fortskred utan att någon inne i rättssalen märkte något. Antagligen p.g.a. vi satt i en säkerhetssal med både glas mellan oss och aktörerna i rättssalen samt att avståndet mellan oss och närmsta aktör i förhandlingen var nog ca 10 meter. Jag vet i alla fall att de två som grälade utanför rättssalen fick på ett eller annat sätt uppm’rksamhet från vakterna på tingsrätten och de två blev ur tingsrätten av vakterna. Efter att dessa två hade blivit utkastade där resten av åhörarskaran hade kommit tillbaka igen blev det sedan en väldigt massa spring in och ut säkerhetssalen på åhörarplats - kanske skulle folk ringa en massa eller gå på toaletten… jag vet inte, jag har ingen jävla aning. Men det var liksom en utlösande signal att folk trodde nu inte inte ville följa ordningsreglerna särskilt hårt. Den spända konflikten som hade uppstått tidigare gav vid ett tillfälle utlopp för nya konflikter och kanske tydligare markerade grupperingar. Det var en åhörare som retade sig på att två andra åhörare nu hade börjat småprata sinsemallan under förhandlingen och åhöraren bad dem vara tysta. Hon fick direkt svar på tal med barsk ton: “ursäkta, men ÄR DU DÖV ELLER!?” och det blev ett jäkla liv mellan dem och vi alla inklusive mig själv fick “hyscha ner” dem båda för att försöka dämpa stämningen så att den inte eskalerade. Som tur var kunde vi rädda deras ansikten när vi kollektivt bröt in att lugna ner konflikten.

Efter lunchpausen var nu två vakter närvarande när vi skulle gå in i rättssalen igen för att styra upp så att det fanns någon form av ordning på åhörarplats. En av vakterna toh i uppgift och läxade upp alla (återigen) om ordningsreglerna, han stannade nu även kvar på åhörarplats under resten av huvudförhandlingen för att se till så att folk skötte sig.

Uppdatering: Domslut (2023-07-27)

  • 2 tilltalade dömda för olaga hot: Fängelse 2 månader vardera samt att de ska betala 10 000 kr i solidarisk kränkningsersättning till brottsoffret.

  • 1 tilltalad frikänd.

Angående hur tingsrätten resonerade om anspelande på våldskapital

“Det har bland annat framkommit att X i sina kontakter använder sig av nedanstående logga. Den refererar till den klassiska filmaffischen till filmen Gudfadern. Enligt åklagaren finns därmed en koppling till våldskapital med tanke på filmens tema. Från försvarets sida har hävdats att motsvarande referenser till den klassiska filmaffischen används i andra sammanhang som inte antyder koppling till våldskapital exmpelvis till en julshow på ett hotell i Malmö under namnet ”Julfadern” […] Eftersom det inte är visat att man anspelat på våldskapital är det inte frågan om ett grovt olaga tvång och därmed inte ett försök till ett sådant brott.”

Ja jag tycker domskälet här ovan är minst sagt intressant och jag behöver lite mer tid till att fundera på det där mer.

 

2023-06-15 (15:15) (Sal 2) Umeå tingsrätt - Huvudförhandling: B 1625-23, grovt rattfylleri

I väntan på att detta målet skulle ropas upp satt jag och åklagaren i målet och småpratade. Det var samma åklagare som var i det förra målet (här ovan). Det visade sig att även hon hade pluggat på juristprogrammet i Umeå och gått ut 2018. Vi hade haft en del av samma lärare visade sig när jag frågade om hon kände X och Y och där jag nämnde att de fortfarande jobbade kvar. Hon berättade att när hon läste så hade de även ekonomi som de läste under terminen med skatterätt. Hon berättade att det just på Torsdagar på Umeå tingsrätt är det dem dagarna de kör målen för snabb lagföring (“metoden kan användas vid brott som ger högst tre års fängelse där den misstänkta personen är över 18 år och anträffas på brottsplatsen”). Så småningom dök den tilltalade och hans tillhörande advokat upp. Jag kände först inte igen försvararen när jag tog en första blick åt hans håll - men efterhand gick det upp för mig vem han var. Det var en av de advokaterna som hade föreläst för min årskull juriststudenter under en av de första veckorna på T1. I en paus senare frågade honom om han fortfarande föreläste för studenterna och de sade han att han gjorde och de hade t.om. en planerad föreläsning för de kommande T1:orna nu till hösten. Det var då jag återkopplade till honom att jag tyckte att hans föreläsning var en av de bästa jag sett under hela programmets gång och jag berättade att det som gjorde den så bra var vi (studenter) bara matade honom med fråga efter fråga under den föreläsningen. Hans respons var att det är kul när vi kommer med frågor.

Inte för att jag är partisk genom att jag såg upp till honom men han genomförde faktiskt så skötte han det här aktuella målet även väldigt bra. Smidigt liksom. Inte mycket ego i hans framtoning vilket alltid är ett imponerande attribut att se i den rollen. Processen blir också smidigare för alla rättens aktörer när man blir kort och koncis i sin framtoning. Inte för jag kommer bajsa på advokatkåren här men kan förstå bl.a. varför de fått så mycket kritik i media de senaste åren. Tyvärr lever vi lite nu i sådana tider med mycket missnöjda människor i samhället. Grejjen med de stora media granskningarna av advokatkåren de senaste åren tror jag är bl.a. att det i grund och botten handlar om en social stratifierings fråga som bottnar i någon slags status/klass skillnad mellan advokater och resten av samhället. Advokater står ändå ganska högt upp på i statushierarkin av samhället. Och när allmoge med sina avundsjuka nesliga tendenser granskar deras insatser så uppstår en naturlig skärning av avundsamhet.

Gärningen i detta rattfyllerimålet var vitsordat och det var i pirncip ingenting som var ostridigt i målet. Trots det kan man ibland märka att de flesta advokaters ego har ett behov att visa att de göra ett märkbart jobb för sin klient och att de på något känner en press som kanske inte juridiskt sätt att argumentera särskilt avgörande eller övertygande men som ändå spelar på andan av att man har gjort sitt jobb av att slås för sin klient. För liksom om nästan ingenting är ostridigt. Vad har advokaten gjort för insats sett ur sin klients synpunkt som inte är speciellt juridiskt kunnig? Det kanske också hör till att en del klienters bild och förväntningar på ombud är orealistiska. Det skulle ju vara en väldigt konstig balansgång då som en del advokater måste försöka bemsätra för att framstå i sin klients ögon som att de gör ett bra jobb samtidigt det faktiskt sett till de juridiska uppdraget är ett ganska så dåligt jobb utifrån en juridisk synvinkel. Det får mig att tänka på hur komplicerat det kan vara ibland. Jag vet faktiskt inte vad svaret är här och behöver fundera lite mer på det där än att bara sitta här på en blogg och “tycka”. Svaret kanske ändå ligger i advokatetiken att man trots det ska göra sitt jobb uitfrån det oavsett vad klienten skulle tycka. Men jag kan förstå att en del klienter är riktigt okunniga och att de hellre händaefter skulle vilja ha ett ombud som argumenterar bara för sakens skull. Under rättegången blev jag ändå imponerad av hur smidigt advokaten skötte processföringen i målet och kunde inte undgå att tänka på vilken bra förebild han är för advokatkåren i sin helhet.

Hur som helst efter allt som huvudförhandlingen och den berättelse som kom fram där uppenbarade sig kunde jag ej undvika att tänka på den den lite äldre mannen som stod åtalad snett framför mig i rättssalen. Han berättade att han hade varit och ätit och druckit alkohol hos sin ex-flickvän och sedan blivit utslängd. Han hade kört dit och ville nu ta sin vil och köra hem. Han berättade att han börjat dricka alkohol sedan ryggen pajade för honom (i vad jag förmodade var en arbetsrelaterad skada). Han beskrev det som att allting i livet tog en vändning då och det började gå utför. Av att bedöma mannens utstrålning så såg han rätt så skröplig ut för sin ålder. En man i 50-60 års ålder med sina bästa dagar med en fungerande rygg bakom sig. Tänk vad illa det kan gå, när man sköter sig och gör det som kanske förväntas av en och kroppen bara pajjar för att de arbetsmomenten som du utför är nödvändiga för att utföra arbetet. Jo antagligen har kanske han och jag simplifierat det om varför han satt här idag och att det alltid finnas flera andra faktorer som man kanske inte känner till och nu är det ju faktiskt antaganden jag gör om hans förflutna - och ja vad vet jag egentligen om mannens tidigare förhållanden som gjort att ryggen pajjade. Dock är en sanning att alla människor har sina trösklar för vad de klarar av och inte klarar av och oftast när man möter en livskris (hälsokris) sådär har man kanske inte hanteringsmekanismer för att tackla den. Då kanske de lättaste är att sträcka sig efter det som är närmast och tillgängligast just där och då. Alkoholen. Ja detta tar ju såklart inte bort från den rättshandlingen att köra bil under påverkan av alkohol. Men livet är krokigt ibland.

2023-06-15 (14:00) (Sal 2 ) Umeå tingsrätt – Huvudförhandling: B 1539-23, stöld.

Den tilltalade uppgav under förhör som sitt försvar att hon varit stressad och förvirrad och ej haft uppsåt till den påstådda gärningen. Jag tror hon framförde denna invädningen om ett påstått förvirringstillstånd eftersom hennes medvetande inte kan hantera de känslor av skuld när hon sitter och ska hävda sin oskuld inför rätten. Det var nästan som en film ur en scen faktiskt. Väldigt speciellt att titta på och jag önskade att jag på något sätt hade tillgång till en videokamera utifrån mitt perspektiv om detta spektaklet jag fick bevittnat. Det var väldigt uppenbart att hon försökte undanstoppa sin skuld på ett omedvetet plan för hon hade väldigt svårt att hantera de negativa känslor som hon bar på angående hennes samhällets press om skuld.

Jag såg det inte först men när jag vid ett ögonblick efter hennes partsförhör fick se hennes ansikte framifrån så kände jag genast igen det där typen av ansiktsuttrycket. Det är ett högt besynnerligt ansiktsuttryck. Eftersom jag har haft en hel del bekanta i mitt liv som tidigare gått på droger och varit runt den sfären så vet jag vad det där ansiktsuttrycker indikerar. Jag önskade jag kunde på något konstnräligt eller vetenskapligt vis ge det rättvisa att på något sätt försöka uttrycka i bild eller i ord om hur det där ansiktsuttrycket ter sig men med brist på ord det ser ut som om en person vars tankeverksamheten har blivit enkelspårigt. Min tes förstärktes när jag lyssnade på det enda vittnet (en vakt) som beskrev hennes beteende under gärningstillfället var något för honom som stack ut. Vittnet hade under en vanlig butikspatrullering fått syn på kvinnan och lagt märke till henne när hon stod inne på H&M:s avdelning för smink på ett udda beteende plockat upp och lade tillbaka test-smink i en väldigt snabb manér. Ingen under huvudförhandlingen gav uttryck till den typen av tankar jag hade om det hela men det där beteendet tillsammans med hennes ansiktsuttryck var en stark indikator för att hon var påverkad av ett centralstimulerande preparat. Antagligen amfetamin. Mitt antagande här var ingenting som antydes om under huvudförhandlingen över huvudtaget (hade ju inte med saken att göra egentligen). Om vakten tänkte det i sin personliga tankeverksamhet var inget han signalerade på något sätt i alla fall. Han nämnde bara varför han hade lagt uppmärksamhet på denna kvinnan eftersom han är tränad i att titta efter avvikande beteenden och det var vad som fick han att forsätta titta efter vad hon gjorde. Jag började undra om någon av aktörerna i rätten såsom nämndemän eller åklagare ens hade tänkt att beteendet som han beskrev var drogrelaterat. Inte för att det faktiskt skulle spela någon som helst roll i detta målet. Men jag fann det intressant. När det sedan under personalia-delen framgick att den tilltalade nyligen dömts för narkotikabrott var saken 90-95% klar för mig att hon måste ha varit påverkad under gärningstillfället. Kvinnan som antagligen hade levt ett relativt ordnat liv (åtminstone till den grad att hon kunde sköta sitt arbete) för att inte för så lång tillbaka sedan få livet att börja spåra ur. För vilken anledning skull? Ja det vet man inte. Från mitt perspektiv var detta en kvinna som befann sig en personlig kris och ett moraliskt fri fall. Själv satt man på distans och tänkte “Men hallå kära du! Ser varken du eller någon i samhället vart din väg är på väg någonstans?”. Tyvärr lever vi inte i den världen än att en kraftsatsning för stödjade åtgärder så att hon inte fortsätter i vektorer på spinn ut i rymden. Sedan är det en sak att bli erbjuden hjälp och villa få hjälp. Men i ett idealiskt samhälle där alla spelar sin roll och det finns pro-aktiva resurser var det hela bara bedörvligt att veta att det jag såg idag så gav tyvärr inga tecken på att hennes liv kommer att förändras till att komma på rätt spår inom en snar framtid. Kan jag ha fel? Absolut, jag vet ju egentligen ingenting om denna kvinnan. Men jag är helt säker på att hon kommer vara tillbaka hit till samma tingsrätt igen och då kanske framför andra domare där hon återigen kommer få sitta inför skranket och känna denna skuld som hon är riktigt usel på att förneka att dölja för både sig själv och för rätten.

Uppdatering: Domslut och kommentar (2023-05-11)

Påföljd: 20 000 kr för en stöld till ett värde på ca 900 kr.

Med konsekvensetiken som perspektiv blev det där i efterhand sett en väldigt dyr ringa stöld. Tvivlar på att den aktuella kvinnan kommer kunna betala av böterna på ett bra tag eftersom hon uppgav under personalia delen hon inte skulle jobba kvar på sin nuvarande arbetsplats i slutet av denna månaden och hade inget annat jobb just nu i sikte.

 
 

2023-06-15 (13:00) (Sal 2) Umeå tingsrätt - Huvudförhandling: B 1537-23, grovt rattfylleri.

Försvararen bad att få sekretesspröva förhöret som skulle upptas med den tilltalade. Rätten gav bifall till det efter en kort överläggning. Anledningen var med hänsyn till 21 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) av att den tilltalade gjorde ett rekvisit aktuellt som berörde liv och hälsa. När åklagaren i sin pläderingen uttalade sig om att straffvärdet på gärning uppgick till ca 2 månaders fängelse så kunde man se att den tilltalade träffades av verkligheten i situationen att hon riskerade fängelse straff för sin gärning och i respons till det började hon nu att fälla ett par tårar. Det framkom en bit fram i pläderingen från åklagarens håll av vad sekretessen avsåg att skydda och det var att den tilltalade hade för avsikt att ta sitt liv den där aktuella kvällen som hon kom körandes berusad på motsatt vägbana nära på att kollidera med mötande bil för att sedan köra av vägen. Det var självklart att hon hade befunnit sig i en personlig krissituation där och då. Jag kunde inget annat än att känna lite medlidande med henne när hon satt och fick detta som en känslomässig käftsmäll när det gick upp för henne vad hon nu riskerade att bli dömd för. Men lagen är lagen och med detta handlandet hade hon även riskerat en andra mötandes bilist samt passagerares liv. Så även om jag kunde känna medkänlsa och empati att hon hade befunnits sig i en personlig psykisk kris som hon förmodligen inte hade psykologiska mekanismer att tackla och bemöta så måste ju samhället visa avstånd mot grovt rattfylleri och kommunicera att där räcker det och att hon inte kan behandla sina problem på det viset ändå.

Uppdatering: Domslut

  • Fängelse 1 månad.

 

2023-06-12 (10:40) (Sal 2) Hovrätten för övre Norrland – Huvudförhandling: B 827-22, grovt olaga hot m.m.

Ungefär 10 minuter innan målet skulle ropas uppmärksammade mina öron mig en konversationen från de de enda personerna som var närvarande i det gemensamma väntutrymmet på hovrätten sittandes på sofforna nästintill mig. En medelålders man med brytande svenska på någon mellanöstern dialekt. Mannen hade en ödmjuk ton och pratet handlade om att han bedyrade att han var oskyldig och att de hade ljugit mot honom i tingsrätten och han även ville genstämma. Han frågade personen som han talade med om det även skulle kunna gå att överklaga en hovrättsdom vilket personen svarade ja att det finns högsta domstolen också. Jag förstod det nu som om att det var en klient som pratade med sin advokat. Korrekt tänkt där av ombudet tänkte jag också bara på hans fråga och att inte ge klienten en lektion om en prejudikatinstans och en analys om vad vilka prejudicerande frågor detta målet skulle kunna tänkas ha. Precis innan målet ropades på så hade jag gissat till mig att det var de som skulle vara aktörer i dagens huvudförhandling som jag skulle närvara på.

När väl huvudförhandlingen hade startat

Efter förhöret med den tilltalades fru som hade varit vittne till delar ur händelseförloppet av gärningsbeskrivningen så började jag fundera på hur hovrätten skulle värdera och uttrycka sig i ord när de senare skulle skriva ner vad de uppfattade som händelseförloppet. För mig var det dock oklart om vad som var de inledande momenten till vad som orsakat gruffet och handgemänget där målsägande och tilltalade började brottas med varandra och där det utifrån bevisläget av deras utsagor till vissa delar av händelseförloppet var i ett ord-mot-ord läge.

Förutom min fundering av bevisvärderingen ska jag nämna att jag blev smått munter varje gång då den tilltalade adresserade åklagaren med epiteten “fru” som i “Fru åklagare…”. Den där jargongen borde ändå ge en extra jämkning av skadeståndet eller något tycker jag. Nämndemännen i målet borde i slutet av förhandlingen dra upp varsitt plakat med siffror (9:or respektive en 10:a) som en poängbedömning i uppförandet av den tilltalade under huvudförhandlingen. En liknande stilpoäng (fast en dold sådan) som den tilltalade gjorde var att han sedan målet hade ropats på och det var dags att gå i och ut ur rättssalen så insisterade den tilltalade på att hålla upp dörren för alla även som skulle in och ut ur rättssalen om det inte direkt var nödvändigt eller synkroniserat. Jag tolkade detta som om han verkligen ville visa sin för rätten och plocka poäng av rätten att de hade att göra med en man som beter sig väl.

Jag måste säga att efter lunchen och under den sista uppspelningen av det sista förhöret med en granne som vittne så slumrade jag till. Hur länge jag var borta i ingen-landet det vet jag inte… det sista jag mindes var att jag hade slutit mina ögon för att försöka koncentrera mig vittnesmålet tills jag helt plötsligt kvicknade till ur en dvala jag inte visste jag hade beffunnit mig i och kom på att jag befann mig i rättssalen. Vet inte hur länge jag hade varit borta men gissningsvis vid en kort uppskattning att det kanske hade gått sådär 10 minuter. Jag tror också att min manér av att ha tuppat av snappades upp av några inne i rättssalen också. För bl.a. när rätten efter förhöret med grannen tog en 15 minuters paus och jag satte mig igen på samma soffa utanför som jag satt innan förhandlingen gick försvararen förbi mig och frågade om jag var “Trött!? :-)”.

Uppdatering: Domslut (2023-06-19)

  • Hovrätten fastställer tingsrättens dom: Fängelse 10 månader.

 

2023-05-15 (11:00) (Sal 1) Hovrätten för övre Norrland – Huvudförhandling: B 412-23, mord

Som vanligt kom jag ej förberedd till detta målet. Ibland förbereder jag mig men väldigt ofta så gör jag det inte. En av idéerna jag har med denna attityden är att jag i första hand försöker få ett nämndemanna samt ett åhörare perspektiv när jag går på huvudförhandlingen. Detta betyder att jag som regel inte läser några inlagor såsom förundersökningsmaterialet eller ens stämningsansökan innan jag har tittat på förhandlingen. Två andra anledningarna är för att det just nu tar upp för mycket av min tid att läsa igenom det där materialet och att det faktiskt ger mig lite spänning att gå på en förhandling med ett “clean slate” i sinnet om vad som ska komma skall på förhandlingen. Detta gör så att jag emellanåt upplever hela processen som att titta på en långfilm ibland. Och det är en riktigt speciell känsla när den infinner sig. En följd av detta blir att jag även då mentalt får öva på att knäcka på det juridiska nöten som presenterar sig under processen. Det kan vara bra ibland att inte känna sig så insatt och ändå få öva skallen liten. Dock med det sagt kan jag inte säga att denna nämndamanna metodologin är någonting jag rekommenderar andra följa. Men att det just under det här stadier där jag befinner mig i just nu i livet är det en metod som jag kör på. Ska också flrytdliga med med att säga att just detta tillvägagångssätt att inte komma inläst på huvudförhandlingar kommer kanske revideras i framtiden.

Den den äldre cyniskt stirrande ordföranden

En av de märkligaste sakerna jag varit med om som åhörare i en huvudförhandling. Just mordrättegångar brukar det åtminstone komma åtminstone en åhörare (oftast någon som kände någon av personerna som målet kretsar kring t.om. ibland att någon journalist dyker upp). Jag kan dock inte säga hur lång tid det fortlöpte mellan min entré in i rättssalen till huvudförhandlingen hade startat och där emellan ombuden då de hade intagit sina platser och höll på att förbereda sina datorer. Det var där någonstans som jag och ordförande låste ögonkontakt med varandra och inte ville bryta blicken, ögonkontakten varade i ca 4-8 sekunder. Min första tankeprocess var att jag hade missbedömt vart han tittade någonstans dvs. att han inte alls stirrade och det var bara en chimär om hur ljuset speglade sig från kontorsarmaturen som gjorde att det såg ut som det. [Uppdatering: Har sedan dess besökt samma rättssal och suttit på samma plats och sett att det är inget fel på ljuset]. Men det fanns ingen annan åhörare här och efter att ha tänkt efter både två och tre gånger förstod jag att han verkligen stirrade på mig Jag brukar normalt sett inte vika blicken när stirrartävlingar infinner sig. Men jag vill inte ha någon jäkla stirrar-tävling cynisk gammal ordförande för jag har respekt för processen - för helvete va fan är detta liksom!? Så jag vek undan med blicken.

SÅ jäkla besynnerligt beteende och jag har aldrig tidigare varit med om någonting liknande med någon professionell aktör i en rättssal. I 99% är ordföranden om någon ytterst professionell i sin roll med allihopa inkl. dem på åhörarplats. De så duktiga att jag t.om. kan uttala mig om att de är anmärkningsvärt duktiga på att verka vara obrydda och är oftast väldigt fokuserade på sitt uppdrag (att vara närvarande för parterna och leda huvudförhandlingen). Nu var det ju så att huvudförhandlingen inte hade startat ännu så jag tog faktikst inte någon tid från själva processen. Ibland är det så att man kan få en bekrätftelse av ordföranden både med blick eller fråga om man är vittne eller t.om. part (lol), men aldrig en stirrande blick ifrån en gammal ordförande som varar i en handfull sekunder där det väldigt tydligt signalerar att. “Har du ingen skam din parasit på andras olycka att ta underhållning och komma hit på något sådant tragiskt som detta?”. Jag minns under T2 när jag var i basgrupp med en jursitstudent som även jobbade som polis i Lulelå där han berättade en historia som hände med en cynisk domare någonstans I Norrland. Han hade själv fått denna historia återberättad (bra historievärde va) om en domare som hade sin sista dag på jobbet innan pensionen slagit klubban i bordet och sagt “jag dömer dig till döden” och sedan rest på sig och gått ut. Vet även attjag läst i en intervju med en domare i en flashbacktråd (ja jag vet, bästa källan den också eller hur hur!?… undrar om jag med denna texten nu kommer bidra med någon liknande bild till framtida jurister om gamla skrönor) att en del domare tenderar till att bli cyniska med åren. Detta är min första möte med en sådan domare. Om det har skett tidigare? Ja som sagt de källorna kan jag inte bekräfta men detta som hände idag var absolut en grej som jag kan bekräfta.

Det andra märkliga var när den tilltalade dök upp i handbojor med kriminalvårdare vid sin sida så slogs jag över hur den tilltalade inte alls passade in i någon stereotyp bild av någon mördare. Han såg inte ut som någon tagit någons liv genom bristande impulskontroll, svartsjuka, otrohet, rent raseri eller penningsskuld. Det skulle visa sig att ordöfranden hade ett rätt här i alla fall, att det var en väldigt tragisk histora som utspelade sig här.

Uppdatering: Domslut (2023-05-25)

  • Hovrätten fatställer tingsrättens dom och dömer den tilltalade till rättspykiatrisk vård.

Uppdatering (2023-07-05)

Prime Crime har även släppt en dokumentär om mordet (se video nedan).

 

2023-04-25 (13:00) (Sal 1) Lycksele tingsrätt – Huvudförhandling: B 82-23, misshandel, tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovlig körning. 

2023-04-26 (09:00) (Sal 1) – Huvudförhandling: T 292-22, bättre rätt till bastu [Förlikning skedde 11:30 efter många turer för parterna in och ut ur rättssalen].

När jag läste “saken” på uppropslistan så kände jag mig mer eller mindre nödgad att gå på denna huvudförhandlingen. “Bättre rätt till bastu” ja så stod det faktiskt. Jag gjorde inga efterforskningar i heller (som jag normalt sätt i heller inte brukar göra) utan beslutade mig för att jag skulle dyka upp kl 09:00 på tingsrätten med mitt anteckningsblock och pennskrin för att beskåda spektaklet. Mycket riktigt handlade målet om en bastu hade överlåtits vid en överlåtelse av fastighet. Ordförande som var en mycket äldre herre (säkert över 70 bast) började förhandlingen med att fråga om det fanns utrymme till förlikning och vid en första anblick så verkade det som att det intresse inte var särskilt glödhett. Men ordföranden lyckades åtminstone till att börja samtala med parterna i en rum för att försöka pejla deras enskilda positioner och försöka sig på ett försök i medling.

Under en av dessa medlingstillfällena i enrum började jag en av parternas ombud att samtala och det visade sig att han var vice ordförande för advokatsamfundet. Han frågade bl.a. om vad mina planer var efter studierna. Jag sade att jag inte var säker och höll dörrarna öppna men att det att jag nog inte skulle bli advokat. Han sade att han i heller inte var intresserad av att bli det när han pluggade men att det sedan blev den vägen och att han aldrig hade ångrat sig sedan dess. Under småpratet så frågade jag han om det hade skett några stora förändringar i rollen som advokat sedan han började. Och han nämnde att han var orolig utvecklingen att advokatyrket inte längre skulle bli attraktivt eftersom de arbetsplatser med advokatyrket inte längre stod högst upp på listan över vart juriststudenterna i en årlig undersökning ville arbeta efter studierna. Jag bekräftade att jag kändes till enkätundersökningen som han syftade på. Även de senaste årens skriverier om advokater var även en bidragande faktor. Jag lade till att jag förstod att han menade gangsteradvokater. Han exemplifierade med att innan så brukade de få in höga bibbor med ansökningar (var lite oklart om han menade om det var ansökningar till samfundet) men att de ansökningshögarna hade betydligt minskat i storlek med åren. Jag förstår att han tyckte det såg bekymersamt ut och tänkte säga det att jag själv inte tyckte att advokatsamfundet hade varit särskilt kompetenta på att att bemöta denna negativa bilden som media skildrar. Att advokatsamfundet borde ha lagt upp en tidg och klar mediastrategi för att aktivt bemöta den negativa bilden i media. Men innan jag hann säga det så vips var det tur för han och hans part att gå in i rättssalen igen. Och sådär fortsatte bra många omgångar. In och ut. Vid ett tillfälle under medlingen så frågade jag om han trodde att det skulle bli en förlikning vilket advokaten sade att han inte trodde eftersom parterna låg fortfarande långt ifrån varandra. Jag önskade jag tog räkning på antalet gånger men vi började huvudförhandlingen kl 09:00 och nyhet om att parterna skulle ingå i en förlikning kom kl 11:30. Det blev då uppenbart för mig allt det här var nog vad käranden hade hoppats på som en möjlighet och jag fick en känsla under hela processen av att han hade haft is i magen för att försöka få så hög ersättning som möjligt. Well played käranden!

Skulle vara intressant att ta del av parternas bevisning i målet och kanske i framtiden återkommer jag med en uppdatering med att begära inlagorna och tittar på hur bevisläget faktiskt såg ut för dem båda.

Uppdatering

Var faktiskt tvungen att ta en dubbelkoll när jag öppnade domen att det faktiskt var en dom eftersom Lycksele tingsrätt logotyp ser ut (se bild nedan) att likna som om de tillhör någon friluftsförening eller liknande (lol). Faktiskt väldigt olikt andra domstolar som brukar köra det där vanliga myndighetsemblemet med en våg med två vågskålar!



2023-04-25 (11:00) (Sal 1) Lycksele tingsrätt – Huvudförhandling: B 116-23, brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.

Allmänt om besöket i Lycksele tingsrätt

Lycksele tingsrätt är Sveriges allra minsta domstol med endast två förhandlingssalar till godo. Lyckligtvis sammanstämde mitt besök i Lycksele nu med att jag även fann en dag där det kunde sammanflätas med ett par huvudförhandlingar. Innan besöket hade jag nämligen spanat lite på ett par uppropslistor veckor tidigare och bl.a. lagt märkte till att måligenomströmningen inte varit särskilt hög. Vid mitt första tillfälle som jag beställde en uppropslista surade jag även in på tingsrättens hemsida och blev imponerad av att man kunde göra en virtuell rundtur i byggnaden (se video nedan). Upptäckte då till min lilla surpris att i Sal 2 finns det en motherfucking tronstol stående i rummet på rad med andra stolar vid åhörarplatserna. Skämtade med min flickvän om att jag skulle välja att sitta på den om det skulle bli förhandling i det rummet. Inte för jag tror man får lov at sitta på den där stolen. Men det där skulle inte innebära dock att det är första gången man stött på otidsenliga föremål i rättssalarna. [Länk kommer]

Om min upplevelse

Åhörare till denna huvudförhandling infann sig mitt jag och en annan medelålders kvinna. Fick ett intryck av att hon går till huvudförhandlingar i stället för att sitta hemma och titta på tv. I sina händer hade hon nämligen stickor som hon stickade något tyg medan huvudförhandlingen fortskred. Nu i efterhand önskade jag att jag ställde lite mer frågor till henne för under en av pauserna utanför frågade hon mig ifall jag var en student vilket jag svarade jakande på.

Det märks att man som juriststudent har blivit lite skadad och för insyltad i juridiken och i det juridiskt tänkande att jag dragit ner hänsynen till andra tankar som står utanför de juridiska banorna när jag tittar på huvudförhandlingar. Då det gick upp för mig när kvinnan (som jag fick intryck hade nog läst en och annan kriminalroman och högst sannolikt lyssnat på en och annan true crime podcast) ifrågasatte den berättelse som den tilltalade hade lämnat angående varför han hade blivit ertappad med kniven i sin jacka på skolgården. Den berättelse som den tilltalade uppgav i förhöret var att han under Oktober månad varit på en marknad med ett gäng andra skolkamrater. Där hade hans kamrater köpt vardera varsin fällkniv varpå den tilltalade i ett impulsköp som en häftig grej även bestämde sig för att även inköpa en han med. Han berättade att det var inget speciellt tanke med köpet av kniven utan han bara hakade på sina kamrater och att det där och då var en cool grej att ha liksom och att han vid köpet lagt kniven i sin jackas innerficka och glömt den där sedan dess. När hans sedan i Februari månad (flera månader senare) tog på sig samma jacka igen på morgonen när han skulle skjutsa sin lillebror tänkte han inte på att han hade en kniv i den efter som jackan lämnas orörd i den där sedan den dagen han köpte kniven. Han hade enligt hans utsago således glömt bort att han hade köpt en kniv och att han var stressad den aktuella morgonen så han ej heller tänkt på att titta igenom fickorna i jackan innan han begav sig ut och senare till skolan. När han hamnade i ett bråk på skolan under samma dag och polisen blev tillkallad dit så gick det upp för han att han hade en knivs, vilket han uppgav till poliserna som kom till skolan och visiterade honom. Det som kvinnan ifrågasatte och som jag faktiskt med enkelt kritiskt tänkande tyckte vara en rationell tanke var att det inte lät trovärdigt att han skulle haft på sig en jacka som var anpassad för temperaturen i Oktober månad. Inte ha på sig den under hela vintern och sedan ta på sig jackan i Februari månad (som är en av de kallaste månaderna på året i Lycksele).

Jag måste säga att det där var en rationell invändning och kanske hade jag själv möjligtvis i samma typ av spår som man lärt sig utifrån många andra detektivserier och kriminalromaner. Men efter att ha studerat juridik och börjat förstå hur domstolar värderar bevis så var det enda jag tänkte på under huvudförhandlingen om den tilltalades utsaga var i linje med i hur HD ser på sina prejudicerade kriterier om hur domstolarna bör döma trovärdigheten i berättelser. Personligen hade han fått underkänt av mig men det är för min personliga bullshit radar hade börjar tjuta - dock rent juridiskt skulle jag nog värdera den som trovärdig . Just detta med trovärdighet var någonting som jag lade märke till att ordförande i två gånger när han avkunnade domen muntligt för gärningspersonen att det var minsann viktigt att. Att trots att rätten fann hans berättelse trovärdig så spelade det dock mindre roll här eftersom han hade innehaft en kniv på ett skolområde vilket aktualiserade ett strikt krav. Men jag tyckte ändå det var ett intressant uppträdande att ordförande på något sätt ville mån över att på något sätt inte skada hans självbild.

Senare under kvällen gick jag och min flickvän ut för att njuta av en måltid på en restaurang i Lycksele. Jag visste att den tilltalade jobbade på denna restaurangen eftersom han hade uppgett det under förhandlingen. När vi hade beställt och suttit och väntat ett tag på vår mat ser jag sedan att en servitör var på väg mot vårat bord med tallrikar i båda händerna. När servitören kommer fram och ställer sig i sidled till mig för att servera faten får jag ögonkontakt med han - det var han killen som hade blivit dömd för brott mot knivlagen ett par timmar tidigare. Svårt att säga om han kände igen mig eller inte. Pizzan kom odelad. Skulle man fråga om han hade en extra kniv på sig så man kunde få dela den propert? Den där frågan var någonting som en kursare tyckte att om jag var snabbtänkt att jag skulle kunna ha sagt när jag berättade historien för han senare. Kanske skulle jag ha gjort det bara för att bota tristessen.

 

Allmänt om huvudförhandlingar

Finns få grejer som har varit så fängslande (no pun intended!), intressant och läorikt för mig personligen och juriststudent som att gå på huvudförhandlingar. Jag har sedan många år tillbaka blivit ganska så kulturellt tjock och mättad med att titta på filmer och spelserier bl.a. pga av att det inte är en del av verkligheten. Istället blev sökandet av mitt behov för livserfarenheter bekräftade när jag började läsa rättsfall (juridikens berättelser) men än mer så när jag beökte min första rättegång och blev en observatör till verkligheten. Åtminstone den verklighet som avspeglar sig inom processramen och inom bevisteman i en huvudförhandling. Domstolens roll inte är ju inte att “ta reda på vad som är sant” det fick jag lära mig den första på termin 1 (förvånande till en början, men sedan när man tänker på det. En alldeles rimligt sätt för domstolar att förhålla sig i en tvist). Att gå på en huvudförhandling där det inte föreligger rätegångshinder är som att få en magiskt fönster till flera människors livsöden (både i de proffesionella och icke professionella rollerna).

Mina erfarenheter vad det gäller de juriststuderande här i Umeå är att det åtminstone i min krets inte är jätte vanligt att det går så mycket på huvudförhandlingar. Men detta kan kanske ha med årskullar och kompisgäng att göra också. Vet om när min årskull inför integrationsseminarum under vårterminen i T2 (år 2021) hade som seminarieuppgift att gå på en huvudförhandling tillsammans med basgruppen för observera främst kommunikationen av aktörerna under huvudförhandlingen. Tyvärr var det corona-pandemin just då så ingen av oss i vår basgrupp befann oss i samma stad. Men jag kommer ihåg en tjej i min basgrupp som även jobbade som paralegal på affärsjuridiskabyrån Vinge sade att det här med att gå på huvudförhandlingar var jättetråkigt. Jahopp! Även huvudförhandlingar kan vara tråkigt för jurister.

Sen mitt allra första besök som åhörare på en huvudfförhandling år 2021 i mål B 4340-19, Falun tingsrätt har jag blivit hooked på att titta på huvudförhandlingar. Dels för att jag under en av pauserna under förhandlingen blev konfronterad av den tilltalade med frågan om jag var en journalist och i en efterföljande förhanding blev konfronterad av den tilltalades pappa som undrade vem jag var och vad jag gjorde där. Att man på något sätt bara som en enkel åhörare gjorde intryck i de som var där. Jag har sedan min allra första dag förstått att man ej heller som åhörare är osynlig när man går på en huvudförhandling. Du blir en del av nästan alla aktörers tankar oavsett om du vill det eller ej.

Tips för dig som vill titta på huvudförhandlingar (rättegångar) i allmän domstol

  • Leta efter uppropslistan på domstolens hemsida. Om den inte finns där begär i stället en uppropslista från domstolen. Om de inte finns på deras hemsida så släng iväg ett mail till den aktuella domstolen och fråga efter en uppropslista för en given vecka eller dag. Det kostar inte något och du behöver ej i heller uppge namn om du inte vill. Mina mail till domstolen brukar se ut såhär: “Hej XX domstol! Jag skulle vilja be om uppropslistan för nästa vecka. Mvh /Namn”. Oftast svarar dem inom någon timme och i 95% av fallen inom samma dag.

  • Begär dagboksbladet i målet. Likaså som du kan begära uppropslistan kan du även begära att få titta på en förteckning av inlagorna som målet handlar om (dvs. en lista på alla dokument som domstolen har tillfört målet så länge det inte är sekretessbelagt). T.ex. om du vill titta på fullmakten, stämningsansökan, förundersökningsprotokollet etc. För att se en förteckning på inlagorna så ber du att få titta på dagboksbladet där du sedan kan specifiera vilka aktbilagor du vill titta på.

  • Alla sexualbrottsmål är bakom stängda dörrar och du kommer bli ombedd att lämna förhandlingen innan sakframställningen börjar (har fått lära mig detta den hårda vägen). Därför ger det inte så stor mening med att närvara vid dessa huvudförhandlingarna.

  • Var beredd på att det inte är ovanligt att förhandlingar ställs in alt. finns ej plats kvar för åhörare att närvara i salen (oftast när det gäller medialt-uppmärksammade mål eller stora mål med många inblandade då det oftast finns stora skaror familjer/åhörare som vill titta) så planera med detta i din åtanke. Se då till att ha åtminstone en annan förhandling som alternativ som du kan närvara vid utifall den aktuella huvudförhandlingen skulle bli inställd/fullsatt. Annars blir ditt besök till domstolen förgäves.

  • Planera din punktlighet till domstolen med det i åtanke att du även ska hinna gå igenom en säkerhetskontroll (de flesta allmänna domstolar har en säkerhetskontroll nuförtiden t.ex. Lycksele har ej en sådan just nu och hovrätten i Umeå har bara en sådan vid behov) så att du inte riskerar att bli sen.

  • Ta fasta på etikettreglerna för besökare https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-gar-en-rattegang-till/besoka-en-rattegang/

Om du inte fysiskt tycker om att närvara vid rättegångar så finns det även bl.a denna podcast och youtubekanaler om huvudförhandlingar.

  • Rättegångspodden https://open.spotify.com/show/7wTiOaBv9SbkXBcvucdRTV

  • Prime Crime https://www.youtube.com/@PrimeCrimeSE

  • Rättegångsappen https://www.youtube.com/@Rattegangsappen

 

Lista på alla de huvudförhandlingar jag varit närvarande på (Uppdaterad senast den 26 Sept 2023)

Hovrätten över Skåne och Blekinge

  • Huvudförhandling: B 2748-20, grovt vapenbrott.

  • Huvudförhandling: B 1147-21, penningtvättsbrott.

  • Huvudförhandling: B 1550-21, försök till mord m.m (Dag 4 av 9).

  • (2021-12-28) (09:00) Huvudförhandling: B 4138-21, rån och misshandel.  

  • (2021-12-28) (13:00) Häktningsförhandling: B 4429-21, [Beslut: 5-10 min överläggning] → Beslut att den misstänkte ska häktas.

  • (2023-07-11) (09:00) (Sal 1) Huvudförhandling: B 2053-23, grovt häleri.


Malmö tingsrätt

  • Huvudförhandling: B 4125-21, grov narkotikasmuggling och talan om utvisning.

  • Huvudförhandling: B 1044-21, synnerligen grov narkotikasmuggling.

  • Huvudförhandling: B 3766-21, försök till mord alternativt grov misshandel, grovt olaga hot, misshandel, olaga hot, skadegörelse och ringa narkotikabrott (Dag 1 av 3).  

  • (2022-06-13) (09:00) Huvudförhandling: B 5758-21, misshandel, våldsamt upplopp, narkotikabrott.

  • (2022-06-14) (09:00) Huvudförhandling: B 173-22, mord.

  • (2022-06-16) (09:00) Huvudförhandling: B 503-22, mord (Dag 1 av 3) → [Dömd i Hovr (2023) också].

  • (2022-06-22) (10:00) Huvudförhandling: B 5434-22, brott mot trafikförordningen.

  • (2022-06-22) (10:45) Huvudförhandling: B 6193-22, ringa stöld. (TT Dök ej upp - HF fortsatte ändå)

  • (2023-07-04) (09:00) (Sal 10) Huvudförhandling: B 3655-23, försök till grov utpressning.

  • (2023-07-21) (09:00) (Sal 10) Huvudförhandling: B 4239-23, mord.

Helsingborg tingsrätt

  • Huvudförhandling: B 3792-21, brukande av falsk urkund.

  • Huvudförhandling: B 2312-20, grovt bedrägeri m.m. (Dag 13 av 14).   

  • Huvudförhandling: B 8431-20, misshandel.

  • (2021-12-29) (09:00) Huvudförhandling: B 4138-21, bedrägeri.

  • (2021-12-29) (11:00) Huvudförhandling: B 4138-21, grovt vapenbrott.

  • (2021-12-29) (14:30) Huvudförhandling: B 7415-21 och B 8492-21, stöld och undanröjande av ungdomstjänst. [Dom: → 5 min och 20 min].


Falun tingsrätt

  • (2021-02-24) (09:00) (Sal 3) Huvudförhandling: B 4340-19, Olaga hot och försök till bedrägeri → [Dömd i Hovr (2023) också].

  • (2021-02-24) (13:30) (Sal 3) Huvudförhandling: B 4228-20, våldsamt motstånd.

  • Huvudförhandling: B 187-21, misshandel m.m.

  • 2021-08-23 (10:30) Huvudförhandling: B 1539-20, vållande till kroppsskada.

  • 2021-08-23 (13:15) Huvudförhandling: B 4355-20, våld mot tjänsteman.

  • 2021-08-23 (15:15) Huvudförhandling: B 277-21, bedrägeri.


Umeå tingsrätt

  • Huvudförhandling: B 1667-21, grov kvinnofridskränkning.

  • Huvudförhandling: B 203-21, övergrepp i rättssak, misshandel m.m.

  • 2021-08-05 (13:00) (Sal 6) – Huvudförhandling: B 1913-21, misshandel. [Dom —> Efter 65 min överlägning].

  • 2021-10-08 (09:00) (Sal 8)– Huvudförhandling: T 1171-21, äktenskapsskillnad och vårdnad om barn.

  • 2022-09-15 (14:10) (Sal 5) – Huvudförhandling: B 2394-22, våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd.

  • 2023-06-15 (13:00) (Sal 2) – Huvudförhandling: B 1537-23, grovt rattfylleri.

  • 2023-06-15 (14:00) (Sal 2) – Huvudförhandling: B 1539-23, stöld.

  • 2023-06-15 (15:15) (Sal 2) – Huvudförhandling: B 1625-23, grovt rattfylleri [Dom: Efter 27 min överläggning].

  • 2023-08-22 (10:15) (Sal 2) – Huvudförhandling: B 1672-23, stöld.

  • 2023-08-22 (13:00) (Sal 3) – Huvudförhandling: B 1658-23, hot mot tjänsteman.

  • 2023-09-21 (13:00) (Sal 3) – Huvudförhandling: B 2556-23, föregivande av allmän ställning.

  • 2023-09-26 (09:00) (Sal 3) – Huvudförhandling: T 3073-22, kontraktsrätt.

  • 2023-10-11 (13:00) (Sal 2) – Huvudförhandling: B 2201-23, vållande till kroppskada.


Hovrätten för Övre Norrland

  • 2021-07-26 (08:30) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 602-21, försök till dråp.

  • 2021-07-29 (08:30) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 645-21, grovt narkotikabrott.

  • 2021-08-10 (08:30) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 688-21, försök till mord.

  • 2023-05-15 (11:00) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 412-23, mord.

  • 2023-06-12 (10:40) (Sal 2) – Huvudförhandling: B 827-22, grovt olaga hot m.m.

  • 2023-08-31 (08:30) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 819-23, mord m.m.


Lund tingsrätt

  • 2022-06-21 (13:00) (Sal 10) – Huvudförhandling: B 1550-22, hot mot tjänsteman m.m.

  • 2022-06-28 (09:00) (Sal 5) – Huvudförhandling: B 463-22, mord.

  • 2023-03-20 (09:15) (Sal 4) – Huvudförhandling): T 3236-22, fel i fastighet.


Lycksele tingsrätt

  • 2023-04-25 (11:00) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 116-23, brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. [Dom → Efter ca 15 min överläggning].

  • 2023-04-25 (13:00) (Sal 1) – Huvudförhandling: B 82-23, misshandel, tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovlig körning. 

  • 2023-04-26 (09:00) (Sal 1) – Huvudförhandling: T 292-22, bättre rätt till bastu [Förlikning skedde 11:30 efter många turer in och ut ur rättsalen].

Juridiksommaren 2023 (uppdaterad senast den 27 aug)

Beta-testare för en juridisk AI rådgivningsapp (2023-08-27)

Helvete alltså! Jag tror att väldigt få juriststudenter har insett vilken revolutionerande och omfattande påverkan AI-teknologin kommer att ha på vår bransch de kommande åren. Det kanske låter märkligt, men AI är knappast ett ämne som diskuteras särskilt mycket bland juriststudenter. De har liksom inte riktigt vaknat upp ännu om att AI-teknologin är här och kommer ha en inverkan för all framtid i vår bransch. Än så länge har ingen svensk juridisk AI-tjänst lanserats på marknaden – men det är bara en tidsfråga. Den stora lanseringen av ChatGPT till allmänheten för mindre än ett år sedan har varit en milstolpe för AI-utvecklingen inom juristbranschen, och nu börjar saker verkligen röra på sig. För ett par veckor sedan fick jag en inbjudan via en förfrågan i Stockholms juristprograms Facebook-grupp (ännu en anledning att gå med i alla relevanta studentgrupper!) om att beta-testa en AI-app för rådgivning inom bland annat familjerätt. Att en sådan tjänst redan nu kan leverera så pass bra svar är helt sjukt. Framtiden är verkligen här! Det här är verkligen en ögonöppnare, och det enda jag kan tänka på är att jag måste välja en juridisk karriär där jag inte riskerar att bli helt ersatt av en robot. AI är en fantastisk utveckling för juridiken, och jag ser inget problem med det – men det gäller att ha huvudet på skaft och planera sin framtid klokt med det i åtanke.

Uppdatering: 20204-02-24

Inte förrän idag som juridikpodden tog upp ämnet om AI med avsnittet S25E02 “Kommer jurister ersättas av en AI"?”.

35:44: Tove: “En annan del av AI som väl diskuteras inom nästan alla olika yrkeskategorier, och inte minst bland jurister, är ju hur stor är risken att vi blir ersatta av AI?

44:45 Schultz: “Kommer juristerna att ersättas av AI? Jag tror att inom kort kommer vi att ha AI-lösningar som är ganska bra på enkel juridik. Det är sådant som du håller på med Tove. fniss Familjerätt tänker jag. Hjälp mig att skriva ett testament, hjälp mig att skriva en framtidsfull makt. Det tror jag att bottarna kommer att kunna göra ganska bra, ganska snart.”



Nyss inkomna böcker till UB (mindre än en vecka kvar till terminsstart). Hur många böcker om juridik kan du finna på bilden? (2023-08-23)

Kan oftast inte hejda mig själv från att kika på denna hyllan när jag går förbi den och emellanåt så hittar jag faktiskt intressanta titlar som vidgar mina vyer. Vanligtvis har jag dock knappt tid att läsa något annat än kurslitteraturen under terminerna. Bland böckerna på hyllan i bilden ovan hittade jag minst en riktig udda fågel inom juridisk litteratur – så pass udda att jag inte kunde motstå att låna hem den. Efter att ha ögnat igenom baksidestexten och bläddrat lite i den, skumläst några stycken (se bild nedan), var jag helt enkelt tvungen att ge den en chans.

Läser man på baksidan av boken hittar man denna beskrivningen (se bild nedan). I sista stycket på baksidan står “förord av en gigant” vilket refererar till det f.d. justitierådet Stefan Lindskog som skrivit förordet till boken.

Prosan är skrivet från ett något typ av alter ego “OF(L)” eller ett tredje persons perspektiv. Och exempelvis när man bläddrar i boken så går det minst sagt upp för en att det är en egocentrisk bok om processjuridik (se bild nedan):

Ja, som sagt – jag lånar hem denna. Och för att återkoppla till rubrikens fråga: Svaret är att det just nu finns 18 böcker om juridik på hyllan (om man räknar med boken om ideella föreningar, som innehåller ett avsnitt om praxis inom associationsrätt för ideella föreningar). Ja, jag vet detta eftersom jag bläddrade igenom alla böcker av intresse.

Fick en inbjudan från en kurskamrat att sticka iväg och titta på en hovrättsförhandling idag (2023-08-21)

Var dock tvungen att tacka nej eftersom jag hade bestämt mig för att åka till campus och läsa lite i nästa termins kurslitteratur.

 

Perspektiv: En amerikansk skilsmässoadvokats (James Sexton) familjerättsliga erfarenheter om sin syn på kärlek och äktenskap (2023-07-16)

Denna amerikansk skillsmässoadvokat gav ett par intressanta perspektiv om hans familjerättsliga erfarenheter som format hans nuvarande syn på kärlek och äktenskap utifrån ett amerikanskt juridiskt perspektiv. Kan verkligen rekommendera att lyssna på den då han är inne och petar på fundamentala universala sanningar och aspekter om mänskliga förhållanden, samvaro och samliv utifrån amerikansk juridiska kultur och rättssystem värderingar.

Min sammanfattning

  • “One of the most depressing divorces i ever did was a guy who was I think 92, and what made it depressing is that he had left his wife of… I dont know 50 something 60 something years for a younger woman, a woman in her 50s. And I just remember what was sad about it to me was this guy is still being led around by his dick like´, I thought ‘oh my god Im gonna be chained to an idiot forever. Like, Im gonna forever be led around by my dick and i remember thinking like ‘no, I really thought that at like 90 something I would just like… a beautiful woman would walk by and Im like ‘oh theres a human being’, like there would be no […] no sense of like ‘YEAAAH! you know, what would be gone from me and this guys proof that 90 something years old and you’re still thinking with your dick… that terrified me, it really did. It actually upset me. because I thought, man I thought at some point Id get to experience what its like to just be free.”

  • Mark Latia: “Sometimes i, i wonder if female attractiveness isnt the most… the highest valued commodity”

  • “100% […] What an attractive woman. And when I say attractive I just dont mean attractive i mean even just sexually confident. I mean what an unbelievebale lucrative career that is. Like i do divorces for people… you know one walks out with 200-300 million dollars. He was an analyst at Goldman Sachs who built an hedgefund and then sold it. And then used his trading algorithm to build it up to 500 million dollars… She was hot. And slept with him… for a while. And then stopped. And started sleeping with other people, and playing tennis, and having botox. And shes going to get half. Like thats fucking incredible. You know what he had to do to get that. What she had to… Ill fuck that guy for 200 million dollars. Are you kidding me!? Like thats insane, like thats incredible And god bless. Im not saying that this person… this is the rules of the game.”

 

Anders Öfvergård “Arga snickaren” förhör på Prime Crime i åtalet mot honom gällande ringa stöld. Mål B 5076-23, Nacka tingsrätt (2023-07-08)

Någon gång i framtiden kommer jag förhoppningsvis återvända till det här inlägget och förhöret med Anders nedan för att analysera i detalj varför den tilltalade inte framstår som trovärdig överhuvudtaget. Med det sagt klipper jag in en bild på det mest centrala ur förundersökningen nedan:

Det intressanta med dessa förhör var att få höra hur advokaten Johan Eriksson arbetade i korsförhör. Jag hade ganska höga förväntningar på hans förhörsteknik, särskilt med tanke på att han hittills blivit framröstad som "advokaternas advokat" nio år i rad.

En kuriositet är att Johan tidigare har företrätt klienter i liknande mål. I sin bok I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokat (s. 48–50, 62–64) skriver han om ett snarlikt fall. Han har även varit försvarare för en justitieråd som ertappades för ringa stöld med en liknande invändning. Den här typen av fall och scenarion är alltså något han har stött på flera gånger, vilket förstås inte är konstigt för en brottmålsadvokat.

Det var oerhört lärorikt att lyssna på hur Johan successivt försökte montera ner vittnets minnesbild av gärningsmannens händelseförlopp. Först etablerade han en kontakt och byggde upp ett förtroende med vittnet, för att därefter steg för steg ifrågasätta detaljer i minnesbilden. Här måste man också säga att vittnet var fenomenalt, som genomgående gjorde ett väldigt trovärdigt och tillförlitligt intryck. Med facit i hand tror jag inte att Johan hade kunnat göra så mycket mer – vittnet hade en alltför stabil minnesbild av händelseförloppet.

En sak som slog mig var hur svårt det måste vara för ett ombud att hålla tillbaka sin egen uppfattning om sin klients skuld, särskilt i ett mål där vissa omständigheter inte går att bortförklara hur mycket man än försöker. Vissa delar av en klients berättelse går helt enkelt inte att måla upp i en annan dager, oavsett vad klientens egen inställning är.

Här hade jag önskat att få ta del av pläderingen, om inte annat för att höra hur Johan försökte knyta ihop säcken kring det bristande uppsåtet. Man kunde ana vilken bild han försökte måla upp, och även om jag i det här fallet inte var särskilt övertygad av hans klients version, hade det ändå varit intressant att se hur han byggde sitt resonemang.

Uppdatering (2023-07-07): Domslut

  • Anders blev dömd för ringa stöld (397 kr i värde för stulet kött) till 40 dagsböter á 1 000 kronor = 40 000 kr.

Uppdatering (2023-07-11): Den verkliga påföljden av denna dom. Hur kommer folkets domstol att avgöra detta?

  • Kriminologi professorn Leif GW Persson siar i en intervju angående detta brottet om att ha nu tror att domen inte kommer att överklagas och resultatet av denna dom är att Anders kommer förlora 90% av sina uppdrag. Dvs. han tror att Anders Öfvergård kommer bli cancellad.

Uppdatering (2023-10-31): Intervju på kanal 5 med Anders om domen

Uppdatering (2024-01-19): “Anders Öfvergård gör comeback efter skandalerna: ‘Haft tid för reflektion’”

“Anders Öfvergård, 55, tillbaka med nya programmet ”Renoveringsdrömmar” på Kanal 5”

Folkets domstols domslut: Det verkar som om ringa stöld inte var ett tillräckligt stort skäl för att Anders skulle bli cancellad. Anders kommer att vara tillbaka i tv-rutan till höst med ett nytt tv-program. Leif GW Persons tes är därmed motbevisad.

Källa: Kanal 5 facebook, “Anders Öfvergård i BIANCA”, publicerat 2023-10-31 kl 09:01.

 

Lite beställning av aktibilagor i en pågående research inför ett framtida blogginlägg… (2023-07-31)

Med anledning av en gammal DJ artikel för 9 månader sedan har jag sedan dess alltid velat göra lite större dykningar i dessa i inlagorna. Nu när jag har semester så har jag äntligen lite tid över till att dyka djupare in i detta. Mer om mina potentiella fynd kommer jag att skriva i ett framtida blogginlägg.

Uppdatering 2023-09-25: Projektet läggs på is tillsvidare.

Fick det här slutbeskedet om ljudfilerna måste transkriberas och för en ganska häftig summa pengar.

“Hej igen, Jag har fått den slutliga offerten på transkriberingen och kostnaden uppgår till totalt 5 800 kr. För ordningens skull vill jag bara kontrollera så att du fortfarande är intresserad. Du får gärna återkomma med besked. Med vänlig hälsning”

Får tyvärr lägga detta projektet på is tillsvidare tills jag begär dem igen och möjligtvis då de gör ny sekretessprövning.

 

Mer ekonomiska resurser behövs till juristprogrammet? (2023-07-27)

Debattinlägget i DN 27/7: ”Statens snålande riskerar att gå ut över rättssamhället”

“Juridik är inte längre något man kan lista ut själv, utan ett hantverk som kräver intensiv, lärarledd utbildning. Men det kostar. I stället satsar staten betydligt mindre på jurister än på nästan alla andra studenter. Dessutom måste domarbristen och europeiseringen av yrket mötas med åtgärder, skriver Boel Flodgren och Joakim Zander på Ekonomihögskolan i Lund.”

Min sammanfattning av artikeln:

  1. Juristutbildningen behöver tilldelas mer ekonomiska resurser: Juriststudenter får bland de lägsta statliga tilldelningarna per student, 56 000 kr per år, jämfört med andra program som får betydligt mer, som medier som får upp till 600 000 kr per år. Författarna refererar även till en utvärdering av juristprogrammen i Lund och Uppsala, där studenterna efterfrågat mer handledning, feedback och praktiska övningar.

  2. Domarrekryteringen måste stärkas: En konkurrenskraftig lön och en hög arbetsbörda gör domaryrket mindre attraktivt, vilket leder till att icke-ordinarie domare dömer i stor utsträckning, vilket kan innebära sämre kvalitet i domarna.

  3. Mer fokus på konstitutionell rätt och europeiskt samarbete: Författarna föreslår ett utökat samarbete mellan internationella läroverk, särskilt inom EU/Europarätt, för att utbilda juristerna mer effektivt i dessa områden.

Mina reflektioner om debattartikeln

Jag håller med om att det är ett problem att juristprogrammet, även här i Umeå, behöver mer resurser för att kunna ge studenterna bättre praktiska övningar, handledning och återkoppling. Jag har själv blivit förvånad över den relativt lilla mängden handledning under programmet. Precis som artikelförfattarna påpekar, krävs det ekonomiska resurser för att dessa förbättringar ska kunna genomföras, och jag tror att detta gäller för många program, inte bara juristprogrammet. Men för att verkligen kunna bedöma och diskutera om juristutbildningen får tillräckliga resurser, tycker jag att det behövs en bredare jämförelse med andra utbildningar. Enbart att säga att juristprogrammet får lägre tilldelning är inte tillräckligt för att förstå den faktiska situationen. Vi behöver ett bättre perspektiv, som medelvärden eller medianer, för att verkligen förstå skillnaderna i resurstilldelning och hur detta påverkar utbildningens kvalitet.

När det gäller domarrekryteringen, håller jag med om att det är ett stort problem som diskuterats i över ett decennium. Artikelförfattarna nämner att en konsekvens är att icke-ordinarie domare dömer mer, vilket kan leda till kvalitetsproblem. Jag tycker det vore intressant att höra mer om hur de ser på lösningar på detta problem, eftersom de inte presenterar några konkreta förslag i artikeln. Jag tycker också att utbildningen skulle kunna fokusera mer på detta, men jag skulle vilja veta mer om vad det skulle innebära konkret och hur det skulle kunna förbättras under utbildningens gång.

Jag håller med om att det behövs mer samarbete mellan läroverk både inom Sverige och internationellt, särskilt inom EU-rätt, vilket artikelförfattarna påpekar. På Umeå universitet läser vi för närvarande 15 hp konstitutionell rätt under termin 1, men jag skulle vilja veta vad författarna har i åtanke när de säger att mer resurser behövs för att belysa dessa ämnena mer. Vad konkret skulle förbättras i kursplanen? Jag är både öppen för och skeptisk till förslagen, och skulle vilja se konkreta exempel på hur EU-rätten skulle kunna integreras bättre i utbildningen.

Källa:

  • Boel Flodgren och Joakim Zander, ”Statens snålande riskerar att gå ut över rättssamhället”, Dagens nyheter debatt 2023-07-26, https://www.dn.se/debatt/statens-snalande-riskerar-att-ga-ut-over-rattssamhallet/

  • *Det är oklart vilka källor debattförfattarna har använt sig av där de grundat sina påståenden från utvärderingen som gjorts på juriststudenterna men jag gissar på att det kanske kan handla om denna rapporten här.

 

Nyhetsmedias sensationalism. Det typiska exemplet att media rapporterar det abstrakta straffvärde. Men där sydsvenskan blir sågad av twitter åklagaren @ride_fixer. (2023-07-24)


Och så var det… det här med bevisvärderingen i de svenska domstolarna. Utdrag från programmet Uppdrag gransknings avsnitt “Där mördare går fria - vad hände sen?” (2023-07-19)

Det jag tar med mig från programmet:

(tidsstämpel: 24:14-24:50)

  • Reporter: “Jag har pratat med personer som säger att domstolar är ganska dåliga på att lägga ihop samverkande bevisning. Att göra en egen bevisvärdering… [...]”

  • Nils Pålbrant (rådman, Uppsala tingsrätt): “Man gör en allmän överblick över hur pass starka vi tycker att bevisen är och hur långt man kommer, hur mycket det räcker. Det viktiga är att man får ett rä… riktigt resultat. beroende… och det hör ju kanske samman med vilken metod man använder… tror jag.”

(tidsstämpel: 25:22-27:15)

  • Reporter: “Han [Christian Dahlman] är expert på bevisvärdering och är kritisk till hur många domare värderar bevisning." 

  • Christian Dahlman: “Domare har ju ingen träning i sannolikhetskalkyl. Så det enda de har att falla tillbaka på är ju de här intuitiva bedömningarna. Det är ju det som är problemet”.

  • Reporter: “Han förespråkar en matematisk metod för hur man kan beräkna värdet på flera samverkande bevis, en metod som bl.a. hovrätten tagit fasta på i det uppmärksammade Malin-mordet, nyligen.”

  • Reporter: Vad gör domstolarna för misstag när det gäller att bedöma den indiciebevisning som finns?

  • Christian Dahlman: “Ett vanligt misstag som domstolar gör är att eftersom de inte har någon metod för hur de ska räkna samman bevisning. Så tittar dem på varje omständighet för sig och så frågar de sig ´Jaha, räcker den här till för bortom rimligt tvivel… näeee det gör den inte riktigt. Då lägger vi den åt sidan´. Så tittar man på nästa samverkande omständigheter. ´Ja, räcker den här ensamt till för bortom rimligt tvivel? näee det gör den inte´. Och sen så tycker man då när man har svarat nej på det sättet, på alla omständigheterna sen ´Jaha jamen då blir vi tvungna att fria då´. Men då missar man ju att man måste ställa sig frågan: ´Men vänta lite, hur sannolikt är det att alla dem här omständigheterna skulle föreligga samtidigt om den här personen är oskyldig?´”

  • Reporter: “Skulle du säga att det är vanligt att svenska domstolar missbedömer bevisvärdet helt enkelt?” 

  • Christian Dahlman: “Alltså hur ofta detta leder till… ehhh fel, det är ju väldigt svårt att säga när man tittar på domskälen. Jag har hittat fall där jag kan säga med exempel att det händer. Och eftersom jag vet att det finns… den metod som används inte är rättssäker så misstänker jag att det, att det händer allt för ofta”.

Statisitk på uppklarade dödskjutningar visade i programmet

[Källa: https://www.svtplay.se/video/KXArYbx/uppdrag-granskning/dar-mordare-gar-fria-vad-hande-sen?position=3088&id=KXArYbx ]

 

Är fortfarande på besök för att träffa familjen här nere i Skåne… så då finns det inget annat än att göra också än att ta en beställning på nästa veckas menyer (2023-07-06)

 

Antagningsbesked till höstens kurser (2023-07-12)

Rättsociologi 30 hp (valbarkurs) - Lund universietet

Jag har länge känt att det saknats ordentliga modeller för rättssociologi inom juristprogrammet. Därför har jag valt att läsa en 30 hp grundkurs i ämnet under hösten och våren. Jag ser verkligen fram emot det, eftersom detta ämne är lika intressant som juridik. Det känns som en miss för alla blivande jurister att programmet inte redan innehåller åtminstone en 7,5 hp “crash course” i rättssociologi. För att denna kurs skulle kunna räknas med i min examen var jag tvungen att kontakta den juridiska institutionen här i Umeå och få kursen godkänd. Anledningen till detta är att man inte får läsa valfria kurser på 30 hp om de handlar om juridik, och eftersom rättssociologi innehåller moment som berör juridik, var det nödvändigt att institutionen granskade kursen. Lyckligtvis godkände de min förfrågan, och jag får nu räkna med poängen från kursen i min framtida examen.

Kriminologi och viktimologi för jurister 15 hp (fördjupningskurs) - Umeå universitet

Tycker bl.a. viktimologi verkar vara ett intressant ämne. Har inte tänkt så mycket mer än att det verkade vara ett spännande ämne.

 

Jag är en juridiknörd… men alltså nej tack till denna!

 

Den antika historieskrivaren Herodotus (484-425 f.kr.) skildring om vad man kunde göra med med en korrupt domare i dåvarande Persien.

[Citerade texten nedan är ej skriven av mig och är tagen från en text som dök upp i nyhetsflödet på sociala medier]

“A 16th century painting showing the skinning alive of a corrupt judge, Sisamnes, in the year 500BC. Sisamnes was a corrupt royal judge at the time of Cambyses II in Persia. It was discovered that he took a bribe in court and passed an unfair judgement. As a consequence the king ordered that he be arrested for his corruption and ordered that he be skinned alive. Before passing judgement the king asked Sisamnes who he wished to nominate as his successor. Sisamnes, in his greed, chose his son, Otanes The king agreed and appointed Otanes to replace his father. He subsequently passed judgement and ordered that Sisamnes removed skin should be used to upholster the seat on which the new judge would sit in court to remind him of the potential consequences of corruption. Otanes, in his deliberations, was forced to always remember that he was always sitting on the skin of his executed father. This helped to ensure fairness and equity in all his hearings, deliberations and sentences.”

Herodotus skrift skildrad av renässansmålaren Gerard David (1460-1523) på bilden nedan:

[Källa: Wikipedia, "Sisamnes", https://en.wikipedia.org/wiki/Sisamnes ]

 

Lite skärmstrul i Malmö tingsrätt inför en kommande häktningsförhandling (2023-07-11)

 

Och så var det, det här med nyhetsmedias sensationalism… (2023-07-06)

Rättmätigt sågat av Malmö tingsrätts chefsrådsman på sociala medier också:

 

Frågeställning: Är all publicitet bra publicitet för en försvarare? (2023-06-28)

Från en expressensartikel den 28 juni 2023. Försvarsadvokaten Ewa Wressmark kommenterade domen på sin klient som dömdes för våldtäkt i tingsrätten och hovrätten:

"Samtliga fem åtalade dömdes i såväl tingsrätt som hovrätt. I hovrätten skärptes straffet. De fyra under 18 år fick sluten ungdomsvård, men 18-åringen, som vid tiden för brottet bara varit 18 i fyra dagar, dömdes till fängelse i fem år och tio månader.

– Han är oerhört ledsen, arg och besviken. Han fyllde 18 år fyra dagar innan den här händelsen. Han hade maximal otur. Hade detta hänt helgen innan så hade han som de andra fått en helt annan påföljd, säger Ewa Wressmark.

Frågeställningen vill jag återkomma till i framtiden och försöka besvara då den tål att grävas mer i. Jag kommer komma tillbaka till detta inlägget i framtiden.

Källa:

Jens Möller, “Hon våldtogs av fem killar: ‘De satt och skrattade’”, 2023-06-28, https://www.expressen.se/nyheter/hon-valdtogs-av-fem-killar-de-satt-och-skrattade/ ]

 

Sommarläsning 2023 (Uppdaterad 2023-07-05)

Tyvärr behandlade inte T5 i processrätten (2022) vid Umeå universitet särskilt mycket om bevisrätt, så jag får väl läsa det på egen hand. Jag har även känt en stor avsaknad av de deskriptiva bevisteorierna. För att råda bot på det har jag lånat två böcker skrivna av f.d. nämndemän, varav en av böckerna finns med på kurslitteraturlistan för en av de kommande kurserna jag ska läsa till hösten (rättssociologi). Förutom dessa böcker skulle jag vilja finslipa mina färdigheter i rättsfallsanalys och också kolla i Bertil Bengtssons bok om lagstiftningsprocessen. Dessutom har jag alltid velat läsa klart Leif Silberskys bok "Jag - en advokat" från 1974, som jag påbörjade för ett år sedan. Jag kommer även att återkomma med korta sammanfattningar och bedömningar av dessa böcker i ett senare inlägg.

 

Att köpa ett dödsbo?

Skylten fångade min uppmärksamhet när jag strosade på trottoaren och gick förbi en antikvariat/second-hand butik under ett besök i centrala Malmö. Att köpa en andel eller hela dödsbon hade jag aldrig tänkt på som en affärsmöjlighet, och jag hade inte funderat på om det förelåg några juridiska hinder för detta. Det var ju inte direkt något vi lärde oss under successionsrätten i T3. För vissa är detta med att köpa ett dödsbo ingen nyhet, men för mig var det så. Ännu ett exempel (bland många) på hur teoretiska juridikstudier är, och hur viktigt det är för oss blivande jurister att också exponera oss för de praktiska juridiska delarna av livet, den "juridiska verkligheten".

 

Advokatsamfundets “mock trial” 30 juni i Almedalen.

Sedan en väldigt tidig start på programmet har jag burit på en stark och innerlig önskan att på ett eller annat sätt få en chans att studera svenska rättegångsspel. Jag pratar inte om de spelen där juriststudenterna deltar, även om de också ger värde under studietiden. Efter lång tid av tyst förhoppning om att en dag få uppleva ett sådant har jag nu fått reda på att ett sådant spel faktiskt genomfördes under Almedalsveckan. Och det visade sig att detta spektakel, ett publikt rättegångsspel, överträffade mina förväntningar. Jag lärde mig otroligt mycket när jag tittade på hela live-arrangemanget i en enda sittning. Rättegångsspelet i Almedalen 2023 spelades med riktiga aktörer i sina respektive roller, såsom Henrik Olsson Lilja (advokat) som försvarare och Mikael Swahn (hovrättsdomare) som ordförande. Nämndemännen bestod av kriminalpolitiskt orienterade journalister: Oisin Cantwell (Aftonbladet), Diamant Salihu (SVT), Åsa Erlandsson (DN) och Caspar Opitz (mediaombudsman).

Dagens lärdomar:

Det jag tog med mig från detta rättegångsspel var främst en känsla för hur det allmänna rättsmedvetandet kanske ser ut när det gäller en så pass normbrytande händelse. Resultatet av hur de röstade visade en diskrepans mellan: vad publiken dömde, hur nämndemännen dömde och hur ordföranden dömde. Mest intressant och givande var att höra alla de kommentarer som yttrades av ordföranden Mikael Swahn. Hans perspektiv som en riktig domare, sett genom hans erfarenhet, var nästan ovärderligt för mig som student. Att få höra en domare resonera öppet om rättsfallet, hur han extraherade prejudikatet från NJA 2021 s. 457 och pedagogiskt förklarade bevisningen i spelet var oerhört lärorikt. Jag kan verkligen rekommendera studenter att titta på detta rättegångsspel! Här nedan följer en transkribering av det allra viktigaste som jag tog med mig:

(01:19:00) Mikael Swahn “Ja nu är man påverkad här [efter att nämndemännen har fått lämna sina motiveringar och lägga sin röster]. Jag håller med om att det är ett svårt fall och det går att prata länge om det här. Men det ska vi ju inte göra. Men jag försöker ta det lite sammanfattningsvis då. Den har många lager den här bestämmelsen. Det är dels vilken verksamhet och då ska man konstatera… och det är inga problem för det har inte varit tvistigt i målet. Att det ska vara uthyrningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Och… och det här är uthyrningsverksamhet då för att man rycker ut, ja… helt enkelt göra ett ingripande för att det har skett ett brott. Sen finns det ju då tre stycken alternativa sätt som man kan störa på:

Och det första och allvarligare är ju då det här med utpressningssituationer o sånt där det ofta kanske är ett grovt brott. där… inom parentes så var det väl det väl därför detta brottet uppfanns. Man tänkte vissa områden var det vanligt att när polis och brandbilar kom dit så skedde det stenkastning eller man förstörde, att det var det som inte kanske var den typsituation man har tänkt sig. Men det är nummer ett: att skada en person. Nummer två är att skada egendom då… polisbilar eller annat, punktera däck och annat. Vi har ju inte nåt sånt här utan det var dunkande. Nummer tre är det här otillbörlig åtgärd. Och det kan vara att ställa sig i vägen eller vara högröstad å sånna saker… men då krävs det kanske lite mer än de här övriga två. Det är lättare att hamna i brott om man skadar en polis eller polisens fordon… ehm så att det här gör ju att rekvisitet “allvarligt ägnat att förhindra* [ägnad att allvarligt hindra] och precis som har sagts här vältaligt ifrån, i pläderingarna så betyder det att det inte behöver vara konkret utan att det ska ligga i farans riktning att eh… så att säga.

Sen kan det ju vara så i ena fallet att det har förhindrat eller stört en handling. Men… men där e det ju det här ehm… rättsfallet som då kanske ligger lite nära som advokat Olsson Lilja sade från 2021 [NJA 2021 s. 457]. Och.. jag försöker ta det i korthet: Där var det i ett utsatt område man kontrollerade fem personer i en bil eh.. å man stannar den här bilen och säger åt dem att vara tysta och sitta stilla med händerna synliga. En av dem går ut… och går aggressivt mot polisen och som det står i rättsfallen “med visst våld” får man då honom att gå tillbaka igen. Och domstolarna dömer lite annorlunda. Å jag e lite inne på det därför e det kanske… det kan spreta i praxis… man har sett det också. Och högsta domstolen kommer fram till att det är försvårande att det är numerärt underläge då för de här poliserna, det är försvårande situationen ett… ett a… där det liksom a.. ehh förekommit kriminella gäng i det här sitt och så… men man säger att det är begränsat i tid och det är en ganska spontan händelse så man friar den här killen… gör man där. Det är ju någonting vi har att förhålla oss till, högsta domstolen eh.. och som ska försöka vara vägledande och får man försöka tolka det i denna här situationen. Och jag ser det som ett samspel då mellan de här tre sakerna: hur sakerna är det man gör, åtgärden, hur akut är… är själva verksamheten då (här kan det då var varierande det kan då även vara ambulans som ska rädda en person väldigt akut om man stör det är ju allvarligt. Här är det… ja ganska, man ska gripa någon eh.. men gripandet har ju i och för sig inte störts så mycket. Man lyckas ju ändå gripa den här personen. Och sen just… alltså hur det har påverkat det hela. Det har ju inte påverkat.

Så att eh.. jag landar i. Men jag tycker att det ör helt rimligt att landa i olika saker. Att Filip då att som kortvarigt rycker i kläderna och inte gör så mycket mer. Ja det går nog att fria Filip baserat på det här högsta domstols avgörandet att det är en ganska så begränsad sak han gör. Även om hans syfte inte riktigt ska beaktas som… hade han kastat sten på polisen hade det inte liksom spelat någon roll att han hade haft det här syftet med att klara upp situationen. Men det kan ändå vara lite ursäktande att han: ni har ju faktiskt tagit fel person och rycker i kläderna och så… jag tycker inte det är nöd men det däremot spelar in att det inte riktigt når upp till riktigt till allvarligt [rekvisitet]. Så jag kan tänka mig att låta Filip gå för den här gången. Man skulle mycket väl kunna resonera likadant för Elijas och där tycker jag kanske det blir lite beroende av vilket uppsåt har Elijas till att de andra ansluter som sades här att… ehmm har han varit med om att nu skapa den här hotfulla situationen där även andra trycker på, jag kan väl… eh landar man i det som jag kan vara villig att göra för spelets räkning så att det blir lite olika utfall. Han ehh dunkar i bilen och är aggressiv och.. och kanske skapar en farlig situation som gör att den här polismannen Per Karlsson som är oerhört erfaren som gör att det här sticker ut ehmmm … att han ändå ändå når upp till “allvarlig störa”. Så jag tycker nog att Elijas att du får ta din ungdomsvård och där få prata om ditt missbruk och och… kanske dina attityder så att du inte hamnar i liknande situationer. Det är… det får bli min dom då att fria Filip och fälla Elijas.” (01:24:47)

“Lagrum: Sabotage mot blåljusverksamhet 13:5c brottsbalken:

“Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att

1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,

2. illgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller

3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år.”"

Intervju med en nämndeman ur rättegångsspelet i advokatsamfundets podcast efteråt. Om hur svårt det egentligen är att sitta och döma:

(08:17) Fråga: “Hur svårt tyckte du att det var att vara nämndeman?”

Oisin Cantwell: “Det var tycker jag. Överraskande svårt. Jag har en betydande vana (vågar jag säga vid det här laget) av… rättegångar, huvudförhandlingar, av att läsa domar, av att hänga med i den kriminalpolitiska utveckligen och så vidare. Ändå upplevde jag det här som svårt. Brottet som sådant e ju tämligen banalt det e ju inga påskuplopp vi pratar om här. Icke desto när det här brottet sen ska möta lagen såsom det ser ut så uppstår de här aväggningarna som alls inte är enkla. Då till saken hör ju att hade det här varit en riktig huvudförhandling så hade man ju fått någon form av stöd och guidning av rådmannen. Det kanske hade förenklat för mig men jag tyckte inte alls detta var en enkel uppgift.”

Mina reflektioner

Jag som även gjort en handfull rättegångsspel under dessa åren på jurist programmet kan inget annat än att hålla med med Oisin här ovan om att det är vädligt svårt att sitta óch döma i ett rättegångsspelet t.om.. Även om det är en fiktiv rättegång. Detta visar ingenting annat än att sitta som domare är något som man måste slipa och förädla som till en början är en utmaning även för den som juridisk insatt i ämnet.

[Källa: https://podcasts.apple.com/us/podcast/30-hur-d%C3%B6mer-journalister-i-ett-fiktivt-brottm%C3%A5l-st%C3%A5r/id1572599280?i=1000619226140 ]

 

På besök på en lämplig gata någonstans i Umeå.

Strosade faktiskt runt i Umeå (i syfte att som ett personligt mål att utforska-Umeå-by-foot) denna sommaren och råkade faktiskt utan bättre vetande gå förbi den här gatuskylten (se bild nedan). Min impulskontroll i mitt medvetande vred och vände på sig när jag gick förbi skylten - så jag var tvungen att vända och gå tillbaka ett par steg för att ta upp mobiltelefonen och ta denna bild.

 

Frågeställning: Är detta ett nytt eller gammalt fenomen i Sverige? Förstasidan på DN. “21-årig aktivist gör tingsrätten till en arena för radikalhögern” (2023-06-09)

En minst sagt besynnerlig utveckling att extremister använder en domstolens utrymme som en arena för att föra sina ideologiska strider. Jag borde ju egentligen inte bli förvånad eftersom mänskligt beteende och extremism kommer i alls former och under alla möjliga sorters omständigheter och förutsättningar.

[Källa: https://www.dn.se/sverige/domstolar-blir-redskap-nar-nationalister-vill-masstamma-vansterfolk/]

 

Artikel: Rättspsykologen Julia Korkman om domstolarnas bevisvärdering av minnen i tidningen psykolog (2023-06-03)

Min egen sammanfattning och det som jag tar med mig om i artikeln: Ännu idag används det tveksamma tillvägagångssätt och metoder vid barnförhör hos polisen. Barn är väldigt öppna för suggestioner och att t.ex. ställa öppna frågor eller vid ett misstänkt sexualbrott använda sig av dockor för att försöka få barnen att illustrera vart barnen har blivit berörda kan vara problematiskt ur en rättssäkerhetssynpunkt. Även rättens bevisvärderingsmetod i bl.a. en avsaknad av en sannolikhetsbedömning med stöd av bevis som kommit från flera oberoende målsäganden där förhören har skett på ett korrekt sätt är även något dom är problematiskt.

[Källa: https://psykologtidningen.se/2023/04/19/racker-inte-med-att-stalla-oppna-fragor-till-ett-barn/]

 

Dokumentärserien “Skamlös”: En dokumentärserie i tre delar om Richard Olsson och hans ledande av två skrupelfria juristbyråer) (2023-06-01)

En sevärd dokumentärserie i tre delar. Tänkte att jag inte skulle nämna särskilt mycket av själva dokumentärserien då jag tycker man som jurist eller blivande absolut bör se den med egna ögon. Men det jag reagerade på utöver det som berörde seriens huvudkaraktärer var att några av de drabbade inte bara var klienter till byrån utan även juristerna själv som jobbade där. Juristerna hade bl.a. godkänt anställningsavtal med rent horribla avtalsvillkor om vad som skulle hända om man bröt mot anställningsavtalet. En frågeställning som lämnade mig konfunderad: Finns det någon mänsklig lärdom att hämta här angående att jurister själva som inte läser igenom anställningsavtal eller godkänner hemska klausuler i sina egna anställningsavtal? Det är minst sagt anmärkningsvärt. Mina rekommendationer är att se dokumentärserien!

Guide till juristprogrammet [uppdateras kontinuerligt - work in progress]

Jag har skrivit denna guide till juristprogrammet som om den vore riktad till mig själv, men med en öppenhet för att andra kommer läsa den – och förmodligen plocka delar ur den. Jag är en dedikerad student och strävar efter att tillämpa mig på mina studier så bra som möjligt, samtidigt som jag i den mån jag kan försöka skapa en sån grym tid för mig själv och för andra på programmet. Varje period i livet är unik – detta gäller även när du studerar på juristprogrammet. Så fort jag fick mitt antagningsbesked i juli 2020 började min juridiska utbildningsresa på riktigt. Under de första veckorna på programmet insåg jag hur mycket värdefull kunskap av gamla studenter som aldrig förmedlas vidare till nya studenter. Detta är mitt verk försök att fylla de luckorna och bidra till en bestående guide – och som kan bidraga till att ge ännu bättre förutsättningar och kvalitet på utbildningen för alla kommande generationer.

Min ambition med denna guide är att förmedla det jag själv hade velat veta när jag började studera juridik. Målet är att ge främst nya studenter en bättre intorduktion till studierna och juristkulturen – och inte minst att se till att de får en så in i helvetes rolig tid på programmet som möjligt. Vi lever i en tid där juriststudenter kunskapsinlärning, gemenskap och utbildningskvalitet – kan nå helt nya plattåer. Detta är mitt försök att bidra till den kultur och utveckling som jag själv vill se. Om några år, när du som ny student blivit antagen till programmet, har förmodligen en del av det jag skrivit i denna guide blivit en självklar del av den information som delas av juridiska föreningar, kurskamrater eller programmet självt.

Förberedelser inför terminsstart? (frivilligt)

Har du blivit antagen till juristprogrammet och vill förbereda dig inför den första terminen? Då vill jag varmt rekommendera att du läser följande litteratur för att få en så bra start som möjligt på dina juridikstudier. Enligt min erfarenhet är detta de enda böcker du egentligen behöver läsa i förväg inför din första termin på programmet – särskilt Hydéns bok, som ger en bred och lättillgänglig introduktion till juridiken som ämne. Tyvärr ingick inte Hydéns bok i kurslitteraturen under min första termin på juristprogrammet vid Umeå universitet 2020, vilket jag upplevde som en tydlig brist. Den inledande kursen gav enligt min uppfattning en ganska svag introduktion till ämnet juridik, och jag kände redan under den första veckan på programmet ett stort behov av en mer övergripande och vägledande framställning. Som en slump upptäckte jag även senare, när kom i kontakt med Hydéns bok för en andra gång att den t.om. används som introduktionslitteratur i rättssociologi vid Lunds universitet, där jag senare läste en 30 hp valbar kurs i ämnet under programmets gång. Utöver nyss nämnda litteratur rekommenderar jag även Malmströms Civilrätt – en klassisk introduktion till civilrätten som har använts i nästan ett sekel och kontinuerligt uppdaterats. Den är både pedagogiskt upplagd och innehållsligt gedigen, och ger en mycket god överblick över det rättsområde som de flesta juristprogram i Sverige inleder med.

  • Malmströms Civilrätt - Christina Ramberg (ISBN 978-91-47-14384-9)

  • Rättsregler: en introduktion till juridiken - Håkan Hydén, Therese Hydén (ISBN: 9789144131061)

OBS! Om det var länge sedan du studerade, om du vill få en tydligare bild av vad akademiska studier innebär, eller om du vill förbättra din studieteknik inom akademiskt läsande och skrivande, kan jag varmt rekommendera följande bok. Jag önskar själv att jag hade känt till den innan jag påbörjade mina egna studier:

  • Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg (ISBN: 9789144151045).

Som sagt ovan är dessa böcker mina personliga rekommendationer – de är inte nödvändiga för att lyckas med studierna på juristprogrammet, men kan vara till stor hjälp för den som vill förbereda sig inför starten på programmet.

Sidotips: Om du extra utrymme över innan terminsstart kan jag även rekommendera att börja lyssna på Juridikpodden. Det är en lättsam och intressant podd där två rättsvetare diskuterar juridik på ett underhållande och pedagogiskt vis. Du behöver alltså inte ha några förkunskaper i juridik för att förstå och hänga med eller bli underhållen i avsnitten. Detta sätt att lyssna på juriidkpoddar är även ett bra sätt att börja vänja hjärnan vid det juridiska tänkandet (se längre ned för fler alternativ till poddar).

Generellt om utbildningen

Helt ärligt. Beroende på vilken juriststudent du frågar så kommer du att få olika uppfattningar om juristprogrammets utmaningar. Vissa menar att det är en mycket krävande utbildning, medan andra anser att den inte är särskilt svår. Jag kommer att återkomma till denna frågan. Men först och främst vill jag förmelda en del av det dolda syftet med utbidlningen:

“Femtio procent av juristutbildningen är insocialisering i juristrollen.” - Lärare vid juristprogrammet på Uppsala universitet.

Källa: s. 129 i Hartman, Thérèse, Problem eller tillgång? – En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009.

Eller som en användare på Flashback som sammanfattade:

“Man pratar om att stora delar av inlärningen går ut på en slags socialiseringsprocess in i juristvärlden. Man lär sig tänket, språket och problemlösningsmetoderna mycket genom att vaggas in i det av verksamma jurister antingen genom text eller direkt. För vissa går det lättare, för andra är det svårare, men tror någon att han ska få en enkel resa för att han har talang så har han förmodligen missat något. Det handlar om att jobba med det flera timmar varje dag, svälja stora mängder text, förstå och sedan kunna applicera. Bara för att man spenderar 8 timmar om dagen med böckerna så betyder det inte att man har uppnått något. För att kunna hantverket räcker det inte med att kunna läsa om det.”

Sammanfattning: Att gå juristprogrammet är således till stor del en socialiseringsprocess.

En annan aspekt som en generell åtanke om vad som krävs för att nå framgång i dina juridikstudier är som en annan användare på flashback uttrycker det:

Om du börjar läsa juridik kommer du att upptäcka att hur viktigt det är att kunna bearbeta stora mängder information.

Här presenterar jag en en undersökning som studenttidningen Lundagård genomförde år 2009, där man kartlade hur många sidor kurslitteratur studenter förväntas läsa per högskolepoäng inom olika ämnen.

DOCK: Tycker jag man kan man ifrågasätta dessa siffrorna då du på de ordinariekurserna kan klara kurserna utan att läsa någon kurslitteratur (läs om studieteknik nedan).

  • Juridik - 224 s

  • Statsvetenskap - 151 s

  • Psykologi - 150 s

  • Medicin - 142 s

  • Historia - 136 s

  • Svenska - 134 s

  • Praktisk filosofi - 94 s

  • Nationalekonomi - 87 s

  • Teknisk fysik - 44 s

  • Matematik - 39 s

Studieteknik

Juridik är ett hantverk. Jag säger det igen – juridik är ett hantverk. Det är just detta hantverk du ska lära dig under utbildningen. Rent praktiskt innebär det att du ska bemästra den juridiska metoden. Den juridiska metoden är i grunden ett problemlösande tillvägagångssätt – ett sätt att identifiera, analysera och slutligen presentera en lösning på ett juridiskt problem. Epistemologiskt sett är det just detta som juristprogrammet vill att du ska ta med dig efter 4,5 års studier. Det viktigaste att förstå är att utbildningen inte handlar om att memorera paragrafer utantill. Det är inte kärnan i juristprogrammet. Istället ligger fokus på hur du identifierar, löser och presenterar argument för juridiska problem. (s. 128, Thérèse Hartman Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009)

Generellt om studieteknik

Mitt tips är såhär gällande studieteknik: Att du har lyckats att bli antagen på juristprogrammet så är sannolikheten ganska så ska stor att du redan nu har en fungerande studieteknik sedan tidigare. Lita på den förmågan du redan har utvecklat och ha i beaktning att studieteknik inte är någonting statiskt det något som du hela tiden behöver utveckla och förfina. Eftersom studieteknik är så individuellt och varierar från person till person och att studeteknik går bortom min kompetens att förmedlat. Däremot kan jag dela med mig av hur min egen studieteknik har utvecklats under programmet och ge en liten vy till hur andra studenter har gjort.

Att läsa kurslitteraturen?

V. Boström (se ovan), lektor vid Umeå univers rekommenderade under T1:1 att man läser kurslitteraturen två gånger. Det finns de som alltså läser kurslitteratur och de som inte läser den överhuvudtaget. Jag skulle vilja säga att majoriteten läser delar av kurslitteraturen. Men har själv träffat studiekamrater som slutade att läsa nästan all kurslitteratur och var ändå framgångsrika i sina studier. Mårten Schultz i Juridikpodden (S2E2) har själv bevittnat när han själv gick juristlinjen om att det va en student som blev framgångrisk i sina studier utan att han läste någon kurslitteratur – bara lagtext och rättsfall (dock tvivlar jag på om det där stämde fullt ut).

Du kan lyckats med de flesta kurserna på programmet genom att inte läsa kurslitteraturen. Det finns däremot ett stort värde i att läsa kurslitteraturen i en del kurser eller rättsområden för att få en bättre överblick eller fördjupad förståelse. I en intervju på från 2024 med studierektorn på Lunds universietet beskriver det som problematiskt att studenter t.ex. på juristprogrammet inte läser kurslitteraturen längre i lika stor omfattning: “– Studenterna verkar inte läsa böckerna från sida 1 till sida 500. De gör mer av nedslag. Och så läser de i handböcker och lagkommentarer. Det som står där är helt korrekt, men det är en uppdelning av stoffet i mindre bitar. Litteratur som inte lägger fokus på sammanhang, kontext och problematisering, säger studierektor Niklas Selberg. Han beskriver det som att det pågår en slags flykt från kurslitteraturen. – Om det här är en tydlig trend så är det problematiskt. Då måste vi hitta sätt att få studenterna tillbaka till litteraturen, till läsningen. Just för att inte missa de stora sammanhangen internt i lagar och i hela rättsordningen.”

Föreläsningarnas syfte

Personligen försökte jag initialt under första och andra terminen att läsa kurslitteraturen inför föreläsningar men gav upp denna strategi då jag i samtal med andra kurskamrater förstod att de kände att det inte var speciellt effektivt när man ska sätta sig in i ett nytt ämne. Det blev i praktiken mycket mer lättare att läsa kurslitteraturen efter man har fått ta del av föreläsningens innehåll. Jag upplevde att majoriteten studenterna varken har läst på om föreläsningens innehåll i kurslitteraturen eller tagit del av tillgängligt presentationsmaterial, såsom Power-point innan. De kommer alltså till föreläsningen utan att i förväg ha någon inblick om vad det ska föreläsas om. Vad som fungerar bäst för dig får du pröva dig fram till. Nu långt efteråt har jag förstått att föreläsningarna kan ha olika syften men som en generell utgångspunkt är att de kan vara att “förenkla kurslitteraturens innehåll” (s. 23, Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg) eller “kontextualisera kurslitteraturen, och på så sätt underlätta för studenterna vid läsningen”. (s. 24, Akademiskt läsande och skrivande - Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg).

Jag kan bara redogöra för min egen utveckling av min egen studieteknik och hur den har utvecklats under juristprogrammets gång och kanske kan det fungera som ett perspektiv till din egen studeteknik resa på programmet:

Initialt, innan jag började på juristprogrammet, hade jag en mental inställning om att jag skulle läsa ALL kurslitteratur samt referenslitteraturen minst två gånger (precis som lektorn, här ovan bekräftade min bild) – först en ytlig genomläsning och sedan en djupläsning. Jag tänkte också att jag skulle föra fysiska anteckningar för hand, eftersom jag hade hört att det finns evidens inom pedagogiska studier som pekar på att öga-hand-koordinationen vid skrivande med penna och papper förbättrar inlärningsprocessen. Jag trodde även att jag förmodligen skulle sitta mestadels ensam och plöja material, eftersom det är så min inlärning har fungerat bäst hittills. Det jag däremot har fått lära mig, genom att utvärdera denna initiala mentala inställning, är istället följande:

  • I slutet av termin 2 gjorde jag och en annan en utvärdering, och vi kom fram till att en del av kurslitteraturen vi stötte på bara repeterade det som redan fanns i lagtext och lagkommentarer. Jag märkte också att mycket av den information som lärarna själva tog upp, och som oftast gavs som svar på frågor i seminarier, kunde man hitta i lagkommentarerna. När jag insåg detta förändrades mitt fokus. Istället för att känna pressen att läsa all kurslitteratur, började jag prioritera att läsa lagtexten och lagkommentarerna samt lära mig strukturen i lagen och skapa lathundar utifrån relevanta lagrum. Det ska udnerstrykas att detta gällde inte all kurslitteratur såklart. Viss litteratur var fortfarande mycket värdefull att läsa – till exempel kan det vara värt att nämna att boken Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg under T1:1, eller t.ex. Den svenska miljörätten av Gabriel Michanek och Charlotta Zetterberg under miljrätten i T4, eftersom det hade varit väldigt utmanande att försöka läsa miljöbalken (MB) från 1 kapitel och framåt utan den. Så sammanfattningsvis: Viss kurslitteratur är inte värd att läsa - och viss är väldigt mycket värd att läsa och mer eller mindre nödvändig. Och vilken kurslitteratur som är värd att läsa är omöjligt att veta på förhand - så detta tipset kanske inte är så den poängen jag försöker göra här är kanske inte jättebra. Men det jag vill att du ska ta med dig är att beroende på vad det är för kurs och rättsområde kan du anpassa din studieteknik för att både spara in pengar och vara mer effektiv i ditt pluggande.

  • Under termin 2 och 3 insåg jag också värdet i att också sitta tillsammans med andra kurskamrater, antingen delta i diskussioner eller bara lyssna på hur de resonerar, tänker eller pluggar juridik. Det där gav mig enormt mycket. Vilket också jag vill understyrka med t.ex. läroverk som Umeå som kör på problembaserat lärande (PBL) (mer om detta kommer jag återkomma till).

Studera själv kontra studera i grupp på juristlinjen?

Det korta svaret är att det beror på hur du själv fungerar som student. Vissa föredrar att tillbringa större delen av sin studietid tillsammans med andra, medan andra trivs bäst med att studera på egen hand. Ett exempel är professor Mårten Schultz, som i avsnitt S2E2 av Juridikpodden berättar att han under sin tid på juristprogrammet helst studerade ensam och sällan i grupp. Min egen preferens är att ägna ungefär 85 % av studietiden åt självstudier. Men jag vill verkligen betona vikten av att exponeras inför att studera eller diskutera juridik tillsammans med andra juriststudenter emellanåt. Det finns ett stort värde i att utsätta sig för andras tankesätt, särskilt inom juridiken som bygger på resonemang. Det är både utvecklande och nödvändigt att höra hur andra tolkar, resonerar kring och analyserar juridiska problem.

Hur mycket tid behöver du lägga på studierna per vecka?

Utgångspunkten är att kurserna på universitetsstudier på helftar förväntas att du ska lägga 40 timmar i veckan på studierna. Men detta upplägget stämmer inte praktiskt helt in med verkligheten. Hur mycket tid du behöver tillägna åt studierna på programmet varierar från student till student med faktorer som inlärningsförmåga och ambitionsnivå. Variationen beror även på vilken typ av juridisk kurs det är som du läser. Vissa kurser är helt enkelt mer tidskrävande, svårare och intensivare än andra. I ett avsnitt av Juridikpodden (S2E2) diskuterade Schultz och Lindgren detta. Schultz menade att man rent generellt kan klara juristutbildningen med mindre än 25 timmar i veckan om man är normalbegåvad. Lindgren berättade också att när hon själv gick programmet så lade hon ner cirka 25 timmar i veckan. Schultz berättade att han efter två terminer började studera på 200% med en annan utbildning vid sidan om. Jag kan tillägga att jag även träffat två studenter på juristprogrammet i Umeå som läst i en studietakt på 200% och lyckats klara kurserna.

För att ge lite fler perspektiv, skriver till exempel studenten Ebba på Lunds läroverk i ett blogginlägg att hon behövde lägga cirka 30-35 timmar i veckan på sina juridikstudier. En annan student på Stockholms universitet, som 2018 uppgav att han själv lade ned cirka 40 timmar i veckan på sina juridikstudier, är ett annat exempel. Och visst finns det de (dock mer ovanligt) som lägger betydligt mer än 40 timmar i veckan.

Personligen lade jag själv cirka 35-40 timmar i veckan på juristprogrammet (exklusive tentaperioder) de första två terminerna. Efter dessa två terminer blev det cirka 25 timmar i veckan (inklusive föreläsningar och seminarier, exklusive tentaperioder) eftersom jag kunde förfina min studieteknik.

För att faktiskt ge mer konkret statistik, har jag här saxat materialet från kursutvärderingen på kursen "Konstitutionell rätt och EU-rätt” (15 hp) på T1:2 HT 2020, sammanställd av professor Lindholm. Av 61 juriststudenter från min årskull som svarade på enkäten var medelvärdet för veckotimmar 32 timmar (se bild nedan):

Ytterligare statistik har jag tagit en bild från en enkät som JF (Juridiska Föreningen) och FEMJUR (Feministiska Juriststudenter) i Göteborg lät genomföra bland sina medlemmar under höstterminen 2019. Enkäten besvarades av 372 juriststuderande, och majoriteten av respondenterna uppgav att de pluggade mellan 36-45 timmar per vecka (se bild nedan):

Källa: Juridiska föreningen Göteborg, FEMJUR Göterborg. Enkät om juriststudenters välmående på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet - Sammanställning, 2020, http://juridiskaforeningen.se/wp-content/uploads/2020/04/Enk%C3%A4t-om-juriststudenters-v%C3%A4lm%C3%A5ende-p%C3%A5-Handelsh%C3%B6gskolan-vid-G%C3%B6teborgs-universitet11.pdf

Betyg

Betydelsen av betyg

Betygen som du får på juristprogrammets kurser har betydelse för primärt två saker:

  1. Betygen konverteras till poäng som likt högskoleprovet är de poäng som du ansöker om att få göra notarietjänstgöring (“sitta ting”), samt:

  2. spelar roll för hur vissa arbetsgivare (mestadels gäller det här främst affärsjuridiska advokatbyråer) sorterar inkommande jobbansökningar för att kalla en till en arbetsintervju. (Mer om detta kommer jag att återkomma till).

Notarietjänstgöring

Varje år anställs över 550 notarier vid Sveriges tingsrätter och förvaltningsrätter. Rekryteringsprocessen hanteras av Domstolsverket och genomförs sex gånger per år. Vilka domstolar som är sökbara samt antalet lediga notarieanställningar varierar mellan de olika ansökningsomgångarna.

Om du är nyfiken på vad snittbetygen ligger för dem som ansöker om att få göra notarietjänstgöring så kika på:

Om du vidare är nyfiken på hur man översätter betygen till poäng så kikar du här:

Exempel på fall med lägsta antagningspoäng:

Men för att illustrera utifrån statistiken ovan och ge ett reellt exempel på vad det egentligen är som kan krävas för att göra notarietjänstgöring så har jag letat upp på de två lägsta antagningsstatistiska snittvärden till två typer av domstolar hittills under året 2023.

Notarietjänster med tillträde 1 mars och 1 april 2023:

Lägsta antagningspoäng på förvaltningsrätt: 297,75 poäng / Förvaltningsrätten i Växjö

Lägsta antagningspoäng på tingsrätt: 312,5 poäng / Ångermanlands tingsrätt.

Antalet poäng du får när du har tagit din examen på juristprogrammet är 240 poäng (det innebär att du har klarat minimumkravet till examen och fått B i betyg på alla kurser). Högsta antalet poäng man kan få av sina betyg på juristprogrammet är 480 poäng (vilket innebär AB i betyg på alla kurser). Därtill så kan man utöver dessa 240-480 poäng även få poäng av sidomeriter (vilket höjer max antalet poäng från 480 till 535 poäng dvs. en höjning med max 55 poäng [motsvarande 24 månaders arbetslivserfarenheter]). Det enda sättet att få sidomeritpoäng är att du ska ha jobbat med kvalificerad juridiskt arbete (t.ex. arbetat som jurist på en advokatbyrå, på en juridisk avdelning på en stat eller kommun etc; se länkar ovan för mer info).

Detta innebär att om du har en juristexamen med B i betyg på alla kurser och 24 månader av kvalificerat juridisk arbete så har du per automatik 295 poäng. Utifrån ansökningsstatistiken exempel som belysts här ovan så kan du komma in och få göra notarietjänstgöring på en domstol med endast ett enda BA i betyg. Givetvis varierar statistiken från ansökningsperiod till ansökningsperiod och i detta fallet skulle du få uppoffra att bo och göra ting på en ort som du kanske inte tycker är idealisk. Men det är trots det fullt möjligt att göra notarietjänstgöring med en examen baserad på eländiga betyg förutsatt du under ditt liv jobbat med kvalificerat juridiskt arbete i 24 månader och att du även kanske får vänta med att göra din notarietjänstgöringen tills du har arbetat ihop dessa månaderna (mer om detta kommer jag återkomma till).

 

Betydelsen av betyg när du söker jobb

Ska nämna först att här är det som du kanske kan ana lite svårt att få en översyn till hur mycket betygen spelar roll när man söker jobb eftersom det åtminstone inte går att få någon statistik på hur det faktiskt ser ut på alla arbetsplatser. Eftersom detta kan variera mellan olika arbetsgivare. Däremot så kan man dra ganska så säkra generella slutsatser till hur det ser ut mellan de offentliga anställningarna och de privata. På offentligt sektor är det 4 § Lag (1994:260) om offentlig anställning som gäller och där är det meriter som de går efter. På den privata sektorn kan man dra några generella slutsatser om hur det ser ut på åtminstone advokatbyråer som sysslar med brottmål och kontra advokatbyråer som sysslar med affärsjuridik:

  • Som biträdande jurist:

  • På B-måls byråer: Brottmålsadvokaten Johan Eriksson som blivit framröstad nio år i rad som “advokaternas advokat” berättade i en intervju att han själv inte hade särskilt bra betyg när han gick ut juristprogrammet.

  • På affärsjuridiska byråer: Kan man generelisera att betygskvot är viktigt för att få komma på arbetsintervju. På de stora affärsjuridiska byråerna blir du generellt sätt inte kallad på intervju om du inte når upp till ett visst betygssresultat. [Återkommer med källa här]

  • Som justitieråd:

  • Dagens juridik artikel om hur mycket betygen har spelat roll på juristprogrammet för att bli justitieråd (från 2014): “Högsta domstolens chef Marianne Lundius hade medelmåttiga betyg på juristlinjen. Bäst betyg av HD:s alla justitieråd hade Göran Lambertz och på delad andraplats kommer Lars Edlund och Lena Moore. Därefter är det en fallande skala. Helt klart är i varje fall att man inte behöver vara toppstudent för att bli justitieråd i HD. Här är deras betyg.”

  • [Tyvärr går det inte att se betygen längre efter de hade gjort ett serverbyte, så vi får ta dagens juridik på sina ord här}.

  • DOCK: Ska det sägas att anställningsförfarandet för att bli domare i HD var helt annorlunda på den tiden för de flesta av de justiteråden som de hade granskat i artikeln. På den tiden fick blev man selekterad på förhand och tillfrågad om man vill ta jobbet som justitieråd. Nu så är det en sedvanlig anställningsprocess där domstolsverket utannonserar platsen där den annonssökande får själv skicka in sitt CV, gå på jobbintervju osv.

 

Hur brukar ser då betygsresultatet ut bland de som studerar på juristprogrammet?

Självklart varierar ju detta från år till år och kurs till kurs. Men jag kan ta min egen årskull som exempel (start HT 2020) på Umeå universitet:

*[Ska dock poängteras att det finns vissa namn på namnlistan för betygsresultaten som jag personligen inte känner igen. Dvs. det kan röra sig om studenter som man inte kände eller studenter som var med och gjorde omprov från tidigare terminer. Så här är statistiken bara presenterad såsom den är utifrån den resultatlistan som den juridiska institutionen har skickat till mig}.

*[Resultat är inkl. från omtentamen gjorda på andra datum än det första tentamen tillfället].

** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T3 uppsats].

** [Vet att det var 2 stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

*** [Resultatet här har räknats samman med poängen man fick på sin T4 uppsats].

*** [Vet att det var ett par stycken som skrev omtentamen ett år senare men de finns inte registrerade i statistiken här].

 

Bör man skrota betygsystemet på juristprogrammet?

Frågan är återkommande och det finns de som förespråkar en sådan ordning. Själv har jag ingen definitiv uppfattning i frågan, men jag ifrågasätter hur domstolarna i så fall annars bör gå tillväga vid rekrytering av notarier. Att basera urvalet på personliga egenskaper framstår skulle uppstå som underligt.

Förekommer det en betygsfixering inom programmet, och upplevs en generell stämning av konkurrens mellan studenter? I så fall – I vilken utsträckning präglas utbildningen av betygsfixering och upplevd konkurrens?

Det är en utmaning att besvara denna fråga utan stöd av ett större underlag, särskilt då mitt svar utgår från mitt personliga perspektiv som student. Baserat på mina erfarenheter från juristprogrammet vid Umeå universitet, samt mitt intryck av hur det ser ut vid andra lärosäten, är det dock min uppfattning att betygshets är ett utbrett fenomen. Majoriteten av studenterna tycks, enligt min erfarenhet, under någon period av utbildningen känna en påtaglig oro över att prestera höga betyg. Denna betygsfixering förefaller vara som mest framträdande under utbildningens inledande terminer, men tenderar att avta gradvis för många studenter i takt med att de får en tydligare bild av sina egen ambitionsnibå och mentala hälsa. Den främsta orsaken till betygshetsen verkar vara en vilja att hålla alla framtida dörrar öppna – särskilt med tanke på möjligheten att meritera sig för notarietjänst eller ansöka till affärsjuridiska byråer (där höga betyg för att få komma till anställningsintervju oftast är en nödvändig förutsättning).

Trots förekomsten av betygshets har jag alltid upplevt en god och hjälpsam studiemiljö bland studenter. Betygshetsen tycks snarare existera som ett indiriekt tyst, underliggande psykisk press snarare än något som synligt påverkar interaktionen eller stämmningen mellan studenter. Den ofta återkommande myten om att juriststudenter gömmer eller river ut sidor ur kurslitteraturen för att försvåra för andra att ta del av material, stämmer överhuvudtaget inte överens med min erfarenhet. Det rör sig snarare om en seglivad föreställning som reproduceras i olika sammanhang – exempelvis i inlägg #5 i flashback-tråd från 2007 om juristprogrammet:

#5 Dalailama 2007-01-09 “Någonting som kan vara jobbigt (iallafall vet jag att många tycker det) är den mördande konkurrens som finns på jurist-linjen. Det är inte ovanligt att studerande gömmer böcker i biblioteket för att förhindra att andra kommer åt dem, eventuellt river ur hela sidor.”

Denna myten återspeglas även bl.a. i en avhandling av en pedagogisk forskare från 2009. Det är dock oklart vad om studenten själv faktiskt har upplevt detta och om det i stället är något som hon har hört återberättats av någon annan.

“Hets för att få bra betyg. Det är folk som river sidor ur böckerna på biblioteket och gömmer undan böckerna och det är för mycket drama kring alltihopa och man tävlar med varandra och det tycker jag är jättejobbigt”

Källa: s. 130 i Hartman, Thérèse, Problem eller tillgång? – En studie om social och etnisk mångfald i högskolan, 2009.

Tentaplugg

Hur varje student tentapluggar är också högst individuellt, och här kommer frågan om studieteknik in. Precis som med studietips kan jag bara ge några generella rekommendationer:

Generella tips:

  • Studera hur tidigare studenter har skrivit sina tentor: Begär ut gamla tentor med studentsvar från de som fått AB i betyg från den juridiska institutionen. Det räcker med att du kort och koncist skriver till din juridiska institution och ber om en tidigare tenta med ett tentasvar där någon stuent fick AB. Det ger oftast en väldigt bra uppfattning om hur ett bra tentasvar ser ut och om hur du själv blir bättre på att argumentera för juridiska lösningar.

  • Gör alla gamla tentor. Många studenter förespråkar att när man gör gamla tentor, bör man även öva med ett stoppur för att anpassa tentandet till tidsramen, precis som om det vore en riktig tentamen. Kanske är du en av dem ocksp, troligtvis är du det. Jag var själv tvungen att göra detta många gånger inför högskoleprovet - vilket var essentiellt för att få ett bra resultat. Dock har jag aldrig bedömt att tidsaspekten varit lika viktig för mig när jag skrivit tentamen på juristprogrammet; jag har därför övat på gamla tentor utan tidspress för att i stället foksuera på att lära mig strukturen, lagarna och argumentationen. Sammanfattningsvis: Gör gamla tentor. Helst med tidspress, om det passar. Annars strunta i tidspressen och anpassa efter din egen studieteknik.

  • Om du får lov att ta med gamla tentor in i tentasalen, ta med dem. OBS! Inte alla juristprogram tillåter detta. (Till exempel, Umeås juristprogram tillåter det [senast uppdaterad 2024]). Det kan vara väldigt fördelaktigt eftersom det ofta finns "gratis poäng" att hämta från gamla tentor och lösningsförslag. Jag har personligen sett detta i nästan varje tentasituation på Umeås juristprogram. Där kan gamla tentor är alltid guld värda som kan kan göra att du får ut ett par extra poäng.

  • Använd förkortningar för återkommande uttryck eller lagar i tentasvaret för att hålla texten inom eventuella ordgränser och komprimera informationen.

  • Planera att vara ledig dagen innan tentamen för att fokusera på återhämtning istället. Detta kan vara en tentastrategi för att maximera hjärnanprestationen under skrivandet av tentamen. Jag har personligen anammat denna strategi, inspirerad av elitidrottare, där intensiv träning avslutas några dagar innan tävling för att fokusera på återhämtning. Detta har hjälpt mig att minska stress och oro inför tentan, då jag vet att jag har förberett mig ordentligt. Men det ska också sägas att denna straetgi är helt subjektivt; vissa studenters studieteknik är att plugga hårt dagen innan också, så det handlar om att känna vad som fungerar för dig.

  • Om du har råd och vill testa att pressa ut det där lilla extra: prova nootropics! Kanske ger det en boost, eller så gör det inte. Jag lämnar detta som ett alternativ. Vissa kosttillskott kan ge en kognitiv prestationshöjande effekt, som t.ex. lions mane, l-teanin, alpha brain, omega 3 och bacopa monnieri. Det betyder dock inte att det kommer fungera på dig - så slösa inte pengar i onödan. Kostillskott är inte bara placebo utan för vissa fungerar det helt enkelt inte och för andra gör det. Om det är av intresse så gör egna efterforskningar om möjliga doseringar och använd dessa tillskott med försiktighet.

Att få underkänt på en tenta är inte hela världen

I en artikel i SvD från 2018 berättar juriststudenten D. Aloush (21 år) att 52 % av hans kull fick underkänt på en tenta. Det framgår dock inte vilken termin eller kurs det gällde. Men sådant händer. Kanske var tentan orimligt svår, kanske var studenterna dåligt förberedda – poängen är att du inte är ensam om att misslyckas ibland. Det betyder inte att du är sämst, och att du också kan behöva få lära dig att vara snäll mot dig själv.

Att skriva uppsats

[Återkommer mer om detta]

Att opponera

Här har du två dokument som hjälper dig att förbereda och lägga upp dispositionen inför en opponering.

[1], [2]

Tips för examensarbete

Inspiration till examensuppsats? Varje år publicerar Justitiedepartementet en lista över juridiska uppsatsämnen som de önskar få belysta i form av examensarbeten. Listan kan utgöra en inspirationskälla för dig som söker ett ämne till examensarbetet.

Exempel på intressanta ämnen eller metoder för examensarbete.

Stipendier och uppsatstävlingar

Varje år delar flera institutioner och organisationer ut utmärkelser för de bästa uppsatserna inom sina respektive valda ämnesområden. För dig som vill utmana dig själv och samtidigt ha möjlighet att få ekonomisk ersättning för ditt uppsatsarbete kan det vara värt att utforska följande webbplatser:

Din bakgrund eller ditt förflutna är inte hela världen

Juriststudenter som har lyckats med karriären trots en svår start på livet eller ett kriminellt förflutet:

  • Stefan Olafsson, ursprungligen från Nyköping, levde under tio år i hemlöshet och kämpade med ett heroinmissbruk. Trots dessa betydande livsutmaningar genomgick han en anmärkningsvärd omställning och påbörjade studier i juridik. Han har sedan dess avlagt juristexamen. Han är idag verksam som advokat. Han har tillsammans med en annan författare gett ut en självbiografisk bok om sitt liv. “Uteliggaren som blev advokat” (2025) - Stefan Olafsson, Gustav Gelin (IBSN: 9789137161181)

  • Marko Tuhkanen tidigare dömd för ett par misshandelsfall och nu verksam brottmålsadvokat.

  • Dennis Lavesson avtjänade ett femårigt fängelsestraff men valde under tiden att förändra sitt liv och börja studera juridik i fängelset. Genom målmedvetenhet och hårt arbete tog han juristexamen och är idag verksam som advokat

  • Ottilia Narel som bara var 13 år när hon sålde sex för första gången. Men går just nu termin 6 på juristlinjen (lyssna på p1 dokumentär avsnitt om henne https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ottilias-revansch).

Jurister som har varit framgångsrika i yrket trots personliga utmaningar:

  • Sophie Karlsson är jurist med specialisering inom assistansrätt. Hon lever med en funktionsnedsättning och tar sig fram med en permobil till följd av en reumatisk sjukdom och är beroende av daglig assistans. Trots utmaningen med sin sjukdom har hon tidigare jobbat som processjurist.

Jurister som har lyckats gå färdig programmet trots en sen start

  • Torbjörn Hanzi påbörjade juristutbildningen efter femtio års ålder och tog sin jur.kand vid Umeå universitet strax före sin sextioårsdag.

  • Bo Duvmo som i sitt förord till examensarbetet på juristprogrammet skrev att han började plugga högskolprovet “strax efter min sextioårsdag och började därefter på juristprogrammet”.

Vad för kompetens juristubtildningen erbjuder

En jur.kand ger främst en bred och grundläggande juridisk kompetens samt en generell förståelse för det svenska rättssystemet. Om du är en flitig student kan du dessutom utveckla en viss förståelse eller överblick av andra rättssystem. Utbildningen ger också en översikt över de centrala rättsområdena, samtidigt som vissa moment innehåller inslag av fördjupning. Juristprogrammet är dock inte det enda program som ger juridisk kompetens. Exempelvis erbjuder det affärsjuridiska programmet (180 hp), lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning (180 hp) och det rättsvetenskapliga programmet (180 hp) utbildningar med betydande juridiskt innehåll. Framför allt de två förstnämnda programmen kan inom sina respektive områden ge en mer specialiserad och fördjupad kompetens än vad juristprogrammet erbjuder. Det innebär att juristprogrammet inte automatiskt gör sina studenter till de enda priviligerade individerna med juristprogrammets utbildning i näringslivet med juridisk expertis. Ha det med dig.

Du behöver dock inte ens ha gått juristprogrammet för att kunna betraktas som och anlitas som juridisk sakkunnig eller expert.

Faktum är att det finns flera verksamma juridiska experter som inte har genomgått någon formellt juridiskt inriktad utbildning.

  • Stefan Wahlberg, tidigare chefsredaktör på Dagens Juridik och numera verksam som juridisk konsult, betraktas ofta som en expert inom parkeringsrätt och har även drivit ett flertal processer i domstol. När man hör honom diskutera juridiska frågor i Dagens Juridik-podden som rättslig kommentator framstår det som närmast otänkbart att han faktiskt inte har genomgått en formell juridisk utbildning.

  • Åsa Åslund är universitetslektor och docent i affärsrätt. Hon undervisar i och forskar om offentlig rätt och arbetsrätt i vid mening, och är även programansvarig för det affärsjuridiska masterprogrammet vid Linköpings universitet. Trots att hon i egentlig mening är utbildad filosof. Hon disputerade på en avhandling om allemansrätten vid den filosofiska institutionenm därefter arbetat med juridik i olika former och anses nu som expert inom sina rättsområden.

  • Eric Norén är en “Teknologie doktor i fastighetsvetenskap” vid Lunds universietet. Där han är anställd som universitetsadjunkt och undervisar i ämnena fastighetsteknik, värdering och ersättning, plan- och bygglagen m.m.. Han utbildningsbakgrund är civilingenjör i lantmäteri och har sedermera jobbat som lantmätare. Och anses nu som expert i speciell fastighetsrätt.

Generella tips som ny student på programmet

  • Sträck ut din hand och våga fråga någon i din årskull om de vill plugga eller skriva ner föreläsningsanteckningar tillsammans med dig och andra. De allra flesta i början på programmet känner sig osäkra och kanske t.om. lite ensamma. Var inte rädd att ta initiativ och anordna pluggträff som ett sätt att lära känna dina kamrater och strategiskt lägga upp ett sätt att tackla de kommande årens studiebörda. Är även ett bra sätt att utveckla ditt antecknande på.

  • Alternativt använd en AI-app för att låta datorn föra anteckningarna åt dig t.ex. (OBS finns bara på engelska än så länge - men sök upp ifall det har kommit ut någon version på svenska).

  • Registrera ett studentkonto för 29/kr mån på dagensjuridik. Att läsa juridikrelaterade nyheter under studietiden är direkt kompletterande för utbildningen och kommer gör så att ditt sinne för juridik mognar snabbare. Till exempel hör jag ofta ombud, advokater och åklagare diskutera aktuella nyheter sinsemellan utanför rättssalarna när jag besöker domstolar. Dessa nyheter ger också bra samtalsämnen med andra kursare och kan öppna upp för diskussioner om aktuella juridiska problem, vilket i sin tur kan ge idéer till framtida uppsatsämnen. Jag kan inte rekommendera starkt nog att bli en daglig läsare av Dagens Juridik.

  • Registrera ett gratis studentkonto på https://www.lexnova.se/student för att ta del av dagliga nyheter med referat av domar av mål. Väldigt få studenter känner till denna möjlighet. Här får du tillgång till ett stort flöde av referat från alla domstolarna.

  • Skapa en egen Facebookgrupp för just din kull på programmet så att ni och era kursare lättare kan komma i kontakt med varandra, bygga och upprätthålla en gemenskap samt dela information och evenemang under utbildningens gång. Detta är även ett utmärkt sätt att, efter att ni har avslutat programmet, behålla kontakten och ha ett professionellt nätverk.

  • Se hur andra studenter har strukturerat och skrivit sina tentapärmar och anteckningar och inkorporera det i din egen tentapärm på https://www.studocu.com/sv

  • På jakt efter en billig lagbok? Hör med din närmsta tingsrätt eller hovrätt och se om de säljer ut förra årets upplagor för en billig peng.

  • Behov av en alternativ studieplattform än juristprogrammets material? Kolla då in https://www.lexcampus.se/ där du kanske kan dra nytta av att få alternativ material till den kurs du läser för att du kanske har svårt att förstå eller sammanställa det materialet du redan har - eller inte! Är som sagt ett alternativ som finns för juriststudenter.

  • Införskaffa en juridisk ordbok som t.ex. “Juridikens termer” av Torbjörn Andersson m.fl. Det är en juridisk ordbok som kommer att underlätta otroligt mycket för dig när du behöver slå upp ord under utbildningens gång. Jag ångrar att jag inte tillät mig att köpa in min utgåva förrän på termin 4. För du kommer behöva slå upp en hel del termer och ord under utbildningen där svenska akademins ordlista och synonymer.se inte är lika tillräckliga källor längre. Dock kommer utvecklingen med AI sannerligen göra en sådan bok obsolet nu inom en kort framtid.

  • Är du en person som använder överstrykningspennor så kan jag rekommendera att köpa pennor av märket FABER-CASTELL. De är av den dyrare sorten men så mycket mer värt pengarna. De håller helt enkelt längre och torkar inte ut lika snabbt som alla andra överstrykningspennor.

  • Kan vara värta att kolla in (även om ai-tekniken just nu är i sin linda) om du har användning av AI-hjälpmedel när du pluggar såsom Google NotebookLM (se video nedan):

  • Gå med i facebookgrupper inriktade på juridik:

  • Övriga aktörer som är av intresse att följa i de juridiska debatterna:

  • Oisín Cantwell: Journalist på aftonbladet som är vass på att uppmärksamma domar och som faktiskt är med och skapar opinion med sina artiklar i den kriminalpolitiska debatten.

  • Lova Nyqvist Sköld: Journalist på Tredje Statsmakten Media AB som är aktiv i att skapa relevanta och intressanta kriminalreportage.

  • Jens Näsström: Arbetspsykolog som har specialiserat sig på jurister och inte minst advokaters psyken och arbetsmiljö.

Podcasts och youtubekanaler om juridik

  • Juridikpodden (Betyg 5 av 5) Den solklaraste av alla juridikpoddar med Tove Lindgren (lärare på SU) och Mårten Schultz (professor i civilrätt på SU). Podden är både pedagogisk och underhållande och pratet har attraherat lyssnare även för de som inte studerat eller jobbar med juridiska frågor.

  • Öppet fall (Betyg 5 av 5) En podcast från Lunds universitet. Så här beskriver podden sig själv på deras hemsida “Forskare från Juridiska fakulteten öppnar upp ett omtalat rättsfall och analyserar det på ett öppet och förutsättningslöst sätt. Vi tar oss an ett nytt fall varje månad. Ibland är det ett aktuellt rättsfall som granskas, ibland ett fall ur svensk rättshistoria.” Väldigt pedgagogisk, utbildande, underhållande podd med hög kvalitet om kända rättsfall helt enkelt.

  • Juridikens värld (Betyg 5 av 5) En podd skapad av Norstedts juridik med väldigt hög kvalitet på. Faktiskt en extremt bra podd och ett måste för en juriststudent då de oftast diskuterar saker som ligger i framkant vad det gäller juridikvärlden.

  • Advokatsamfundspodden (Betyg 5 av 5) En podd från advokatsamfundet där varje avsnitt har ett specifikt ämne som diskuteras. Tendens utifall bara advokater diskuterar brukar göra saker väldigt ensidigt och subjekivt. Men tack vare att podden öppnar upp för deltagare som inte endast består av advokater utan även av andra intressanta jurister gör att podden blir mer balanserad. Ibland ställs lite tuffa frågor av poddledaren vilket gör att denna podden i stundtals är en väldigt bra podd att lyssna på.

  • Prime Crime (Betyg 5 av 5) Är egentligen ingen podd utan en youtube kanal som ägnar sig åt att ladda upp hela förhör från huvudförhandlingar (oftast om B-mål). Är verkligen värd sin vikt i guld för en juriststudent som inte alltid har möjlighet att närvara i en rättssal.

  • Rättegångsappen (Betyg 5 av 5) Likadant upplägg som Prime Crime (se här ovan).

  • Krimofon (Betyg 5 av 5) Samma som Prime Crime och röttegångsappen (se ovan)

  • Livet som åklagare (Betyg 5 av 5) Podcast startad av åklagarmyndigheten som handlar just precis som namnet ger en antydan om hur det är att arbeta som åklagare.

  • Vittnesmålet (Betyg 5 av 5) En podd av dagensjuridik där kända jurister och chefer svarar på frågor om sina karriärresor.

  • Dagens juridik podden (Betyg 4 av 5) Sammanfattning av nyhetsveckan på dagensjuridik.se. Oftast mer ingående diskussioner av de nyhetsartiklar som publicerats under den aktuella veckan. Kan varmt rekommendera juriststudenter att lyssna på dels för att den breddar din juridiska allmänkunskap och dels lär dig att vänja dig vid det juridiska problemtänkande och språket. Anledningen till att denna podden bara får 4 i betyg av 5 är att alla ämnen som diskuteras kanske inte alltid är jätteintressanta (där kanske den rättspolitiska frågan är ganska så självklar eller inte så spännande) att lyssna på.

  • Rättsfallet inifrån (Betyg 4 av 5): En podcast där det man intervjuar och diskuterar ett aktuellt rättsfall med ett ombud, domare eller sakkunnig som har insikt i rättsfallet. Precis som med dagens juridik podden är inte alla avsnitt sådär jätteintressanta då det kanske berör ett fall eller rättsområde som man helt enkelt inte är personligt så intresserad.

  • Juridisk publikation (Betyg 4 av 5) En podd av studenter i form av intervjuer med alla möjliga typer av jurister. Har fått väldigt mycket ut som juriststuderande att lyssna på denna podden där alla olika vinklar och ämnen om juridik diskuteras. Hade det inte varit för den stundvis väldigt dåliga ljudkvaliteten (som gör det svårt att lyssna på när man springer på det löpande bandet i gymmet) så hade denna podden fått en 5:a av mig i betyg.

  • Kriminalsamtal (Betyg 4 av 5): En podd av forskare i straffrätt vid Lunds universietet Tova Bennet och Sverker Jönsson. Där de öppet och mer filosofiskt diskuterar på ett reflekterande sätt om straffrättens roll i samhället och straffrättens juridiska förutsättningar och begränsningar. Hade önskat att de var lite mer stringenta och nära sina källor när de diskuterade.

  • Skyldig? (Betyg 4 av 5) En podd med två stjärnadvokater som har en brottmålsbyrå tillsammans diskuterar rättsfall och sina erfarenheter. Ibland har de besök och snack med utomstående aktörer i rättskedjan för att prata om sina perspektiv. De summerar rättsfall i brottmål och du får även oftast en liten inblick i hur de jobbar och tänker.

  • KRIMpodden (Betyg 4 av 5) Precis som podden “Skyldig"?” Är det här också en podcasts gjord av två advokater (kvinnliga) som driver en B-måls byrå där de pratar om sina erfarenheter om jobbet och rollen.

  • Säkerhetssalen (Betyg 4 av 5) En kriminalreporter bestämmer sig för att besöka säkerthetssalarna på Stockholms tingsrätt under ett års tid - där hon med inspelningar dokumenterar och ger reflektioner till sina iaktagelser, upplevelser och funderningar. Jag kände igen mig extremt mycket i de erfarenheter som hon får som en åhörare eftersom många av de erfarenheter också speglat mina egna när jag gått och tittat på huvudförhandlingar. För de som gillar att gå på hvudförhandlingar och få ett åhörare perspektiv så detta en väldigt bra podd. Anledningen till att denna podden inte får en 5:a i betyg är precis som ovanstående skäl (att den inte behandlar andra typer av mål.

  • Domstolspodden (Betyg 4 av 5) Domstolverkets egenproducerade podd (åren 2017-2019). Har trots att podden har legat död ett antal år ändå ganska bra avsnitt som legt ute, där varje avsnitt har ett specifikt tema.

  • Rättegångspodden (Betyg 4 av 5) För de som är “true crime” eller brottmål intresserade så är detta en fenomenal podd. Hög kvalitet på berättaren. Anledningen till att den endast får en 4:a och inte en 5:a av mig i betyg för att den inte innehåller annat än B-mål. Men älskar du B-mål så är detta en given 5:a,

  • Advokatsnack (Betyg 3.5 av 5) Tror att ingen eller väldigt få som har läst en juridisk kurs på gymnasiet har passerat att ens medvetande att se advokat David Massis youtubekanal. Den är väldigt pedagogiskt upplagd och oftast korta avsnitt som behandlar en eller några enstaka frågeställningar. Kanske är avsnitten ibland lite för simpla och anpassade för en yngre tittarkrets. Men trots det finns det även intressanta episoder. Han har bl.a. avsnitt med tips till juriststudenter, frågestunder, reaktionviddeos utifrån en försvarares perspektiv och ger även inblickar i hur en advokats vardag kan se ut.

  • Advokatpodden (Betyg 3 av 5)

  • I lagens namn podcast (3 av 5)

  • Juridik för alla (Betyg 3 av 5)

  • Folkets domstol (Betyg 3 av 5)

  • T1 podcast (Betyg 3 av 5)

  • Juristpodden (Betyg 3 av 5)

  • Rättsakuten (Betyg 3 av 5)

  • Förhandlingspodden (Betyg 3 av 5) Programledare advokaten Carl Fhager “som ägnat halva sitt liv åt att skriva och förhandla olika avtal” där han i podden gör intervjuer med entreprenörer, investerare, affärsmän, forskare, polischefer försöker få fram tips och trix till vad som gör bra och dåliga förhandlingar. Är inte strikt juridisk men angränsar juridiken och podden men är angränsande till affärsjuridik och avtalsförhandlingar. Hade annars fått ett högre betyg. Är du intresserad av att bli ombud eller advokat är det här ändå en väldigt bra podcast.

  • Mellan § paragraferna (Betyg 2.5 av 5) Podd skapad av två juriststudenter som går juristprogrammet i Lund.

  • We need to talk about the Rule of Law (Betyg 2.5 av 5) En podd i diskussionsform (på engelska) centrerad kring den europeiska konstituionella rätten.

  • Människorättsadvokaterna

Amerikanska youtubers om juridik

  • Legaleagle: Den mest kända youtube kanalen om amerikansk juridik.

  • CLRBruceRivers: En amerikansk brottmålsadvokat som brukar göra kommentarer på aktuella amerikanska juridiska B-måls processer.

Länkar

Insparkens avslut HT 2020 och min samlade bedömning om programmet så här långt

Insparkens avslutning

Middag till faddrarna

Då var insparken slut och vi studenter firade med att förbereda och tillaga en middag till våra faddrar på insparken. Jag kom med ett förslaget att vi kunde laga en typ guacamole/salsa hamburgare´tillhörande med pommes och dip. Min liga nappade på det och jag hjälpte till med planering angående maten, inköp och tillagning under dagen. Det blev en lyckad och rolig tillställning hemma hos en i våran insparksliga. Något jag hört efteråt från andra insparksgrupper är att tacos och hamnburgare brukar en ganska vanlig middag som man väljer att laga på dessa tillställningar.

Det finns lite av en tradition med själva denna middagen när insparksgrupperna bjuder sina insparksfaddrar på middag, en av dessa traditionerna är att både faddrar och junisar ska skriva ett träffande och humoristiskt rim på en papperstallrik för var och en fadder och sedan läsa upp dem under kvällen. Vi i vår insparksgrupp hade dock inte gjort detta till våra insparksfaddrar eftersom vi fick höra om denna tradition precis innan middagen så det blev försent för oss att skriva ihop något - vilket var lite synd, men våra insparksfaddrarna hade i alla fall skrivit ihop varsitt rim till oss. Så här såg det rimmet ut om mig (se bild nedan):

Min tallrik från faddrar

*[“Dammen” här ovan är en referens till den dammen som ligger på campus och som vi under insparken fick uppdrag att någon i ligan skulle hoppa i för att plocka poäng i tvälingen mot de andra ligorna. Jag körde ett smakprov på att göra det där två gånger.]

Avhopp på juristprogrammet

Vid kursstart fanns det 127 studenter registrerade på kursen. Efter tre veckor på juristprogrammet har 12 personer än så länge hoppat av utbildningen. Känner inte till orsakerna för alla men har hört om två personers avhopp än så länge: Ena var en tjej (från Stockholm) som hade stått på reservlistan på juristprogrammet i Stockholms universitet. Hon hade till sina förhoppningar fått bekräftelse av att ha kommit in genom reservantagningen nu (eftersom hon är från Stockholm tyckte hon nog det var mer lämpligare att gå där). Den andra var en tjej (som jag ej vet vem det är) som bara yttrade som om att hon hade fått “ändrade livsförhållanden” där hon mer eller mindre packade ihop och stack i från Umeå. Jag har läst sammanfattningen av en rapport från 2017 att ca 29 % av juriststudenterna vid Lunds universitet hoppar av programmet mellan T1 och T6 (UKÄ rapport 2017:17, Tidiga avhopp från högskolan, s. 37).

Åldersvariationen i vår ”klass”  är mellan 18-37 år med en medelålder som jag skulle uppskatta till på ca 21 års ålder. Jag tillhör dem som äldre studenterna eftersom är över 30 år.


Mitt intryck av vad som krävs för att klara studierna så här långt

Det är en väldigt läs-intensiv kurs så det krävs disciplin för att man ska klara den. Men jag tror också det är nog där gränsen går för att kunna klara programmet. Min första bedömning så här tre veckor in är att man inte måste vara vara särskilt begåvad eller smart för att komma in eller klara programmet (själv fick jag bara 1.25 på HP) och det verkar gå bra.

En annan sak som jag också är förvånad över så här med min första termin att plugga på ett universitet är den pedagogiska förmågan bland olika föreläsare men även seminarium-handledare kan vara av så varierande kvalitet. Fast jag borde inte bli förvånad för detta var någonting som man märkte av på gymnasiet också att förmågan att lära ut bland lärare var även starkt varierande från lärare till lärare.

IMG_0737.jpeg

Mitt intryck är i alla fall att utbildningen till jurist på det stora hela verkar vara en lätt utbildning om: Du är normalbegåvad och du inte har problem med det svenska språket, några bakomliggande inlärnings problem, kan hålla dig till en någorlunda disciplin och det kanske viktigaste att du inte känner dig totalt omotiverad när du läser eller blädrar i lagtext. Det där sistnämnda viktigast tror jag för får du en total avsmak av att läsa lagrum så kommer detta programmet vara en helvetes uppförsbacke för den personen.

Logiken av det juridiska problemlösningarna ligger i språket. Rent intellektuellt är det inte speciellt svårare eller djupare än att använda det förmågor i språket som du redan förvärvat och kultiverat från din tid i grundskola och gymnasietid (speciellt svenska 1-3 kurserna). Många av dessa färdigheter såsom läsförståelse och att skriva uppsats har vi också vidare tränats i under gymnasietiden. En fråga som jag är intresserad i att försöka få svar på är dock är om det då är möjligt att plugga till jurist på egen hand? Hur skulle det vara om man släppte hela utbildningen fri i stället och låta allt material vara tillgängligt på nätet?

[Uppdatering] Under insparken var det två tjejer i min insparksliga som ifrågasatte varför jag satt och pluggade inför kommande föreläsningar på UB. I bedömning av deras reaktion var det föbryllande uttryck som de gav yttring för ”Va, Pluggar du!? Varför det!?”. Så här i efterhand tror jag de inte riktigt landat i studietillvaron än och eftersom det sades under insparken i en insparkskontext så opererade de fortfarande på ett “insparks-schema”. Jag skrev på ett olämpligt sätt om min reaktion till det uttrycket på denna bloggen som när det kom till min vetskap hade uppfattats av dessa snälla tjejerna insåg jag mitt eget klander. Ångrade att jag skrev det där och till de som kände sig träffade har jag bett om ursäkt till.

Första veckan på juridiska programmet avklarad

Så då var första veckan på juristprogrammet avklarad

Det har varit en intensiv vecka skulle jag och många andra på programmet nog vilja påstå. Inte i den mån att man helt blir bombad med jättemycket plugg på en gång (dock kan det på denna punkten nog är det där relativt till de som ä bättre anpassad och duktigare på att studera) men intensiv för det är så mycket nytt som man ska lära sig, förhålla sig till och så många nya omkringliggande saker man fått att göra. Ett par faktorer till detta, tror jag är:

  • Insparken: Det är väldigt mycket aktiviteter runt insparken som som pågår vid sidan om studiernas schema. Det är ca 120 personer i en årskull här i Umeå som man börjar kretsa runt. Det tar en del resurser att vara social aktivt och lära känna nytt folk.

  • Ny stad (och nytt liv): För många så är det en ny stad och ett nytt liv och det är många nya saker som fortfarande måste göras och fixas t.ex. fia med lägenheten, möbler, ingå avtal, orientera dig i staden, till din nya livssituation, inför och under första veckan (vad jag märkt så är det många som flyttade hit veckan innan eller ett par dagar innan studierna började).

  • Nytt sätt att förhålla sig till ett nytt ämne: Vad jag observerat är att majoriteten som börjat på juristlinjen inte har studerat eller plockat några poäng på ett universitet tidigare. Jag får intrycket av att majoriteten i min kull så är det första gången som studerar juridik och för den delen öppnat och försökt läsa i en lagbok. Givetvis finns det undantag till detta och det finns de som har gått JIK:en och JÖK:en. Några verkar också ha en eller två kurser av juridikstudier i bagaget från gymnasiet. Men för de allra flesta är det något helt nytt - ni som har studerat tidigare vet ju att det allra svåraste med studera är ett ämne du aldrig befattat dig med tidigare. Det judiska språket är också ett helt nytt språk att hantera. Har märkt att det är lite svårt att bara hoppa in i de juridiska terminologier sådär. Här behövs det mycket vana tror jag.

Tips för att överleva juristprogrammets första veckan i Umeå.

Eftersom programmet endast har historia och samhälle som behörighetskraven finns det inga kvalifikationer på förkunskaper att börja programmet med. Detta tycker jag är synd och illa - jag förstår att det även skulle kanske begäras för mycket av att man skulle behöva tvinga människor till att avklara juridiska kurser på komvux bara för att vara behörig till juristprogrammet. Men samtidigt tycker jag att studenterna hade gynnats rejält om de hade behövt läsa 100p civilrätt på gymnasiet tidigare. Kanske är intresset av att lägga till en ytterligare kurs är för resurskrävande inte i proportion till den nytta det skulle ge. Men rent pedagogiskt så skulle det gynna studenterna väldigt mycket.

Läs en introduktionsbok till juridik. Jag skulle vilja rekommendera: “Malmströms Civilrätt”, dels för att boken är nästan 100 år gammal och därmed att den har blivit omarbetat så många gånger att den gör boken väldigt lätt att förstå. Dels för att den är skriven som en kort introduktion till juridik (åtminstone civilrätt). En annan bok jag skulle rekommendera är “Rättsregler “av makarna Hydén. Detta är för att det är ungefär det som står i den boken som man kommer att få lära sig på programmet den första veckan. Jag känner att jag förlorade en hel effektiv studievecka av för att jag kände mig helt och hållet tvungen att försöka få mig ett begrepp av att börja från steg 0 av juridik så att jag ens skulle kunna greppa det material som vi skulle studera på denna första veckan av programmet. Hade jag vetat det tidigare hade jag läst ut denna boken innan jag började. Boken ger en överblickbar och överskådlig introduktion till juridiken. För det är just det som du behöver i början om du inte har läst juridik förr när du ska försöka orientera dig i ett nytt ämne. Introduktionen på första veckan av juristprogrammet är undermålig om fan.

Nå väl - Fokus den första veckan på juristprogrammet har varit

Den första veckan så får man även höra ges lite introduktion på juristens yrkesroll och vad de kan tänkas arbeta med. Samtidigt har vi även fått lära oss:

  • Hur man praktiskt arbetar med en lagbok och söker i den juridiska databasen JUNO.

  • Hur man på ett korrekt sätt refererar till lagar i brödtext.

  • Rent generellt vad det finns för olika typer av lagar och skillnader mellan dem.

  • Hur det svenska juridiska systemet är uppbyggt. 

  • Hur lagar skapas och hur man hierarkiskt värderar olika rättskällor.

  • Praktiska case-övningar om hur man löser enkla juridiska frågor och fall.

Jag tror att rent effektiv pluggtid denna veckan varit runt 35 timmar för mig. Jag hade sparat en hel del timmar om jag inte hade behövt slösa tid på att läsa litteratur utanför kursplanen.

Första dagen på juristprogrammet

Dagen på campus började med att generalerna (arrangörerna) för årets inspark hade bjudit in för att möta upp oss nya studenter (som de kallar “junisar”) på första dagen för att visa oss vägen till föreläsningsssalen. Detta tycker jag var väldigt fint gjort och nog något andra studentkamrater uppskattat också. Eftersom insparkens kultur och regler är att man ska ha på sig sin insparks t-shirt hela veckan mötte nästan allihopa upp med sina t-shirtar på sig. Nerklottrade och besudlade som de är. Jag har redan hunnit hoppa i universitetets damm två gånger med min t-shirt så den börjar lukta riktigt jävla äckligt nu.

Introduktionsföreläsningen

I och med covid-19 pandemin är fullt igång så var introduktionsföreläsningen uppdelad i tre olika grupper (dvs. programmets ca 120 studenter uppdelat på 40 personer) för att minska smittspridningen. Introduktionsföreläsningen var mestadels information om vad programmet innehåller, kursens upplägg, olika förhållningsregler och generell information om terminen och universitetet. 

Så här ser vårat upplägg ut för T1:1:

Termin 1: 1 - Introduktion till juridiken 

  • Metod

  • Civilrätt (Fokus på avtalsrätt)

  • Processrätt

  • Problematisering av juristyrket (vad som förväntas av en praktiserande jurist)

  • Rätten med ett utifrån perspektiv (Genus, mångfald, likhet)

  • Muntlig presentation 

Kursen bygger på seminarium, redovisning, diskussion, övande på muntligt anförande. Seminarierna är obligatoriska då de ingår som en del i examinationerna. Kritikerna är att man måste vara förbered och skriv för att få godkänt.

  • 3 minuters muntlig presentation till läraren enskilt

  • 3 minuters muntligt framträdande inför två basgrupp (ca 12 personer)

Efter föreläsningen fick vi T1:or som ville, få en rundtur på universitet av representanter från den juridiska föreningen. Under rundturen så gjorde vi små stopp på vägen där det blev som en liten mini-mässa med mini-presentationer längst vägen med representanter som t.ex. Femjur (feministiska juriststudenternas förening) eller ELSA (Europeiska jurist förbundet) samt ett par olika bord med fackförbund (bl.a. Akavia, STS) som gav ut varsin goodiebag med saker om man tecknade gratis medlemskap under studietiden. Alla var ju gamar och plockade givetivs på sig alla de gratis prylar som man kunde ta av: t-shirtar, godis, anteckningsblock, pennor, flaskor och post-it lappar. Tror de flesta uppskattade att känna sig uppvaktade på detta viset. Jag vet att jag var en av dem som vet jag föll för detta smickret.

Efter rundturen var den planerade dagen slut. Jag satte mig i UB för att plugga inför morgondagens föreläsning som är planerad att släppas på vår digitala plattform (Canvas) som en förinspelad föreläsning om den juridiska metoden. Alltså den första lektionen kan man säga ska inte handla om det juridiska systemet eller någon större definition om vad juridik är eller hur rättssystemet är uppbyggt eller hur rättssamhället fungerar utan det första vi ska lära oss är om hur man praktiskt börjar använda den juridiska metoden (vad det nu detta egentligen faktiskt innebär - tjiii vet jag?).

En annan galen sak som också hände mig idag: En påminnelse om att världen trots allt är liten även här uppe i Umeå.

Jag tycker om att spendera min tid på bibliotek för att studera. I detta fallet har det fått bli universitetsbiblioteket (UB) som blivit mitt givna val. När jag var på väg till toaletten på andra plan i UB:s lokaler tyckte jag i min ögonvrå skymta en bekant figur sitta i en av stolarna och läsa en bok. Jag tyckte det inte första anblick såg ut som min engelska 6 lärare som jag hade på komvux för ca två terminer. När jag stannade upp och blickade över för att närma mig för att dubbelkolla så tittar han plötsligt upp från boken han läser ur och säger genast ”Hej [mitt namn]”. Han var minst sagt lika förvånad som mig att se varandra där.. Tydligen hade han nu tagit studieuppehållet från att vara engelsklärare till att hoppa på ett års studier i litteraturhistoria här uppe. Världen är liten!

Insparken HT 2020 dag 2-6

Uppropet börjar imorgon!

Eftersom det råder en Covid-19 pandemi har vår årskull på ca 120 antagna studenter blivit indelade i tre föreläsningsgrupper (ca 40 personer i varje grupp). Det betyder att en stor del av våran undervisning kommer att istället ske på distans genom att se föreläsningarna på live-stream.

Första lektionen kommer handla om juridisk metod. Och jag har förberett mig genom att ha läst de första 50 sidor ur ”Praktisk juridisk metod” skriven av professor Bert Lehrberg.

För er som är nyfikna på upplägg av litteraturen så ser den ut såhär med tillhörande litteraturhänvisning som publicerats på vår studieplatform canvas:

8.2 Litteratur

Den obligatoriska kurslitteraturen finns tillgänglig via ditt välkomstbrev. Gå in på rubriken som heter ”Programmets upplägg” och klicka på första kursen. Där finns en rubrik som heter ”börja kursen”, klicka på kursplanen så finns till höger i bild en länk som heter ”Kurslitteratur”. Utgångspunkten på alla kurser är att ni ska läsa all kurslitteratur från början till slut. Det kan förekomma att lärare anger att ni kan läsa vissa avsnitt mer översiktligt eller t.o.m. hoppa över något avsnitt. Nedan följer några specifika råd om litteraturen till den här kursen. För introduktionen till studier i juridik har vi valt en bok med fokus på juridisk metod: Praktisk juridisk metod av Bert Lehrberg. Av erfarenhet vet vi att detta är det viktigaste som studenterna kan lära sig under sin studietid och desto bättre ni kan detta desto bättre jurister kommer ni att bli.

Förslagsvis inleder ni kursen med att läsa denna bok. Vi vill även tipsa om två andra böcker vilka kan användas som referensböcker: Finna rätt av Ulf Bernitz m.fl. samt Tolkning och tillämpning av Samuelsson & Melander (den senare har dock några år på nacken och kan ibland hänvisa till inaktuell lagstiftning). Tänk på att ni direkt vid kursstart behöver lagbok.

För undervisningen i civilrätt med huvudinriktningen allmän avtalsrätt, kursens största moment, används fyra böcker; Malmströms Civilrätt, Avtalsrätt I av Axel Adlercreutz m.fl., Avtalstolkning av Bert Lehrberg och Standardavtalsrätt av Ulf Bernitz.

Vi rekommenderar att ni börjar med att läsa Civilrätt, särskilt kapitel 2-3 (Civilrättens begrepp och problemlösning och Personrätt), kapitel 4 (Allmän förmögenhetsrätt) samt kapitel 5 (Avtal och andra rättshandlingar. Allmänna principer). Om ni har en annan upplaga kan det hända att kapitlen har andra nummer. Boken ger en enkel introduktion till dessa frågor. Sedan rekommenderar vi att ni fortsätter med Avtalsrätt I som behandlar de centrala frågorna inom den allmänna avtalsrätten med fokus på rättshandlingars tillkomst och ogiltighet samt Standardavtalsrätt. Därefter bör ni läsa Mellqvists bok i processrätt eftersom detta moment följer efter de inledande delarna i allmän avtalsrätt. Efter momentet i processrätt läser ni Avtalstolkning. Allmänt ser vi helst att ni använder er av den senaste upplagan av kurslitteraturen.

Om ni väljer att använda er av en äldre upplaga är det ert ansvar att kontrollera skillnader jämfört med den senaste upplagan. UB brukar ha några exemplar av kurslitteraturen, men tänk på att det kan vara väldigt lång kötid på dessa böcker. I samhällsvetarhuset på campus finns en bokhandel för begagnad kurslitteratur. Ofta finns också en möjlighet att köpa litteratur av äldre studenter. Sedan kurslitteraturen för kursen fastställdes har några böcker utkommit i nyare upplagor. Som konstaterats ser vi helst att ni använder er av senaste upplagan, men just beträffande dessa böcker har det inte sket några större förändringar varför även tidigare upplagor går bra.

När det gäller lagboken bör denna vara så aktuell som möjligt. Helst bör den vara av den senaste utgåvan, dvs. 2020 års utgåva. Ni kommer inse att lagtext många gånger är en färskvara och att en lagbok som var aktuell i januari kan innehålla en del inaktuell lagstiftning efter några månader. Under den första kursen kan dock påpekas att lagstiftningen inom allmän avtalsrätt – när sådan finns – ändras väldigt sällan och att rättsutvecklingen primärt sker genom rättspraxis. Inte heller lagstiftningen inom civilprocessrätt ändras särskilt ofta. Under T1:2 kommer ni att studera konstitutionell rätt och där ligger det i sakens natur att lagstiftningen inte ska ändras så ofta. Det är därför möjligt att köpa en något äldre lagbok för den första terminen och sedan köpa en ny lagbok under början av 2021 när de nya lagböckerna kommer. Denna första termin är dock ett undantag i fråga om lagtext, inom många rättsområden kommer ständigt ny lagstiftning vilket kräver att ni alltid har aktuell lagtext.”